Lycka till Jag tror dock att många män hatar råttor och möss eftersom de smutsar ner i garaget, tuggar på elkablar så de kan starta bränder, gnager på kablar i bilen, vill bygga bo i baksätet etc Möss är ohyra helt enkelt. Att sedan skaffa ett par tama sådana att ha inne...tja...

Jag tycker möss är söta och trevliga djur. Såg i somras en som satt och kalasade på gräsmattan, på en äppelskrott jag hade slängt, det var trevligt.
Men vill de bygga bo i motorrummet på bilen, eller gnaga sig in i kupén, då måste jag tyvärr ta fram råttgiftet och musfällorna. Dels är det trist med elfel i bilen, dels är det ju en säkerhetsfråga också, synd om de gnager hål på slangen till bromsförstärkningen.

I min förra bil ville mössen bygga bo under instrumentbrädan. MYCKET irriterande att komma in i bilen och se spår av mössen...

Jag kollar läget med min uppfödare i Stockholm.
Återkommer!

Bra val!!

tack Maria kolla gärna.

Jag har försökt att mejla någon i Sala som skulle ha uppfödning men inte fått svar .

Kan ju passa på att fråga vad är "bäst " honor eller hanar ?

Några tankar jag har omkring det här att skaffa djur åt sina barn.

För det första så ska man som förälder "skaffa djuret för sin egen skull", inte "åt barnet".

Husdjuret är alltså något som man ägnar sig åt TILLSAMMANS, och man ska som vuxen vara den som tar hela ansvaret.

Man hjälps åt, helt enkelt. Ett barn som ensamt ska ta hand om sitt djur, brukar kunna tröttna ganska fort. Barn vill göra saker tillsammans med vuxna, och det hela blir mycket mycket roligare när barnet får dela sina upplevelser. (gäller ju inte alla barn, men väldigt många, det kan man ju som förälder känna av vad som blir rätt)


Det andra man ska tänka på, är att skaffa ett djur som är HAND-TAMT från början!!!
"Det är så lätt att göra det tamt" brukar det heta, men det är det inte alls. Och ett djur som är rädd för sina ägare gör inte någon glad.

Man mår bra när ens djur mår bra, men när ens djur inte trivs, är det inte längre roligt. Och att ha ett husdjur som blir rädd när man visar sig, är ingen bra början på ens djur-karriär.

Det är de två viktigaste sakerna att tänka på, tycker jag, oavsett vad man skaffar för djur.


Vill man ha en mus eller råtta, ska man skaffa ett par honor. Hanarna luktar, honorna gör det inte.
Hanarna SKA lukta, de markerar revir med sin urin. Så när man har gjort ren buren, så är det det första mus/råtthanen gör, att markera den igen.

Möss och råttor låter ofta på nätterna, det behöver man veta i förväg.

Alla smådjur har seriösa uppfödare plus föreningar med medlemstidningar, utställningar, osv.

För möss är det Svemus, för råttor är det Svenska Råttsällskapet, osv. Det är bara att söka på nätet.


Ska jag rekommendera något för en fyraåring, så blir det marsvin.
Givetvis MÅSTE det vara ett marsvin som är tam och orädd redan från början!!!
Men marsvin är lugna, goa, glada. Deras mjuka glada kuttrande när de får syn på sin människa, kan smälta vem som helst, och de TYCKER OM att kela.

En mycket tam kanin är också ett underbart husdjur.

Möss, hamstrar och ökenråttor är mycket pigga djur, som gärna är i farten. Vad gäller dem är största nöjet att titta på deras upptåg. De har sällan tid och slå sig till ro i handen för att kela några längre stunder.
Å andra sidan älskar de "lekar", när man bygger gångar åt dem och så.

Möss, hamstrar, ökenråttor, marsvin, kaniner, är de smådjur som jag har haft själv, förutom fåglar.

Vad gäller pappan, så vet du ju själv vad som "går" och inte går. Men att göra något helt tvärtemot någons vilja, kan ju också upplevas djupt kränkande? Det är väl bättre om ni kan vara överens?
Att skaffa ett par möss som väsnas på nätterna, bådar kanske inte gott...

Och givetvis ska honor av möss, råttor, marsvin och gerbiler få vara TVÅ! Det är grymt mot dem annars.

Här finns också lite mer info om gerbiler och de andra smådjuren.

När det gäller gerbiler så har det ingen betydelse, honor eller hanar.....
Lika tillgivna, "lätta" och luktfria båda sorterna.

Börja spara toarullar - engagera familj och vänner (som vi gjort)! De behöver saker att sysselsätta sig med/gnaga sönder i buren. Och det går åt! Pinnar från (för människan ätbara!) frukt och bärträd är också bra.

;P förutom att man kanske inte ska ha dem ihop om man inte har väldigt stor lust att hitta hem till MASSA ungar sen..

Ett nog så viktigt påpekande i sammanhanget!!

Rekomenderar kanin eller marsvin, mer klappvänliga och tåliga än möss och råttor.

Kanin luktar i bostad! Vi har en kanin, den kräver mkt pyssel nu på ålderns höst.

Kamrat hade marsvin som var lösa i bostad, i mina ögon var dom enormt social. Kom ut o tex hälsade. När dom fick ett salladshuvud så gick den ena in o hämtade den andra o sedan började dom äta tillsammans. Klart roliga djur.

Vår kanin har även gnagt på möbler o kablar o lister, inte så kul när det sätter sina spår i inredningen.

Jo, därför rekomendrar jag marsvin.
Tycker inte kaniner luktar, det beror väl på hur ofta man städar också, och vilket bottenmaterial man har.

Vi städar flera gånger (ca 2) i veckan och har tidningspapper, halm och kutterspån. Vi plockar upp så mkt avföring som möjligt. Tidigare var hon rumsren o pinkade bara i sin låda men jag börjar undra om hon har blivit senil nu på ålderns höst.

Ja, ok. Menade inget illa. Men vissa som har kanin i lägenhet klagar på att det luktar, men det beror ju oftast på att det är skitigt i buren.

Maken börjar visst komma på bättre tankar alldeles av sig själv nu! Idag tog han upp att det ju är lite synd om vår dotter som är ensambarn och att det kanske ändå vore bra för henne med ett husdjur! Äntligen trillar poletten ner, tänkte jag.

Det handlar om att han är rädd för möss och är orolig att han ska behöva ha nåt med djuret att göra, men det kommer inte att hända. Vi diskuterade olika alternativ och själv är jag inne på ökenråttor eftersom jag känner till dem ganska bra. Nu gäller det bara att få tag på dem nånstans också.

Va??? Vi har kanin och kan nog glömma byta ibland men det luktar absolut ingenting!!!!!
Hon är 5 år, går lös på dagarna, har aldrig gnagt sönder en kabel eller gnagt på något.
Hon har alltid gnagleksaker på de ställen hon gillar att vara, hon har också papprör att krypa i ett kartonghus som hon får bita sönder vi gör nya med jämna mellanrum.
Jag kan inte tänka mig bättre husdjur men man kan inte bara stänga in en kanin i en bur och ta ut den lite då och då. Kaniner är flockdjur och vill vara i flocken d.v.s. med familjen hela tiden. Hon är antingen med oss o soffan när vi sitter framför tv:n eller ligger hon under soffbordet. Sitter vi i köket ligger hon i dörröppningen och kollar på oss.
När vi är på jobbet och i skolan ligger hon under en stol i vardagsrummet.

Hon går inte gärna på golvet så vi har tagit bort mattorna där vi inte vill att hon ska vara.

Kaniner luktar inte illa men visst luktar de, fast det gör ju alla. Kaniner är mycket renliga. Min kanin hade en kattlåda som hon kissade i och var väldigt väluppfostrad när det gällde var hon skulle kissa någonstans (hon valde själv). Pluppar lägger de överallt och det får man stå utmed. De torra plupparna är lätta att ta rätt på, de mjuka äter kaninen själv upp.

Om det börjar lukta illa så hänger det mer samma med ägarens vilja att städa. Själv gjorde jag rent buren varannan dag men då var min kanin lös på dagarna och kunde kissa i lådan.

En kanin mår inte bra om den ska sitta instängd i buren dagarna i ända och blir utsläppt lite då och då. Den har behov av att få röra sig samt vara en del i familjen. De är ingalunda "klappvänliga" om de inte socialiseras på ett lugnt sätt. Själva gnagandet är helt naturligt för den och det är ägarens uppgift att se till att de skyddas mot "farligheter" samt förse den med gnagvänligt materiel annars kan man få problem.

Vår kanin har aldrig någonsin lagt sina pluppar någon annanstans än i sin toahörna i buren.
Vi byter i buren ca 1 ggr i veckan. Har först tidningar, sen halm och lite hö både i höhäck och i buren.
Hon äter och dricker också alltid i buren.

Min kunde klämma ur sig några när hon hörde nåt och blev skrämd. De brukar göra så för att förleda eventuellt rovdjur. Likaså när hon ville märka ut vissa ställen.

Vår stampar när hon blir skrämd.
En rolig grej var när vi haft fest en gång så hade vi marschaller på altanen. Vi lät dom vara när vi lade oss för det var så lite kvar på dom men dom tog eld i hela marschallburken på slutet, det är ju ingen fara det heller för dom stod i hållare och det där brukar ju bara bli så de sista minuterna.
Men hon till att stampa och gav sig inte förän maken gick ut och släckte.

Likaså kom den utflugna sonen hem en kväll ganska sent och han går ju bara in utan att ringa på, då stampade hon som 17 tills hon såg/kände vem det var.

Vem behöver en vakthund.......

Ja de kan ju bli väldigt personliga om man ger dem utrymme. Min skrämde katter, tuktade min systers jakthund och försökte sig på att klättra upp i en brädhög. Hon var även med när pappa och svåger testsköt luftpistol i garaget.

Blivit illa behandlad och setts som en leksak av barn som kånkat runt på henne och tappat henne i golvet. Var mer vild än tam när jag fick henne, livrädd för allt coh alla. Blev både tam, kaxig och kelen med åren då det fick ske på hennes villkor. Hade alltid problem med att bli buren men det gick bra ändå.