Trots att någon nu säkert tycker at det är onödigt att starta en ny tråd så struntar jag faktiskt i det. Jag är så stolt, så jag måste bara få berätta.

Två bra saker har jag gjort i livet som är ganska lyckade. Mina två söner

Dom är 19 och 21år nu. Den äldste betraktas lite som en enstöring, är ett riktigt datafreak och skall bli mjukvaruprogrammerare. Sköter sina studier bra och gör inte så mycket väsen av sig. En lärare uttryckte sig i fyran att han tillhärde begåvningsreserven. Tji fick hon.

Den yngste har skolan klagat på sen tiderna begynnelse. Inte för att han varit otrevlig,busig, uppkäftig eller något annat. Nej klagomålen har varit lättja, dålig ordning, trött och /eller dum i huvudet som någon lärare sa.

Nåväl, även yngste sonen har tagit den sk studenten med mestadels godkänt.
Nu har han hoppat över det här med sommarjobb och stannar hemma en månad föratt hjälpa pappa panela om huset. Den äldste har gjort samma sak. Det går undan så att brädorna ryker. På åtta dagar har de rest ställning rivit av plåten på en gavel (9m hög). Knackat ner putsen, reglat, isolerat satt vindpapp och lagt på panelen, bytt vindskivebräderna och denna eftermiddag skall första täckmålningen göras. I väntan på det har de rivit altanen på baksidan för den sidan skall panelas i nästa vecka.

Kvar på gaveln är målningsjobbet, fönsterfoder samt påspikning av lattor. I söndags drev dom upp även mig på byggställningen för att spika.Och se, de blev faktiskt lite förvånade över att mamma kunde hantera en hammare.

Yngsta sonen som skolsystemet klassificerat som omotiverad och lat är den som driver på hårdast. När jag berömde honom häromkvällen så pratade vi om det här med motivation. Jag sa just det att hade han haft den motivationen han visar nu så hade han gått ut skolan med bara mvg.

Jag undrade lite vad som drev honom nu. Var det kanske lite det här med att det är kul när sonen går förbi pappa i ork. Det brukar ju alla killar tycka är roligt.

Jovisst svar han: Det är jättekul att köra skiten ur farsan lite. Fast mest så är det för att jag har bestämt mig för att de här två fasadsisdorna som är kvar skall göras på tre veckor. Farsan har fyra veckors semester och då har han ju möjlighet att få åtminstone en veckas ledigt. Det har han inte haft på flera år. Först så flyttade vi ju in i ett renoveringsobjekt och han slet för att göra våra rum beboeliga. Sedan kom branden och han har slitit för att återställa allt. Nästa år kan jag inte hjälpa honom för då ligger jag i lumpen.
Så nu banne mig.... ska farsann ha en veckas semester.
Den kommentaren gjorde att det känns som om jag vunnit högsta vinsten.

Tror ni jag är stolt eller? Spricker nästan.

Du har all rätt att vara stolt! Hur ungdomar och andra är tror jag ofta handlar om förväntningar. En som folk "vet" är lat och dum har ofta svårt att vara något annat. Ger man honom en vettig chans och bra motivation kan han säkert uträtta underverk!

Olle

Så rätt så.

Men det känns så bra att skolan hade fel. Har liksom berömt, försökt motivera coh verkligen försökt stödja. Men allt har bara varit negativt enligt skolan i alla fall.

Sedan nu se dom jobba, det är tom så yrkessnickarna är imponerade, jag har en del sådana kunder.

Fast framförallt att de månar om sin pappa.Det värmer hjärtat riktigt.

Så klart man ska vara stolt!

Och lat är det väl lätt att vara, jag har jordens sämsta tålamod och ledsnar hur fort som helst, men rätt var det är så hittar jag mitt område och då kan jag lägga precis hur mycket energi på den saken som helst. Kanske det samma för dina söner? De har hittat något som passar dem som handen i handsken och trivs.

Grattis Bettson! Du har verkligen anledning att vara stolt!

Jag har två "odrägliga" här hemma som är 13 och 15 i år och ibland blir jag lite trött... min dröm är att dom om några år ska kunna göra och resonera som dina söner gör!

Det gör dom säkert med en sådan mor

Tack!! *kramar*

Hm, begåvningsreserven skrev du om.

Själv var jag måttligt intresserad och rejält skoltrött under ett antal år.
Jag var bara bra i ämnen jag var intresserad av, tex historia och geografi.

Klassens smöris hade bättre betyg i engelska vilket irriterade mig så jag gick från 3:a till 5:a på en termin vilket gjorde honom superirriterad.

Matten hade jag svårt för till jag kom till gymnasiet då allt lossnade. Gick även där från 3:a till 5:a sista terminen(till min stora förvåning).

Var hårdrockare under hela tonåren och pluggade lite och var som sagt skoltrött.

Idag är jag 35 år och IT Chef för ett stort företag. Så kan det gå...

Ligger studier bakom?
Inte i mitt fall. Jag började med de tråkigaste jobben i "botten" och slet och visade framfötterna. Nu 17 år senare ser det rätt bra ut.
Det är jag stolt över!

Det är väl såna man vill att de ska bli...Grattis Bettson...du har lyckats med det...för ärligt talat så tycker jag det är lite "skitsamma" hur det går i skolan och hur "duktiga" de är, barnen...bara de blir bra människor..

Alla är inte teoretiker och det borde vår skola ta hänsyn till.
Du får vara stolt Bettson... såna grabbar som du har... de växer inte på trän

Gott hjärta har dom

Ja, det är ju huvudsaken! Själv är jag inte särskilt händig, praktisk eller teknisk, men har bra kunskaper om det mesta i naturen. Det mesta har jag lärt mig genom Fältbiologerna och Naturskyddsföreningen eller läst mig till själv, för skolans biologilektioner var ofta ganska stökiga. Det är väl tur att vi är bra på olika saker och kan hjälpa varandra med saker som andra inte är så bra på!

Olle

Ja, anonyma prover i skolan skulle behövas många gånger.
Lärarna stämplar en i början, och har sin uppfattning klar alla tre åren.

Så är det säkert. Under en termin på högstadiet hade jag alla rätt (femma) på ett prov i svenska och en stark fyra på det andra. Slutbetyget den terminen blev trea.

Olle

Intresseflagg?!!!

Håller med Felix matte...alla har inte läshuvud utan är mer praktiskt lagda.

De gör sig ofta bättre under praktikveckor osv. i skolan när de slipper sitta med näsan i böcker.

Roligt att du är stolt över dina grabbar...har du sagt det till dem???