Sedan vi köpte gården har vi haft ett fult hygge som lämnades av förra ägaren. Vi ansökte om att hålla marken öppen eftersom vi inte hade råd med markberedning och nyplantering. Det har väl gått sådär. Men NU äntligen har jag funnit på råd hur man ska kunna markbereda för att hålla marken öppen och låta den bli äng igen (för det var den vid förra sekelskiftet). Grisar
Efter mycket om och men har jag hittat en grisägare som inte bara är villig att låna ut en skock grisar utan också hjälper till att fixa rymningssäkert staket osv. Enligt ägaren ska dessa grisar, på bara ett knappt halvår, kunna förvandla mina 2 hektar hygge till ett riktigt månlandskap. Inte en hallonbuske eller ett litet sly ska stå kvar och inte nog med att de är självgående jordfräsar - de gödslar också! Jag hoppas att de lever upp till mina höga förväntningar.

Sen tänkte jag så igen hygget för hand. Kanske hyra en mindre 4-hjuling med harv för att mylla ner gräsfröna.
Men hur gör man när man sår sent på hösten? Eller ska jag vänta till följande vår? I september/oktober behöver grisarna åka "hem". Kan man så vallgräs så sent på året? För annars måste jag väl vänta till juni året därpå och då borde det finnas risk att ogräset sätter fart?
Och så vill jag helst ha blommor på ängen. Vildblommor som kornvallmo, blåklint, prästkrage och blåklockor. Hästar (och eventuellt får eller kor) ska gå på ängen när den är klar. Kan man så i blomsterfrön sent på året?
Hur gör jag?

Du kanske kan ha hjälp av denna länk: Vildäng.
Mvh
Fenja

Grisar! Vilken strålande idé! Jag har ingen aning om det funkar, men det låter onekligen smart.

Visst är det väl så att två-åriga ängsblommor kan sås på hösten och ettåriga på våren? Äsch, jag har inte så bra koll!

Lycka till!

Såg den här sidan om äng när jag letade info om sedummattor. Kanske något av intresse för dig. Finns information om anläggning av äng. Varianter med färdiga ängsmatttor och örtplugglantor och om ängsfröer
Veg Tech

/Ewa

Jag citerar mig själv från en annan tråd:

Jag hade också grisar en sommar. Lånade tre smågrisar av en bonde, och han fick tillbaks dom som jättebamsingar på hösten. Eftersom bonden stod för maten så var det ingen kostnad. Däremot en hel del besvär, daglig tillsyn, och så rymde dom ibland.... En hel del utrustning behövdes: ett skjul att kunna gå in i, vattenautomat, elstängsel, matho.

Å andra sidan var dom mycket trevliga sällskapsdjur! Kom och småpratade med en när man var ute och stökade i trädgården. Alltid lika glada!

Att böka lärde dom sig så småningom. Men dom bökade bara där dom själva ville. Att dom skulle äta kvickrot är en myt. Dom bökar upp härvorna och trampar sedan ner dom. Däremot inbillar jag mig att dom åt upp knölklockorna. Och inga tistlar eller nässlor finns där dom for fram. Dom bökade upp stora mängder byggskrot, rostiga konservburkar, trasiga flaskor, etc som fanns i jorden. Sedan var det bara att samla ihop och köra till tippen.

Efter sig lämnade dom stora kratrar
Tack och lov att bonden var bussig och körde en sväng med harven för att jämna ut.

Som engångsgrej är jordbearbetning medelst grisar en omfattande operation. Men det finns en gubbe i norra Skåne som hyr ut Linderödsgrisar för korttidsinsatser. Linderödsgrisar jobbar snabbt. Han stängslar och allt. Man slipper en massa besvär men får betala desto mera.

Och här citerar jag mig själv från en annan tråd:
Började för 14 år sedan. På f.d. åkermark. Sådde svagväxande gräs av sorten "tallbacke" , tror jag det hette. Har varit noga med att slå ängen varje sommar (vid varierande tidpunkt beroende på när jag har tid) och genast transportera bort gräset eftersom det innehöll frön från växter som jag inte ville skulle föröka sig där. (När det på ängen växer blommor som man vill ska föröka sig ska man i stället låta det slagna ligga kvar någon vecka så att fröna sprider sig!) Har sedan plockat vildblommor på olika ängar och lagt ut så de kan fröa av sig. Varje år har jag eldat ris och skräp på ett nytt ställe, och på den brända platsen har jag planterat småplantor av blommor och/eller sått blomsterängsfrön. Resultatet på den positiva sidan: Prästkragar, röllika och i viss mån vallmo har fåt bra fäste. Renfana är nästa projekt. Resultatet på den negativa sidan: maskrosorna har blivit fler från år till år! Syns inte mitt på sommaren, men vid en viss tid på året ser man inget annat än överblommade maskrosor och det är inte vidare snyggt. Tistlar och gråbo kommer ständigt in från grannens åkrar och måste hållas efter med R-sprutan. Dessutom har det kommit in rödklöver, av den sort som odlas som vallväxt, och den är mycket livskraftig. Hotar att tränga undan t.om. gräset. Funderar nu på att plantera ut lupiner, som också är bra på att sprida sig. Pingst och påskliljor skulle också trivas men jag befarar att de inte riktigt kommer till sin rätt bland de överblommade maksrosorna.

Det viktigaste med en äng är att jorden görs "mager" genom att man varje år slår gräset och transporterar bort det. Vad jag inte visste när jag började, var att det tar flera generationer innan man har magrat av bördig åker så att man får den typiska ängsfloran! Någon slags blommande grönyta har det i alla fall blivit, som vid vissa tidpunkter är riktigt vacker. Att slå ytan med lie och bära bort gräset är jobbigt, särskilt mitt i en värmebölja. Å andra sidan slipper man det ständiga klippandet. För en sommarstuga är ängen praktisk av den anledningen Det blir rätt mycket gräs när jag slår och frågan är var det ska ta vägen. Det blev en stor gräshög under ett äppelträd. Ett provisorium, som dock äppelträdet verkar må riktigt bra av.

Jag tar tacksamt emot tips på hur jag kan förbättra denna "äng" framför allt hur jag får bukt med maskrosor och rödklöver.

Några synpunkter då. Du har nämnt några förutsättningar som jag håller med om. Det tar lång tid att få en fungerande äng. Den måste svältas vilket är svårt med tanke på kvävenedfallet. Förakta inte maskrosorna, dom är nyttiga för många insekter. Olika vildbin älskar dom. Jag är dock lite skeptisk mot renfana, passar den på en äng? Är lite rädd att den tar över, men en bra insektsblomma är det. Häng undan lien och satsa på en röjsåg, antingen med gräsklinga eller nylontråd. En oerhörd skillnad mot att slå för hand, särskilt om växtligheten är tät.

åh, du bara måste ha narcisser!:) kör på gammaldags sorter gärna lite mer vita så tror jag att de passar, dessutom kommer de ju ganska tidigt. Lycka till med ängen!

Grisägarna hjälper till med staket, vi får foder och djuren hemtransporterade. Vi fixar bostad åt dem, halm, vi fodrar och vattnar och vi står för elaggregat. Grisarna ska vara vana vid ström redan innan de kommer och enligt ägarna rymmer de sällan så länge det finns mat kvar i hagen. Vi ska gemensamt försöka få dem tillräckligt tama för att de ska gå att locka in i hagen med mat ifall de hamnar på fel sida av staketet. Det håll som gränsar åt en grannes marker ska vi stängsla extra noga för där vill jag absolut inte ha dem! En sugga och 14 smågrisar ska vi få låna.

Redan innan är det kuperad mark och den är full av buskar och sly. Ogräs av annan form finns det inte mycket alls. Tistlar får gärna vara kvar för de gillar hästarna. Jag hade tänkt att de ska bli naturbete så marken behöver inte vara helt slät.

Jag hoppas bara att de håller sig inne i inhägnaden. Att de ska rymma är min största oro. Annars kommer det att bli roligt och jag tror att min lilla dotter kommer att tycka att det blir roligt att mata grisarna!

Hos mig är det nog svårt att få ängen tillräckligt näringsfattig eftersom det ska gå djur där och inte bara vara vackert. Jag vill ha örter och blommor som dels kan trivas där ändå och dels kan göra nytta för djuren. Absolut inget som kan vara det minsta giftigt.
Maskrosor har jag gärna (om de inte tar över fullständigt) men inte de hemska smörblommorna! Röllika vill jag ha i min äng, kornvallmo, blåklint och kanske sippor. Nedre delen av ängen ligger invid en bäck och marken är ganska blöt. Där borde älgört kunna växa. Resten av marken ligger i soligt läge och är en sluttning.
Gullvivor och liljekonvaljer har vi massor av på våren och dem gillar jag.

Och förutom blommor - hur är det med svamp? Där vi bor växer det gott om gula kantareller. Ifall det blir naturgräs på ängen istället för riset som finns där nu så borde det vara en bra växtplats för kantareller. Kan man plantera sådana? Gräva upp ett stånd från ett annat ställe och plantera dem på ängen?

Det finns ett annat forum här på nätet där det diskuteras mycket om naturlig-utomhus grishållning. Mest populära är linderödssvinen tack vare sin robusthet och sitt goda humör.

Det som rekomenderas där, i flera trådar, är att dela upp marken som skall bearbetas och låta grisarna böka en bit i taget. Då blir det betydligt jämnare bökat än om dom får hela marken på en gång. Fast det blir ju jobb med att flytta staketet såklart.

Kolla här : Alternativ.nu / Grisar

och ställ gärna frågor där, många trevliga och erfarna grismänniskor.

Fast du kanske inte hade frågor om grisar utan ängblommor ...