Jag älskar rosor och känner helt klart en ökad besatthet

Det där verkar stämma för vår granne på landet har prydliga rabatter längs infarten med sådana där i mina ögon stela rabattrosor med jätteblommor. Dom får aldrig se sina rosor blomma medan mina mer vilda tufsiga buskrosor aldrig blir attackerade (hittills, peppar peppar). Grannarna sa att jag var galen när jag började med min rossamling och sa att "det där går aldrig". Det gör det....

/Stina

JAAAAAA jag är vansinnigt galen i rosor!!!! Men eftersom trädgården är under omgrävning så MÅSTE jag tygla mig.... Därför har jag bara 3 som följde med huset, två från släktingar, och tre impulsköp på jätte-rea.... Men det kommer, var så säkra.... :-))

Hej Kajsa,
Blev sen att svara på detta, jag läser bara här när förstasidan skvallrar om att det är något om rosor här...

Veilchenblau har jag på flera ställen, och den har klarat sig bättre än jag trodde (äldsta är visserligen bara 3 år). Alla har jag planterat djupt, 20 cm ned sitter okuleringsstället. Det går inte att tröttna på den rosen och även om den inte klarar att bli så hög eller lång så blir man glad av de blomster som kommer. Svag men mycket behaglig doft och starkdoftande blad har den. de som har den i kallare zoner låter den markklättra, det kanske är något för dig.

42 rosor i min roskupol får bara plats om man menar att de flesta överlever... Ingen kan bli särskilt bred, men här är det höjd som gäller och den som är först upp får ljuset!

Om någon ros blir helmobbad av sin granne kommer jag att flytta den. Det är ju så med mobbare - de blir kvar medan de mobbade får flytta.

Lade in några nya bilder i ett album där man ser helheten.
http://www.alltomtradgard.se/forum/user_al...42&albumid=7048

Annars är bössan effektiv mot rådjuren.


Själv har jag noga övertäckt min lilla candy cover.

Undviker annars rosor för killarnas skull. jag fick ett skott av en dubbel, babyrosa doftande buskros med tunnt med taggar. den gillar jag. Vet ngn nån som liknar den. Typ 1, 30 m hög och växer lagom fort

Cilla, du har väl ett utmärkt klimat där vid vattnet, du bor underbart, sitta där på bryggan och titta upp på din roskupol, kan det bli bättre ?
Och dom rosor som inte klarar konkurrensen får du väl ta bort med åren,
det är svårt veta hur allt ska växa med åren. Jag skulle behöva en smed som kunde göra stora klätterställningar, nu börjar en del av mina rosor bli höga, hu vad dyra dom är på handelsträdgårdarna. Köpte en vacker ställning till en klematis i våras 400 kr, det går ju inte köpa till allt man har.
Får väl fundera på armeringsjärn, men det kan bli lite grovt.

Tack för titten i ditt album, så vackert du bor

Några frågor till Cilla, efter att ha studerat bilderna av din konstruktion med intresse:

Du använder alltså armeringsjärn? - det är vad jag har tänkt använda för mitt vildsnår också. Jag gillar sånt som är rustikt, och smälter in i omgivningen så mycket som möjligt.

Hur har du gjort ringarna? Har en smed böjt och svetsat ihop dem åt dig? Och hur förankrar du järnen i marken? Är de bara nedstuckna i jorden, eller fästa i någon form av fundament?

En annan fråga som jag funderar över är om man ska måla järnen med nån sorts rostfärg först. Fast jag är rätt förtjust i den naturliga rostbruna färgen.

Vad jag funderar på själv, för en typ av pyramidformade klätterstöd av armeringsjärn, är att betala en smed för att svetsa ihop ett antal ringar i olika storlekar av den tunnare sortens armeringsjärn. Sen kunde man sätta några kraftigare vertikala järn i en lagom stor ring, trä på ringarna uppifrån, med de största nederst, och säkra dem med bindtråd.

Jag har också sett pergola-bågar för klätterväxter, gjorda av vanliga armeringsmattor. Det var förvånansvärt snyggt, men hur sjutton böjer man mattorna? Förmodligen måste man hetta upp dem och böja dem runt nån typ av mall. Ett jobb för smeden igen.

Å andra sidan kunde man kanske klippa till mattorna i meterlånga stycken och gera ihop med bindråd dem till en polygon...

Hej Viveka och Kajsa,

Ja hu ja, de ställningar man köper är dyra och passar väl bra om man bara har EN liten sak som vill klättra.

Armeringsjärn finns i alla möjliga tjocklekar, och de är billliga och enkla att jobba med. Finns också rutnät Kajsa, med 3mm-järn som är lätta att ställa i backen och som rosor m fl kan klättra på. Det är kanske det du menar med mattor Viveka. Jamen de är bara att böja med händerna! Bra handskar och en stor sten som du kan använda för att hålla fast ena änden bara. Inte tungt alls.

Behövs ingen smed för en kupol heller. I min kupol har jag 10 mm armeringsjärn i de sex pelarna som går upp i topp, dem böjer man lätt själv för hand i den lilla krökningen som krävs. Ännu enklare att böja 5- och 8mm järnen som är ringarna och "valven". Det krävs ingen styrka för det, men man behöver se till att ena änden är fast när man böjer så att järnet inte får en knyck utan böjs runt. Stoppa ned den mellan två stenar och böj. Gör man det förstagången, köp ett par extra järn så du kan öva.

Jag har en svets som jag kan låna ibland, men än så länge är min kupol najad, dvs ihopsydd med ståltråd. Man kan naja först och svetsa vid ett annat tillfälle, eller så går man bara över med ståltråd någon gång vart tredje år. Jag hade rostfri ståltråd hemma så det lär väl överleva järnen.

Vi är vana att tänka så "installationsmässigt" på saker som ska byggas i trädgården. Det ska ritas, planeras, mätas och sedan grävas ned till magman, armeras och betongas så att det håller i minst 500 år... ;-)

I min trädgård ska saker inte stå stilla utan förändring så länge, och bla därför har jag inte gjutit betong i kupolen alls. Jag förberedde hålen med en bergskil och stack sedan ned järnen ca 50 cm. Petade ned småsten i hålen och tryckte till med jord. Kupolen klarade Gudrun i vintras, det får räcka. När jag ser att det börjar rosta sönder helt i marknivå (och om jag då vill behålla kupolen) är det bara att ta ett kortare järn och sticka ned brevid, som man najar fast vid den del som sticker upp.

Armeringsjärn, också 8 mm, tar mycket lång tid innan de rostar sönder. Jag tror att det man målar på gör liten skillnad, för det flagar ju också bort. När rosor väl kommit upp i kupolen har man inte en chans med penseln om man inte vill klippa ned rosorna igen... Men det är väl synd med en installation för rosor som kräver att man då och då måste ta bort just rosorna...

När kupolen väl var klar lade man inte märke till materialet. Formen är så lustig at det är den an tänker på, och i proportion till storleken är armeringsjärnen tunna. Min kupol är någonstans kring 5 meter hög.

Rost är snyggt och Cillas kupol är fantastisk
Veilchenblau , blir det i vår , och nyss kom

Henri Matisse och PAUL CÉZANNE kruka
samt



MADAME SANCY DE PARABÈRE
som doftar hyacint ska ut i maj och planteras vid min medelhavsvägg
och en smed är inte dumt att känna

Jag köpte två av målarrosorna och satte i höstas. De fick visserligen trängas lite, men anskrämligare färg än de som kom hos mig får man leta efter. Ett blask. Helt oidentifierbara färger som om någon kastat vatten på en akvarell. Doftlösa rosstackare dessutom.

Ska man ha dem ska de nog få bästa platsen. Jag ska flytta mina eländiga stackare och ge dem en andra chans. Bättrar de inte färgerna så ger jag bort dem.

HIHI ... Till vem då
Jo jag tror som du att de behöver mkt omvårdnad o sol för att bli fina -fast min Lionardo de Vinci är underbar mörklila med vinröda strimmor -hortico rosor
men krukodlad är den med ..

Bra idé Kerstin! Jag ska ha mina i stora krukor nästa år och ställa dem helt för sig själva i bästa hörnet av trädgården. Om de DÅ inte skärper sig vet jag iallafall en som kommer att hantera dem väl ;-).

Andra strimmiga hos mig har varit mycket snällare. Ferdinand är som en dröm, särskilt sena blomningen på hösten, Calypso vrålblommade och växte samtidigt i kupolen, Rosa Mundi är ju vacker som hon alltid är...

Jag vet inte om jag gått ner mig i rosträsket ännu.

Första rosen, en Hansa köptes för evigheter sedan. Sedan blev det två till i våras. Inför nästa vår ligger en beställning klar på 18 olika sorter klar att skicka till Rosenposten i januari. Fyra stycken kanadensare som Rosenposten inte har är beställda hos en lokal trädgårdshandlare med leverans i mitten av maj.

Nästa höst kanske jag kan svara på hur ”rostokig” jag blev. Det beror lite på hur vi trivs tillsammans, rosorna och jag.

Luften gick lite grann ur mig när jag inte hann med att sålla all jord som ska ner i ”rosgropen”. Vi får hoppas på en tidig och varm vår så tjälen försvinner fort ur mina två billass med ”ogräjord”.

Blir det en kall vår så förbered er på en massa frågor om att plantera rosor i pappsäckar.

Nu under vintern ska jag insupa all den kunskap som ni vill dela med er av + lära mig lite om de olika grupperna.
/Anki

;-) Du är helt klart på väg rätt djupt ned i träsket skulle jag vilja säga... Från en, två rosor på några år till 18 via postorder och vinterläsning om rosor - tydliga tecken. Välkommen!

Jag har också ställen med ogräs, särskilt gräs som är ett bedrövligt näringskrävande sådant. Som tur är skickar rosor rötterna rätt ned i djupet och de verkar påverkas mindre än t ex träd och buskar när de ska etabera sig.

På flera ställen lägger jag tjockt lager löv och gräsklipp för att försvåra för ogräsen, på andra halm och på några få ställen geotextilduk som jag nu testar för första gången, Den är så ful att det blir löv, gräsklipp och halm över den också.

Tidningspapper och halm har jag funderat på att använda som täckmaterial. Jag har lyckats överlista Revsmörblomman under Tokarna på det sättet. Det här med täckning kommer jag att vilja diskutera till våren.

Det lär ju finnas en hel del "oönskat" i min jord!
Det är ju det här rosorna ska "bo" i. I rättvisans namn måste jag väl också tillstå att bilden visar värsta delan av jordhögen.

Det här med rosgrupper verkar vara ganska krångligt. Alla är ju "släkt"med varandra på något sätt och det verkar också som olika "experter" benämner grupperna olika.

Om jag startar en ny tråd med listan över rosor som ska beställas kan ni hjälpa mig med gruppindelningen? Då skulle jag i första första hand kunna koncentrera mig på de rosor jag kommer att äga.

Mvh/Anki

Sure ! Klart vi är med på den