Ang kakspritsen, så antar jag att det är en sån där som är som en tub med en pumpliknande historia i ena änden - man pressar liksom ut degen genom plattor med mönster i, med hjälp av ett handtag av nåt slag?

I så fall så ska kakspritsen ska fungera utmärkt med vanlig mördeg.
Används till småkakor, alltså.

Mamma hade en sån när jag var liten och vi använde den jättemycket.
Om man stoppar ner som fyra "korvar" - 2 av vanlig "vit" mördeg och 2 med kakao eller karamellfärg i degen, och placerar dem "varannan" liksom - som schackrutor om man tittar uppifrån - så får man randiga kakor. Om man använder spritsplattan som har 4 hål i blomform, så får man s k schack-kakor.

Fram med bakgrejerna bara och prova igen!

// Tirre

Kontakta Tupperware!
De ger faktiskt livstidsgaranti!
Du kommer att få en ny, tätslutande ostkupa.
(Om det nu är meningen att den ska vara tät, allltså...)

Jag fick ett nytt lock till en burk som hade varit gammelmormors, när det gamla locket blev skevt i diskmaskinen!
Så livstidsgarantin gäller med råge!
// Tirre

Tack, Tirre, jag ska prova... *rusar till köket*... återkommer!

En sån hade jag... många år sen.. den hamnade så småningom ...nästan oanvänd...i soppåsen pga att det krävdes en massa handkraft till att klämma ut degen.

Jag fick en nyckelring i present av mitt barnbarn när hon kom hem från en resa i somras. Nyckelringen tutade när man visslade! Barnbarnet tyckte att jag jämt rotade alldeles för länge i väskan efter nycklarna och då skulle den vara en bra-att-ha-grej. Lät varje gång jag visslade!
Sen lät den också när katten Morris gick och 'pratade' vid 4-tiden på morgnarna! Morris är en Main Coon och han har ett väldigt speciellt läte som går upp i falsett stundom. Det spelade ingen roll att jag stängde in nyckelringen i ett skåp i hallen - den låg och tutade i alla fall vid kattljudet!
Och ringde telefonen så satte den igång tutandet. Varje gång i tre gånger tre tut! Nu äntligen är makapären tyst. Batteriet har tatt slut och så får det bli.

Gunvor

Testresultat av ett stycke kaksprits!

Jahap. Nu har jag försökt igen med kakmackapären! Pepparkaksdeg fick det bli... men inte gick det någe bättre för det!

Det som är problemet för mig är att degen liksom kommer ut i en seg korv som inte vill gå av så att det blir så där fina kakor som på bilden! Om jag pressar ner munstycket mot plåten och pressar ut degen hårt blir det bara en jätteblobba i mellanrummet mellan munstycket och plåten. Om jag däremot inte pressar så hårt så åker degen upp igen när jag lyfter mackapären!! Grrrrr!

Inte en endaste liten söt kaka på plåten!

Vad gör jag för fel? Jag har tänkt att jag kanske har fel kakdegar, men börjar tro att jag kanske gör fel istället? Hur "skär" jag av /portionerar ut kakorna? Jag trodde att det bara var att hålla nedre ringen mot plåten och trycka ner degen ett eller ett par snäpp... men det är kanske fel teknik?

Meget tacksam för svar...

Förresten! Angående onödiga prylar i allmänhet - vad tycker ni om TV-shop?

Pepparkaksdegen kan vara lite för hård. Jag använder mig mycket av kakdegar som innehåller potatismjöl och florsocker t.e.x

Du kanske har vänt den lösa mönsterbrickan åt fel håll och även ringen man skruvar på kan sättas dit på 2 sätt om det är som på min. Sedan har du olika för skaftets inställning, vänd så det blir för lite mellanrum på taggarna på skaftet om du har en sådan. Man kan ställa det i olika lägen så den klipper av som du kallar det stort eller litet.

Sedan måste du packa degen väldigt noga så ingen luft finns i själva röret. Packa så det kommer ut en del innan du börjar spritsa.
Lite svårt att beskriva i text men lycka till hoppas det kan hjälpa dig något.

En sådan nyckelring fick min svärfar för många år sedan. Han var extremt duktig på att förlägga sina bilnycklar. Den skulle låta när han klappade i händerna.

Vid ett tillfälle när jag var där satt jag och försökte läsa saga för mina barn, men blev hela tiden störd av att han sprang runt och klappade i händerna. Inte mindre störande var "svaret" från nyckelknippan.

Till slut sade jag åt honom: "Nu får du väl i alla fall ge dig!"

"Men jag hittar ju inte mina nycklar. De skall pipa till svar, men det gör de inte!"

Frekvensen var helt enkelt för hög för hans något nedsatta hörsel! Dvs alla andra hörde nycklarna utom han som hela tiden förlade dem. Iofs kunde vi ju snabbare hitta dem åt honom, men det var nog inte det som var meningen.

- - -

Överhuvudtaget en mycket undehållande tråd. Har försökt tänka ut om jag har något onödigt i mina skåp, men det tycker jag faktiskt inte. Delvis antagligen pga att jag har gott om plats så att även grejjer jag använder typ 1 gång per år är "nödvändiga". T.o.m. kaveln i marmor som nämndes i första inlägget är en kär vän. Vissa degar måste kavlas kalla!