Hittar bara mer och mer fint jag vill ha!

Har skickat efter 7 st rosor och fick precis hem mina fröer som blir ca 100 st plantor om alla gror.

Problemet är att jag inte vet vad jag ska göra av hälften och ändå vill jag bara köpa mer och mer. Nu är jag sugen på fler frön och så fort det kommer ett erbjudande så får jag ha-begär och jag har inte ens sått fröna jag fått än. Det är som en drog det här med växter och trädgård

Har massor med planer på nya rabatter men för det krävs både jobb och pengar (måste beställa ett lass med jord, köpa torvblock m.m.) och frågan är om det ens blir av. Om det inte blir av, vad ska jag då göra med alla nya växter???

Hjälp en rådvill som har fastnat i trädgårdsträsket, blivit rosaddict och bara ser gröna blad och fina blommor framför ögonen hela tiden

100 plantor , 7 rosor - du kan lugnt beställa .. jag är långt över 100 sorter i frö o antalet rosor tänker jag inte kolla just nu LOL

och eftersom trädgård är 5 % insiration o 95 transpiration är det muskler mer än pengar du behöver Kodynga är oftast gratis -eller häst -grep har du -det är bara att börja skala av gräsmattan -kanter kan man alltid fixa-när nästa lön kommit ..haha ...

gör som jag titta inte INTE ALLTSÅ

jah tittar bara i min låda me frön o tänker att de räcker gott
harnte råd ju

Är vi inte så här, dom flesta här på Odla.nu galna i växter. Själv har jag sått över 20 perenner dom flesta små kuddiga sorter, men inte har jag plats ändå, och alla kommer inte att gro. Men om, då delar jag med mig till vänner med trädgård. Pelargonerna jag sår ger jag alltid bort många till arbetskamrater, och behåller en del själv.
Rosorna har ju exploderat i inköp sista fem åren, men vad gör det, man har kul lär sig under vägen. Gillar och gräva, göra om, skissa på vintern, läsa om alla rosor, har gått med på Rosforum, där finns dom riktiga rostokarna ( som Kerstin ) trevligt och lärorikt. Om några år kanske någon annan växt blir roligare. Njut och ha kul, och ta det i din egen takt.

Och frö behöver inte bli dyrt , minsta antetag här om nån sort, här har nästan alltid gett napp o en spännande brev på posten

Ja visst är man lite tokig ...men det Underlättar
Köpte fröer från Jelitto...och när jag läste lite mera noga på vissa fröer så kunde det ta upp till 3 år innan man fick någon blomma

Inte är man klok inte...vill då-rakt-inte vänta så länge ...

Så kan det gå när man bara blir tokkär i allt man ser ibland och inte har huvudet med sig

3 år går fort .. då är det värre med träd o rhododenronsådder

Då är det rätt lugnt då....fast jag har ingen grep.....ÄN

Ja galen är man.......om några år får man väl gå i terapi och avprogramera sig för frö och plant tokighet!!!!

(Tur ingen ser en på landet när man hasar omkring på rumpan och gräver.
(sjukpensionär)!)

Nej, inte är du galen inte. Snarare helt fullständigt NORMAL, i alla fall i de här kretsarna! Jag gör precis likadant, drömmer o planerar och beställer. Sen ska plantorna ner i jorden också, men det förtränger man liksom. Har försökt gå lite mer på "vad behöver jag eg" istället för rena impulsköp, men det blir sånt också...

Klart att man beställer långt fler frön och plantor än man borde ! Det är ju så kul!

Åh, frossa du!

Livet känns väl aldrig så meningsfullt, som när man brinner för något.
Passion är ljuvligt!!

Och tänk om du brann för ... tja, alkohol ... eller för att nå toppen på Himalaya ... eller samla på elefanter ... eller nått... .

Och drömmarna, de ljuvliga drömmarna...


För några år sedan, insåg jag vad "drömmar" kan göra med en människas ögon.
Och hela välmående.

Jag hälsade på hos någon, som berättade om hur hon hade köpt frön, och förkultiverat, och drömt, hur hon planterat på balkongen, och hur det liksom vällde över av färger och former (väl beskrivna i ord) i ljuvligaste harmoni.
Väl utkommen på balkongen ... stod där några blommor ("pinnar" ska jag inte säga, det är väl att ta i, men jag kom att tänka på ordet när jag såg underverket ) i - okej, full blom, men inte precis överväldigande prakt.

Mellan Dröm och Verklighet, var ett avgrundsdjup - men hon såg det inte Hon var LYCKLIG!

Det var allt en mer underbar balkong, än vilken "fulländning" som helst!!! (Även i mina ögon alltså.)


Själv har jag "försått mig" så många gånger, att jag numera är mer kräsen. Helt nöjd med en mängd som jag något så när klarar av att hantera och få fram bra plantor av ( inbillar jag mig - jag kanske bara drömmer jag med... . )

Framför allt har jag lärt mig välja bort en stor del frön som inte gillar mig.

Det är nog annorlunda för dem (er) som lyckas med era frösådder, oavsett sort.