Måste bara skriva av mig... det har varit så förfärligt trist, kallt & tråkigt väder den här våren och ganska tungt att "bära" när man har en liten i magen & en jättestor oro för att knytet ska komma för tidigt som sonen som fyllde 16 månader igår (han kom 9 veckor för tidigt). Nu är det "bara 2,5 vecka kvar till ankomst för nya knytet - jippie! Men det är tungt för kroppen att bära, särskilt för ryggen, svanken och för bäckenet... (Just nu känns det som en konstant urinvägsinfektion eftersom knytet därinne borrat ned hela huvudet så långt det bara går)

Till saken hör att jag gärna vill klara allt själv, och hatar att inte orka och kunna... Hatar att vara begränsad av min svaghet & litenhet!
För 1,5 vecka sen fick jag superont i magen och blev inlagd på förlossningen en natt för dom var rädda att det kunde vara moderkakan som höll på att lossna men det var bara en kraftig muskelrelaterad smärta pga graviditeten - skönt, men vilken tankeställare det hann bli...

Hur som helst, i Lördags blev lilleman dålig, förkyld, hostig och gnällig utav bara H-vete (förlåt, men så är det). I söndags kom det en kaskadspya, och en igår kväll och han äter nästan ingenting och är så extremt grinig... Vill bara att jag bär honom hela tiden och det är så tungt! Men det är klart han mår ju dåligt lille vännen, men inget man gör hjälper...

Idag kom svärmor som planerat sen innan & stannar till på fredag och jisses vad skönt det känns!
I vanliga fall trivs jag bäst med att vara själv hemma, men det kändes som en sån otrolig lättnad när hon kom idag och tog det värsta med lillkillen, och plötsligt blev det så mycket lättare att le & orka!
Har till och med haft energi att vårstäda altanen i det fina solskenet idag!

Ville väl mest skriva av mig men oxå berätta hur stor skillnad en hjälpande hand kan göra ibland!

Skönt att ha någon som kommer och hjälper till. Och bra av dig att kunna ta emot den hjälpen.
Styrkekramar!

Jag gratulerar dig till ditt/dina barn - och din schyssta svärmor, allt gott till Dig .

Oj, jag är likadan - kan bäst själv! Har fått höra att det är för att jag är Vattuman... Är du också det, tro?

Bra att du har en snäll svärmor som kan hjälpa till, det är ju bara att inse ibland att man tyvärr inte kan och orkar allt.

Njut nu över att du får hjälp! Och lycka till med knytet i magen!

Visst är det skönt att få skriva av sig ibland Vinterflickan. Det är vi många som gjort här på forumet.
Jag säger som de tidigare svaren - Så skönt att du har någon till hands som kan hjälpa dig när allt känns tungt.
Jag har också varit typen "kan själv", men det är inte dumt med lite avlastning. I slutet av graviditeten är det många känslor som snurrar och man har all rätt att vara trött.
Om det bara är 2½ vecka kvar av den beräknade tiden är det väl inte så farligt om lilla knytet kommer vilken dag som helst.

Lycka till! och glöm inte berätta för oss när underverket har kommit

Tack - vad söta ni är!

För min del får det gärna titta ut snart, precis när som bara jag hinner till BB, haha
(Om inte annat för alla rosgropar jag har att gräva!)
Jag lovar att uppdatera vad det blir för litet knytt av det....


Peztis - jag är kräfta, men jag misstänker att det är en ganska stark kvinnlig egenskap