Läste i Helsingborgs Dagblad om en kille som gått en utbildning i ekologisk odling. Glad i hågen skaffade han en kolonilott för att praktisera sina nya kunskaper. Han byggde upphöjda bäddar, han täckodlade med gräsklipp och han grävde en stor grop för att göra en damm.
-Stopp och belägg sa koloniföreningen. Detta är en koloni, här ska vi inte odla. Här ska vi ha välklippta gräsmattor där vi kan sitta och få rekreation.
Så killen blev vräkt och ordningen blev återställd. Okey, i ärlighetens namn ska väl sägas att han stack ut lite. Tog vad han hittade som byggmaterial osv, men är det så farligt då.
Maken sa att jag får passa mig. Jag kan bli vräkt från min bostadsrätt, jag som odlar i upphöjda bäddar och gräver rabatter i gräsmattan. Jag har t.o.m. lagt markduk på norrsidans mossmatta och lagt singel istället. Att jag bara vågar.

Vad ska man göra på en kolonilott om inte odla? Något annat verkar konstigt tycker jag. Men det kanske är tur att man bor avsides på landet där man inte stör någon...

Olle

Länk till artikeln i HD, där finns också endel bilder.

Hu, tur att jag inte har min kolonilott i den föreningen. Min lott är i skräpigaste laget i år, men än har jag i alla fall inte hört några klagomål.

Hans största misstag var nog hans ovilja att kompromissa. De upphöjda bäddarna hade nog kunnat få vara kvar, men inte cyklarna på baksidan. Brädhögen hade kanske kunnat tolereras om han marktäckt med presenning i stället för gamla mattor.

Eller vad tror ni?

I början hade det kanske gått bra. Men sedan han väl hade fått stämpeln "annorlunda = knäpp" hade knappast några kompromisser hjälpt om de inte hade varit så stora att han fick ge upp hela sin idé. Tyvärr är det nog så det fungerar.

Olle

Mina svärföräldrar har kolonistuga i en annan förening i Helsingborg. De ändrar ständigt regler. Det nyaste är att man inte får använda motorgräsklippare om man inte använder föreningens! Svärföräldrarna har nyss köpt en ny som de kör på miljöbensin, mycket bättre än föreningens gamla vidunder.

Nä, jag vill inte ha kolonilott. Och det stämmer att de flesta bara har den som en sommarstuga, uterum. Odling är för "stökigt"

De flesta koloniträdgårdar är ju byggda på kommunal mark. Och från kolonistugerörelsens begynnelse var det viktigt att själva området var tillgängligt för allmänheten (man ville vara ett föredöme). Men numera låser ju de flesta kolonistugeområden om sig, ofta med höga staket med taggtråd runt om.

Min mor hade kolonilott för sisådär 15 år sedan. Redan då var området omgärdat av ett högt staket med taggtråd och låsta grindar. Anledningen var att man på dessa lotter faktiskt försökte odla ätbara saker och att det förekom stölder och förstörelse av grödorna

Ja vad ska man säja?visst skall man ha ordning på sin lott,men samtidigt så är det ju lottägaren som borde veta hur han ska sköta sin lott vad jag menar är att föreningen borde ju ha regler i sina stadgar hur man odlar och i vilket skick lotten skall vara i, och om inte då odligslotts ägaren finner sig i det så har han ju fel.

Problemet finns nog hos många föreningar och lösningen är väll som vanligt att folk inte pratar med varandra utan att saker som är fel ställs på sin spets direkt och då uppstår det prestige i varje små fråga.

man bävar:
http://hd.se/ArticlePages/200507/11/200507...e-766.dbp.shtml


TUR att jag inte har en kollonilott......


jag vill ODLA ...'''


b

Så SJUK hela historien! gamla stoffiler ska få bestämma över hur det ska få se ut i området... fy fasen så orättvist!
Återigen gör svenska gamla hederliga lagom sig hörd.

Fler än jag som minns Eva Swahns ständiga kamp mot sin bostadsrättsförening? Också i Skåne.
Det var en bedrövlig följetong för två år sedan (tror jag) som till slut hade till följd att hon lämnade sitt hus.
Det är tydligen fult att vara annorlunda och sticka ut lite!

Visst kommer jag ihåg henne. Det är för sorgligt när kreativa människor med annorlunda drömmar inte tycks ha någon plats i Landet Lagom.

Olle

Här är en till som fick känslorna i svall då hon läste artikeln igår!
Fy farao för denna småaktig- och vidrighet. Det är synd att man inte visste om historien och kunde agera/försöka påverka innan.

Jag lämnade själv en närliggande koloniförening för ca 5 år sedan, efter bara ett års medlemskap, med ett brev till styrelsen. Brevet började jag med något i stil med "Det förvånar mig att ett så "jordnära" folk kan vara så intoleranta......." . Detta stämmer visst in hos fler föreningar

Tack gode banken för egen täppa. Här kan vi klippa och låta bli att klippa hur vi vill

Borde man inte ha reglerna nedskrivna och informera den som vill köpa en kolonilott om vad som gäller FÖRE köp. Att komma i efterhand och påstå att en kolonilott inte är till för odling låter helknäppt.

Hoppas att han hittar ett bra alternativ där han får utlopp för sin kreativitet.

Även jag minns Eva Swan. Har då och då undrat hur det gick för henne sedan.

Tur att jag inte har kolonilott utan en ODLINGSLOTT!

Antar att man inte kan bli vräkt om man odlar där.

Artiklen får mig att tänka på en låt av Björn Afzelius. Kommer inte ihåg vad den heter, men går ut på att om du slår din fru och förskjuter dina ungar så blundar grannarna, men om du inte klipper gräsmattan tar det hus i helsike.

Vad jag saknar i såna här fall är en objektiv beskrivning eller att båda parter får säga sitt. Det blir lätt lite vinklat. Vad jag dock inte riktigt fattar är varför såna här personer som har lite annorlunda idéer så ofta kommer i konflikt med omgivningen. Det verkar som om man ibland på pin kiv skall retas med andra eller så är det bara omedvetet. Experiment och stora planer realiseras bäst i avskildhet.

Beträffande Eva så verkar hon må bra med bara små lätta konflikter med andra, bilförare t.ex. Hon är här ibland fast under annat namn.

Faktiskt så tror jag inte alls att det är på pin kiv
Varför måste allt i detta rike vara sååå normalt?
Varför betraktas alla som har lite egen vilja och fantasi.. som varandes konstiga = lite störda?

Varför ska man inte få experimentera i närhet av andra så kallade normala? Är det för att de normala rubbas i sin trygga tillvaro blir virrigaoch inte hittar hem när de ser en granne som är fri som fågeln och gör som andan faller på.

Tja, i fallet Eva så har jag för mig det. Hon retade sig på grannarnas välskötta småborgerliga trädgårdar som såg likadana ut och ville göra något annorlunda. Möjligen var hon på rätt spår men sticker man ut hakan är det risk att man får en smäll, hur rätt man kanske än har.

Så olika man kan uppfatta saker och ting.. min uppfattning var att Eva ville göra trädgården till sin... så som hon önskade och drömde om att den skulle vara... men grannar... gamla inskränkta stoffiler såg till att det gamla invanda inte fick rubbas och så småningom fick de som de ville och Eva "flydde"
Vad jag vet så har hon hittat drömstället och stortrivs.

Fastän jag inte äger hus eller egen trädgård så tycker jag att mycket i vårt
lagoma land är till förtret och kväver nytänkande och skaparviljor.

Det ena behöver inte utesluta det andra.

Ditt påstående får mig att fundera. Jag är en sådan person som inte lyckas hålla mig inom Svensson-ramarna. Några dramatiska konflikter har det inte lett till, men definitivt har omgivningen blivit störd emellanåt.

Funderar på om jag klarat mig från större konflikter tack vare att jag är en ganska enstörig person. Det gör att när omgivningen reagerar på att jag inte håller mig inom ramarna så försöker jag inte förklara för dem vad som är bra med mitt sätt utan låter dem tissla och tassla. Om de är upprörda så är det deras problem, de lugnar sig igen.

Men jag vägrar att gömma mig i avskildhet och be om ursäkt för att jag är den jag är.

Vi har just ställt oss i kö till en kolonistuga. Blir ledsen när jag läser om killen som vräktes. Skulle gärna ha honom som kolonigranne och inte dom trista kolonilotter som man ofta ser, pedantiskt skötta med mest gräsmatta och minimalt med blommor och blader!

"Farväl till släkt och vänner"

text och ackord finns här

b

Hon finns kvar här! Hon har ett annat namn bara!

Hon har en ny egen trädgård, som inte är så civilserad. Såvitt jag vet har hon inga intoleranta grannar!

Skönt att höra.

Leve "inte civilserade trädgårdar".

Har kolonistuga med tillhörande tomt sedan ca 10 år. Vi tillhör en kolonistugeförening med ca 600 stugor och självklart finns vissa regler (som andra tomträttsföreningar).

En sådan regel är t ex att häckarna inte får vara högre än 120 cm. Varför? Jo, man vill att folk som promenerar i området ska kunna se in på prunkande kolonitomter och njuta av all blomsterprakt... dessutom är det ur trafiksäkerhetssynpunkt viktigt att inte häckarna skymmer, "gatorna" är smala och många barn finns i området.

Föreningen anordnar kurser för odlare av olika slag och kreativitet i odlandets konst är det ingen som slår ner på!

Självklart vill vi ha ett område som är levande och som ser prydligt ut. Och då behöver "prydligt" inte innebära snörräta gräsmattor och rabatter. Tycker att det är jättekul med "annorlunda" trädgårdar där man ser att någon tycker om sin trädgård och har lust att experimentera.

Själv tycker jag om blommor och gillar verkligen att rensa!!! Kanske är vår trädgård föööör Svensson-aktig, men den är vår och jag älskar vår lilla plätt på jorden.

Så, ni som är spekulanter på kolonistuga, välkomna in i en avstressande värld! Ta reda på föreningens regler och är ni villiga att godta dem kommer ni inte att ångra er, jag lovar!

Stackars Håkan säger jag bara,bevare mig väl för en kolonistuga.Min trädgård är långt igrån "perfekt" men jag älskar den som den är,det är min prägel jag satt på den.
Jag önskar Ewa Svan all lycka i sin nya trädgård.Hoppas hon mår bra.

huvvaligen säger jag
de e tur jag inga grannar har

hm hm de har jag visst sagt förr

Jag har kolonistuga i sundbyberg och där kan man faktiskt få en "anmärkning" om man har för mycket gräsmatta (!). Självklart ska man använda sin lott till att odla på.
Och regler finns det ganska många men det kan man förstå när så många ska samsas på begränsad yta.

Stackars Dig!

Tjusningen med sin trädgård är väl mycket att man är nyfiken och vill pröva olika arter.

Själv vill jag ha goda grösaker t. ex. Mangold.
Förra året var den så god och "lagom" stor, i år växer den till sig i det oändliga.

HMM, Tur att man inte har kolonilott, då hde visst vad som helst kunna hända.

Om ni sommartid turistar i Helsingfors och har några timmar över, ta en promenad i Gumtäkts koloniträdgård. Den är omåttligt charmig.
Det roligaste då du traskar omkring är att "läsa" folks personlighet genom att titta på trädgårdslotterna.

Där finns de som har allting prunkande och tip top in i minsta detalj. Du kan stanna vid porten och öppet titta på hela lotten, ibland blir du t.o.m. inbjuden.
Det är de extroverta som gärna vill visa upp sina gröna fingrar.

Där finns de som fullständigt gömt sig bakom häckar, buskage och spaljéer. Om du lyckas hitta ett titthål någonstans blir du lycklig. Och råkar du möta ägarens blick så kan du vara säker på att den blicken inte är inbjudande...
Den varianten tillhör de introverta personligheterna som har skaffat lott uteslutande för sin egen privata njutning.

Och så finns där de som har potatis- och grönsaksland, fruktträd och bärbuskar och som helt enkelt bara ser lotten som ett sätt att odla ätbart.

Charmen i Gumtäkt skulle nog vara borta om alla måste följa något uttalat mönster!

Om ni som eventuellt tar er dit:
Missa inte Sofielunds handelsträdgård i Gumtäkt som drivs av en Klematisexpert! Där finns massor med trevliga växter!

Det här var mitt inlägg i debatten men jag måste erkänna att jag är tudelad i frågan.
Som den introverta personlighet jag är tror jag nämligen inte att jag skulle trivas med att dagligen titta på något som jag upplever som fult.
(Då min granne sågade ner alla träd så att hans stora, platta, anillinröda plåtlada skärande lyste rakt in i min trädgård rusade jag iväg och handlade klotpilar... Hade någon hindrat mig hade jag blivit galen! Så jag hör nog till dem som är tacksam för att äga en egen stor trädgård där jag får göra precis vad jag vill!)

Mulle

I tio år bodde jag i ett invandrartätt område. Där hade jag en odlingslott (ej kolonilott) tillsammans med en rad olika nationaliteter. Då lärde jag mig att fastställa ägarens nationalitet genom att se vad som odlades på lotten. Med åren vandrade en del grödor över "nationsgränserna".

Jättespännande att se och lära av olikheterna.

Vidrig historia, intressant med nytänkande, däremot hade man kanske kunnat använda snyggare material och inte ha massa cyklar på lotten, det hör kanske inte dit. Hoppas han får möjlighet att fortsätta någon annanstans.