... undrar hur folk kommer att reagera. Poliserna som följde den några hundra meter på gatan sa att det var "spännande" men de är ju beväpnade. Hur reagerar hund- och kattägare?

Om du bodde i stockholm, skulle du vara rädd, glad eller likgiltig?

Mvh

..:: EDIT..:: stavning

jag skulle inte vara rädd
jag skulle tycka att de va spännade o underbart att få se vargen
jag är övertygad om att om man uppför sej rätt så e de ingen fara

Glad men inte släppa ut varesig katt eller hund på egen hand

Ja, det ska bli spännande att höra hur folk reagerar! Jag kommer att tänka på ett lite ironiskt och ganska roligt inslag i "Mitt i Naturen" för en del år sedan. Stockholmarna var ju sådana rovdjursvänner - björnar var ju t ex ofarliga nallar som aldrig anfaller människor, det måste väl bönderna i Värmland och Bergslagen förstå. Men så närmade sig en björn Stockholm mer och mer, och ju närmare den kom desto högljuddare blev kraven på att den skulle skjutas. I staden måste man ju kunna röra sig fritt ute och våga släppa ut barnen med hunden!

Kommer det att låta likadant nu? Eftersom det rör sig om en ungvarg på vandring kommer den inte att vara kvar i Stockholm särskilt länge, men en varg i tätbefolkade områden väcker förstås alltid stor uppmärksamhet. Själv är jag landsbygdsbo och tror att vi mycket väl kan leva med vargen om vi vill.

Olle

Det är absolut inte första gången vi har varg här i Stockholm. Det är bara ett par år sedan sist....

De är välkomna till stockholm, tror inte den ger sig på hundar som är i koppel, däremot kan väl någon hund som springer lös gå åt
men den risken är väl så gott som obefintlig
krister

Nån som hört var vargen finns nu?
krister

Enligt tidningen Stockholm city (sid 4) så skall 2 st personer, oberoende av varandra, ha sett den vid Årsta havsbad i går kväll.

då e den på väg till mej kanske

Kanske det håll hårt i din gulliga hund så den inte hamnar på vargens matbord.
krister

nerå inte får vargen käka på erik inte men skulle vara kul o fota den

Jag tycker det är spännande att vi fått en varg på genomresa i Sthlm.

Stockholmsvargen lever inte längre.
Den blev påkörd utanför Nynäshamn i går och skadades så svårt att den var tvungen att avlivas.
Varg-artikeln

fyfan vad jag blir ledsen
de går allltid likadant då dom kommer i våra trakter
uch
uch
fy för dåliga bilförare

Man behöver kanske inte vara nån dålig bilförare för att köra på ett djur, de dyker ibland upp så fort att man inte hinner reagera. Men det som är dåligt är att inte stanna och se efter hur det gick för djuret! Vad jag läste i tidningen så hade några i en bil fått se den sitta vid vägkanten och titta, antagligen redan påkörd och skadad. De vände om efter en stund och då låg den ner. De ringde polis som i sin tur tillkallade veterinär som såg att den var för illa skadad så den fick avlivas. När en katt blir påkörd av en långtradare, kan jag förstå om föraren inte märker det eller kan stanna mitt på vägen för att kolla, eller vända tillbaka. Men kör man på en varg måste det väl märkas, även om bilen är stor? Även en lastbilsförare (om det var en sån) har väl skyldighet att stanna om han kör på ett större djur? Tänk om det varit en hund? Eller har någon på fullt medvetande försökt döda vargen med bilen? Det är inte hemskare att en varg blir trafikdödad än ett rådjur eller ett tamdjur, men när många är rädda för vargar löper de större risk att bli "påkörda", kan jag tänka... Hade vargen tagit min katt skulle jag inte skylla på vargen utan på katten som varit oförsiktig, men det är ju min åsikt....

jag blir förbannad av alla djur som ligger påkörda efter vägarna
jag är säker på att många av dom inte behövt vara påkörda om bilarna körde lite mer me huvet

så är det

ett och annat kanske är omöjligt att inte köra på men inte i den mängd som ligger efter vägarna


säger en som kört yrkesmässigt nattetid gryning o skymmning
o då dom är på vägarna
jag har många många mil bakom mej o jag har allltid kunnat låta bli att köra över de djur jag sett på vägen


så jag tycker fortfarande att de körs alldeles för mycket utan att använda huvet


ps jag är ingen väglus heller om ni tror de ds

Man behöver inte vara väglus för att anpassa farten efter sikt-, ljus- och vägförhållanden. Sånt pratar man om i trafikskolan, men det verkar som om många tror att det där bara är något de måste kunna till provet.

Jag blir både arg och upprörd, förbannad och ledsen för att klumpiga och/eller elaka människor orsakar djur lidande i onödan. Okunnighet och slarv är ingen ursäkt. Som förare är det var och ens skyldighet att sätta sig in i och förstå vad det är som gäller.

Man kan inte begära trafikvett av djur men väl av körkortsinnehavare. Sen är det upp till var och en att bestämma vilken kategori man tillhör.

Hallå! Då har du haft en 7-j-a tur som inte stött på ett framrusande djur på vägen! Djur som plötsligt springer över väg med skogskanter saktar inte ner och ser sej för, dom rusar bara rätt över. Även om du kör i 50-70 km/tim så måste du tvärnita om du hinner och har du då en bil strax bakom......! I 30 år har vi kört Sthlm-Vätö t.o.r. varje veckoslut och två gånger har jag varit centimeter ifrån att köra på älg. Jag anser att jag kör med huvudet - i skymning och gryning är jag väldigt uppmärksam på skogskanter vid vägen eftersom jag vet att djur ifrån skogen rör på sej vid de tiderna på dygnet och söker sej ofta ner till vattendrag för att dricka. Trots försiktighet så anser jag att det inte varit skicklighet som gjort att jag 'missat' påkörning utan rena rama turen.

/Gunvor

faktum är att det har rusat fram djur i massor under alla mina år som förare vid dessa tider då dom e ut
men som jag sa så har jag kört me huvet
inte me blyfot
men håller man koll i skogskanterna så ser man ofta deras ögon reflektera bland annat
ja jag e ingen världsmästare me n som sagt de e inte bara tur att jag inte kört på dom

tack lady g

bra att de finns nån mer som tycker att trafikvett är nåt som borde läras in lite bättre

Visst hjälper det att hålla utkik men fru Fortuna har ett finger med i spelet. Som Gunvor skriver så stannar inte djuren inte alltid vid vägkanten och visar upp sig utan kommer rusande. Ni skulle bara veta hur snabbt en älg kan springa i nästan hur svår terräng som helst. Ett vägdike är inget hinder.

Jag höll på att klippa en älg norr om Karlskrona för många år sen. Den bara hoppade ut på vägen. Från vänster som tur var så den såg bilen och vände tillbaka. Det var buskar och träd ända fram till vägkanten så plötsligt var den bara där, jag såg först när jag var jämsides att det var en älg. Hade den inte vänt kanske jag inte hade kunnat skriva det här, jag höll väl 90 som vägen var godkänd för. Man håller inte utkik efter älgar strax före 12 mitt på dagen, den hade förmodligen blivit skrämd av nånting.

Synd att vargen skulle dö!!

Här dyker en till yrkeschaufför upp, och jag håller med Ruda.
Trettio års yrkeskörande, i alla väglag, årstider och dygnstider, och en stor mängd vilda djur som hoppar fram.

Visst, instämmer med Oldwolfie också. Är man uppmärksam, och bryr sig, så saktar man in när man ser ett djur invid vägbanan.
Rävarnas och katternas ögon reflekteras av strålkastarna, och de håller ofta till vid vägkanterna för att jaga sorkar i dikena. Men de är samtidigt de djur som har minst fallenhet för att rusa rakt ut framför en bil/buss! När de är upptagna vid vägkanten alltså.
De gånger de kommer rusande, har de "börjat ruschen" redan tidigare, och då hinner man ändå inte se dem.


Eller om det kommer ett rådjur över vägen, så kan man vara säker på att det dyker upp ännu några stycken, då är det bara bromsa, även om rådjuret hunnit passera.


Men alla de gånger de bara kommer rusande då!!!?? Från absolut ingenstans? Och med 0,3 sekunders varsel befinner sig 0,3 cm från vindrutan?

???


Jag har aldrig kört på ett rådjur (fast jag har suttit bredvid en gång)! Men det är verkligen inte min förtjänst!!!
Ibland har de "studsat som pingpong-bollar" framför vindrutan - jag har inte haft en chans att ens reagera! Det är Fru Fortuna som räddat oss alla.

"Eva" som har viltjouren här ute, körde på en älg här för nåt år sedan. Då körde hon sakta och är verkligen inte någon som kör slarvigt, obetänksamt, eller inte har kunskap om djurs "vanor"!
Hon berättade om stora klövar i vindrutan! *Hu!*

Jag har kört på och dödat några harar och ett par grävlingar, genom åren. Vet inte hur jag skulle kunnat köra annorlunda för att förhindrat det.
Jag har också kört över en räv, men fick den mellan hjulen, så den klarade sig! Stackars räv, vilket trauma - en dundrande buss över sig.


Det är sorgligt med alla överkörda djur på våra vägar, det instämmer jag med. Men jag vill inte framhäva mig som "duktigare förare" för alla de gånger som jag själv sluppit undan!
De allra flesta gångerna, är det faktiskt inte min förtjänst.

En annan sak som jag sluppit undan genom alla år på vägarna, är att jag har sluppit vara närvarande vid/ sluppit komma till - någon stor olycka med allvarliga personskador.
Det betraktar jag som ett utslag av Fru Fortuna, och jämför med "högsta vinsten" vid ett lotteri.
Å andra sidan har det aldrig hänt att jag vunnit något om jag köper lotter.
Men jag föredrar den varianten som Fru Fortuna valt ut åt mig!!!