Det stora aset har rivit hela hyllan med krukväxter, sen har hon dessutom hoppat Jenka på dom efteråt verkar det som Jag hörde bara ett stort BRAK!! bakom uthuset, och där ligger ett totalt kaos nu, småbitar av pelargoner av olika sorter (vilken som nu är vilken är juh en gåta för sig) Hibiskusarna som höll på att blomma Hon håller sig på avstånd nu, och ser ut som att hon faktiskt fattat att nu jädrar är husse bannad ordentligt. Kan man ta sticklingar vilken årstid som helst eller är det bara att kasta ock spara rotdelarna? Hade jag ställt min stammade miniros på den hyllan så hade hon inte vart billig, då hade hon vart gratis

Verkar som hun(d) har haft riktigt kul...synd på blommorna..men försök ta stiklingar av det som går.....vad är det för ras....

Du får väl se efter vovven istället för att sitta o titta på fruntimmer hela dagen!!

måste erkänna att vem det stora aset är har jag inte en blekaste om.... men inte kul när allt far i backen så
Det brukar i alla fall vara enklast att få sticklingar rotade tidigare på vår o sommar... men det kan gå annars också, så gör ett försök du.
Och så kan du ju försöka spara rotbitar också.. i bästa fall har du fixat en himla massa till nästa sommar


Aha... nu såg jag att någon skrivit hund...

de e bara o ta sticklingar ujuj så de kan gå
jag brukar alltid trösta mej då en kruka far i golvet att den behövde ändå planteras om o krukan va ju rätt ful
men om skadorna e sååå stora så
kanske ska du göra en samplantering av alltihopa o se va som händer kanske blir snyggt

Hmm, och jag som är helrutten på krukväxter, finns det nåt sätt som är snabbare och säkrare att det blir bra resultat på? Aset är ena dotterns Pyreneé som är ett par år gammal, stor som ett as, fäller som jag vet inte vad och är allmänt mest bara i vägen. Hon ska väl snart flytta igen så då blir det bara småmissarna kvar. Är det nån som förstått att jag nog är kattmänniska? Katterna kan möjligtvis riva en eller annan kruka, men dom står då faen inte och steppar på förödelsen efteråt. Bara jag får rötter på resterna nu så kanske hon blir förlåten

Stackars vovve

Det är nog tyvärr så du måste göra.... om du inte vill köpa allt nytt...

Och ja katter är lite bättre när det gäller blommor.... dom blir så rädda när dom har ner något för det låter så... så inte hinner dom steppa på nått innan dom far iväg.

Jaha, Reserv!

Förstår din frustration. Bodde själv en gång i ett gammalt hus där man kunde springa varvet runt på nedre botten.SJälva hade vi både katt och hund som kom överenns och sov i samma korg, åt bredvid varandra.
Hunden deppade nästan ihop när katten började vara borta någon natt då och då.

Så kommer svärmor och svärfar och hälsar på. Hade med sig en stor svart snaucher som de nyss skaffat. Kommer in i hallen och släpper hunden lös.

Fem varv tog det innan jag lyckats få tag på hundrackan som jagade katten.Stackars kattskrället hoppade ju upp på allt möjligt, däribland fönsterkarmarna.

36 krukväxter gick i graven den dagen, en massa bröllopspresenter blev heller aldrig sig lika.

Tror ni de "köra svärföräldrarna bad om ursäkt? Näe då, jag fick höra att jag var en fullkomlig idiot som hade katten inne. Dom ni, med smör och socker på. Så snacka om att vara till salu!!!!

Vad var priset på svärföräldrarna då? Fick du dem sålda?

Skämt åsido. Himla fräckt av dem att ens tänka tanken. Ibland funderar man på hur vissa egentligen är funtade.

Jag skulle inte vilja ha dom som svärföräldrar Och jag kan va´rätt otrevlig när det vill sig så dom hade nog inte velat komma tillbaks heller för den delen Hundrackarn ligger och skäms nu, tittar ner när jag morrar förbi, vi är säkert sams i morron igen.

hå hå ja ja...ett hundliv
fick in en talgoxe förra sommaren. hade då tre katter som bestämde sig för att den skulle fångas
när dom gav upp, lågg alla krukor på golvet ihop med dom invändiga persiennerna och gardiner med stång.
hundarna låg under sängen och katterna låtsades som det regnade
när jag står och tittade på förödelsen, går den gråa katten helt sonika fram och pinkar i jordhögarna
då var den katten MYCKET billig
fågeln satt livrädd uppe på en garderob

Värre än hos mig då, nu kan jag juh t.o.m. skratta åt eländet när man kan jämnföra med ditt.

undrar bara hur ens ansiktsuttryck hade sett ut om någon fotat en i det ögonblicket
men man kan inte låta bli att skratta så här i efterhand
undrar bara hur tretton kilo katt kommer upp i en persienn

13 kilo Vad har du, en lokatt? Är det Maine coon eller nåt i den stilen, eller bara ett fläskberg?

FLÄSKBERG!!!
han har bara kraftig benstomme

oh, herre jösses!!!!!!! Mår den bra? Kastrerad pojke va´? Hade en gång ett sånt fläskberg, det rosslade om han när han försökte sig på att promenera, och att sköta hygienen ordentligt var det inte tal om.

han mår toppen
japp. kastrerad och otroligt lat
han snarkar värre en en timmerhuggare när han sover
han har ett passande namn...GOLIAT

Svullo hade inte heller vart helt fel, min 15 åriga kattfröken snarkar bra mycket hon med, fast det beror inte på övervikt. Hon har haft så av födsel och ohejdad vana

jag hade en 12 kilos klump ett tag.... men då hon fick svårt att sköta hygienen och led av det (hon tvättade sönder sej på magen) bestämde jag mej för att nu får det vara nog... 9 kilo senare (och många år) är hon 13 år och på tok för mager... fast hon börjar bli gammal och lite kinkig med maten... fast lite orolig blir man ju...

Jag har satt mig i backen på att gamla fröken ska bli minst 10 år till, hon verkar juh inte må dåligt, ser lite taskigare men aptiten och pälsen är det inget fel på.

hade en "look alike" som hette hulken
en skogis på femton kilo
när han närmade sig femton år rasade han i vikt och det är visst rätt så vanligt att gamla katter magrar av :wub:han blev nitton

ja min 13 åring e hyffsat pigg o pälsen är fin..men hon har blivit lite gnällig... och kräsen med maten.

Min lilla kattfröken har vart kräsen från starten, så hoppas inte att hon ska försöka sig på nåt värre, då får jag sondmata henne

Inte så jädra lätt heller när ni klär av er som ni gör

Vad är det för hund??

Det "stora aset"? En Pyreneétonåring, hög och ranglig och hon har noll kontroll vart hon har benen nånstans, ingen koordination alls där

Så gossig han/hon var
dotterns katta är 12 år... äter som en häst men är smal som en vidja.

Pyreneer, är en trevlig ras! De kan verka tröglärda, men--de är inte det!
De testar sina ägare, för att se, vad de kan o inte kan!!
Jag älskar den rasen!! De är så personliga.............

Herreminje!... nu när jag läste trådens början så förstår jag inläggen bättre Synd på alla växter

Du kan få en.... Jag är inte ett dugg imponerad!
Mvh
Fenja

Om du trodde att jag syftade på min sambo på 68 kilo så brukar jag inte använda såna ord Fast å andra sidan så brukar inte min sambo rasera hela krukväxtsamlingen heller för den delen

Felix matte! Vadå "få en"???

Näe, Fenja ger bort en tydligen. Fullt så desperat är jag juh inte så jag ger bort henne, undras vad Fenjas vovve gjort som bräcker Fanny?

nej jag förstod nog (efter att ha läst "tusen" inlägg) att det handlade om ett djur.. vet ju att du har katter och därför blev jag líte fundersam.. men så berättade du att det var dotterns hund som orsakat all förstörelse

Sambon din 68 kilo... dit vill jag så gärna nå men det skiter sig... stannar på 62 vad jag än gör

Fanny!
Pyreneerhund?
Hur gammal?

?

Det stora a....hmm, Fanny har bott hos oss i snart ett år och det börjar kännas som ett år för mycket. Om jag ska ha hund så vill jag ha nåt som man kan ha i knät, inte en som tror att hon är knähund. Hon tar ett jämnfotahopp rakt upp i knät, sen spelar det juh ingen roll om man sitter i soffan eller på en stol, är det stol så blir det raskt en före detta stol, suck, längtar tills detta är över.

Förlåt Felix matte! Det var ju Fenja jag menade! Hennes inlägg "du kan få en"............
Sorry!!

Jag tror hon är 3½-4 år eller nåt sånt, en omogen tonåring säger dom på dresyrkursen i alla fall

Är alltså pyreneer lika barnslig som leonberger, de är jobbiga!!

Är ju nästan som med dotterns 11-åriga labrador... hon älskar "mommo & moffa".. har hittat hit alldeles själv.. flera kvarter bortifrån... men hon släpper såååå mycket hår och jag tål inte det alltså blir jättesjuk)

Jag tror ta mig faen att dom är ännu barnsligare, och klantigare. Jag har aldrig vart med om en så korkad och klantig hund, antingen så fattas det nåt uppe i huvet på hon, eller så måste det va´nåt allvarligt fel på rasen

Zaaritha! Min kompis har en sexårig hane som ska omplaceras. Ingen problemhund, men han har eksem och kronisk öroninflammation.

Min är 4 år i sommar och fullkomligt obildbar, vaktar, skäller och är stor som en tresitssoffa...

Mvh
Fenja

Vad det gäller håravfall, så fäller Fanny mer än lovligt mycket. Jag har samlat flera kassar så snart kan jag knyta en jädra ryamatta av hunden, det är hår överallt i huset, i trädgården så är det hårtussar i alla rabatter och amplarna som hänger 2 meter upp är också fulla med hundhår

Jag ber om ursäkt!! Den enda pyreneer jag känt--var en lugn, tillgiven
lättlärd hund! Hon var vaktig, väldigt lydig!! Och drev ihop fåren--skickligt!
Men--hundar är väl som vi människor; olika, personliga....

Felix fäller inget... nu bor han hos lillmatte sedan en månad.. saknar

Praktiskt att ha hunden kvar till jul när det är dags att klä granen, då får du draperat änglahår på ett praktiskt och kul sätt