Hej!

Jag ska börja odla några bonsaiträd, mest på kul för att se hur det går. Jag har några frågor till att börja med:

1. Om man använder de svenska trädslagen som finns, kan de stå ute året runt då (eftersom de gör de i naturligt tillstånd) och klara minusgraderna, eller måste man fortfarande ta in dem unde vindern? Klarar de vintern olika bra beroende på hur gamla eller hur stora de är?

2. Vissa träd går att plantera från enbart en kvist, till exempel enar. Vilka andra trädsorter går det bra att göra lika dant med? Jag tänker först och främst på svenska trädsorter eftersom jag vill kunna hitta dem här.

3. Finns det någon guide för hur man ska göra när man planterar ett träd från en sådan typ at stickling (en kvist) som kan vara bra att utgå ifrån, eftersom jag inte riktigt vet hur man ska göra? Hur beskär man kvisten och hur ska man plantera den och i vad?

Tack på förhand.

Hej
Nästan alla bonsai träd kan står ute hela året, men de måste plantera i väldränerad jord, men tag tycker att man ska satsa på bonsai som kommer från odl tall, lärk, björk, bok, ek och lönn för säkerhet skäll i Sve3rige.
H.Bassam

Vad har du tänkt plantera trädet i, marken eller en kruka? Planterar du i marken klarar de förstås vintern men då kan du inte detaljstyra rottillväxt och näringstillförsel. Det kan du om du planterar i kruka, men då blir rötterna betydligt känsligare för frost.

Det enklaste är väll att gräva upp en fröplanta, det är enklare än sticklingar. Ek är inget dåligt utgångsobjekt.

Lönn rotar sig lätt från en kvist som man sticker ner i jorden men hur de passar som bonsai vet jag inte.

Hej och hjärtligt välkommen till odlas forum.
Jag har en liten kastanj som jag satte i höstas i en kruka - den har grott och är nu ett litet litet 'träd' - fläder (sambucus nigra) d v s den som man gör dricka på av blommorna, rotar sig mer än lätt - två veckor i en kruka i en plastpåse med hål i - och du har massor av rötter.
Om någon av dessa träd är lämpade som bonsai vet jag inte, Huggorm nämnde ek - och jag instämmer i hans kommentar.

'Friskt vågat är hälften vunnet'

Generellt tror jag knotiga och senväxande träd passar bättre som bonsai, som avenbok, hagtorn och tall. De får gärna ha små löv också, och vara torktåliga och tåliga. Hästkastanj och fläder är ju väldigt frodiga och snabbväxande med mjuk ved, nästan så nära gränsen till örter som man kommer bland vedartade växter. Jag älskar den frodiga känsla de ger, men jag vet inte om de skulle bli bra som bonsai.

Barrväxter överhuvudtaget brukar ju användas till bonsai. Du kan ju köpa en liten på t ex Plantagen när de börjar rea ut dem nu snart.

Tror också att de måste stå i kruka eftersom man beskär både rötter och grenar. Sedan kan man ju plantera ned hela krukan i backen och om du sedan täcker med löv osv så borde det fungera bättre med övervintringen.

Hej, och vad kul att jag fått så många svar! De träden jag har är en ek och en kvist från en en, vilka jag tog igår. Eken grävde jag bara upp direkt med rötter och allt, den var inte så stor, bara 30, 40 cm hög, och eftersom jag grävde upp den med rötter och jorden runt omkring i en 20 cm radie runt trädet är jag inte så orolig för den just nu. Enkvisten däremot hade ju inga rötter, men är väl ca en meter lång, så den delade jag på på längden längst ner för att få upp en yta som inte var täckt med bark, böjde till den och satte sedan ner den i en hink med vatten i en vild chansning att jag skulle få se några rötter och för att förhindra att den torkade ut. Jag vet inte hur väl en lämpar sig i allmänhet för bonsai men jag blev inspirerad av några som hade ett bonsaiträd av en 200 år gammal juniper, vilket jag antog var en vanlig en, men det kanske inte var exakt samma.

Appropå att ha trädet planterat i en kruka mod direkt i marken, vad är den stora skillnaden där? Är det att tjälen inte kan ta sig ner så långt i marken så att viss del av rotsystemet inte fryser under vintern? Jag bor i en lägenhet och tänkte ha träden på min balkong, så att plantera i marken är ingen alternativ för mig. (Dessutom ska väl bonsai stå i kruka?) Är det bättre i sådana fall att ta in träden under vintern, och klarar de att ha så hör temperatur året runt? Jag vill dock fortfarande helst ha träden på balkongen om det går.

Problemen med krukor är att vädret kommer åt från alla sidor och det finns ingen jordmassa runt om som jämnar ut och dämpar temperaturen. På vintern blir det extremt tjäle, på sommaren torkar jorden lätt ut. På vårvintern ömsom fryser och tinar det när solen lyser på dagen och kylan kommer på natten. Det här är inte riktigt bra för rötterna, men det hjälper en del att ställa krukan i skugga.

Kan man verkligen ta sticklingar från en? Jag har aldrig hört om det tidigare. Men det blir nog en tjusig bonsai av enebuske

Jag förstår. Det kanske är allt frysande/tinande på hösten och våren då som förstör rötterna? Jag kan testa att ställa enkrukan i skuggan och se om den överlever då, eken är jag lite mer försiktig med så den tar jag nog in under vintern om den klarar att stå innomhus (vet någon om de gör det?).

Och sticklingar från en verkar det i alla fall gå att ta (se video), i alla fall om den "juniper" de använder är en och inte något annat träd i ennsläktet (juniper = ensläktet). Jag hittade en video på youtube där de fixar till en 200 år gammal juniper (här), då blev jag lite sugen på att ha en en-bonsai. Skickliga hantverkare de där i videon.

Jag gjorde lite egen undersökning och hittade att träd klarar att frysas ända ner i rötterna om de bara fryses långsamt. Står de i kruka antar jag att temperaturen är aldeles för ojämn och kan sjunka för fort. Trädet måste hinna förbereda sig inför vintern när det märker att temperaturen börjag sjunka mot nollan. Rötter innehåller en stor del vatten och lyckas de inte göra sig av med tillräckligt utav det i tid antar jag att vattnet kan skada rötterna. Se här och här.

Till hur låg temperatur rötterna klarar att frysas ner beror på träd. Rötter på norska granar klarade tydligen att frysas ner till -20 C utan problem. Även vissa rhododendron verkar klara att frysas ner till den temperaturen. Se här och här.