Om man planterar en klematis enligt alla konstens regler ska man sätta plantan så djupt att rothalsen kommer 10 cm ner i jorden. Sen ska man skydda rothalsen mot stående fukt och närmast denna ha sand.

Nå, sagt och gjort. Jag tog en 10 cm-bit plastdräneringsrör, sånt där svart med stansade små hål och cirka 4 cm i diameter, klippte upp detta och omslöt den första delen av klematisstammen och satte ner plantan i planteringsgropen. Bredde ut rötterna, fyllde på med jord uppblanddad med benmjöl.

Och sen var det det här med sanden som skulle vara närmast. Nu blev jag fundersam, vad skulle jag fylla dräneringsröret med? Riktigt fin sand är ju alltid fuktig - det vet varenda en som varit på en strand. Nu fyllde jag det med "småsten". Min fråga: kan dessa småstenar skada stammen? Blir det "för hårt", kan jag strypa växten? Hur tjocka blir klematisstammar egentligen?

Det finns många olika åsikter om hur klematis ska planteras jag träffade en mycket kunnig person i trädgårdsbranschen som jobbat inom branschen en långt tid, för något år sedan, som sade att det var helt fel det här med att klematis ska planteras djupt det var bara en gammal sak som var kvar sedan den tiden man ympade klematis och då satte man klematisen djupt p.g.a förädlingsstället. Numera sade han ympas inte klematisar och de ska sättas lika djupt som de sitter i krukan när man köper dem (han var riktigt ilsk på de planteringsråd han läste om i trädgårdstidningar mm.), han trodde att folks problem med vissnesjuka och liknande även kunde bero på att de planterade växten för djupt. Så misslyckas man med klematis trots att man följt trädgårdstidningarnas planteringsråd kan man ju testa att plantera den lika djupt som den sitter i krukan och se om den metoden funkar bättre.



Angående röret du kan inte ha någonting som är något grövre än sand men inte lika stort som småstenen?

Tack Åsa för svar!

Jag har planterat tre klematis: "White Swan" (Atragene Macropetala), "Mme Julia Correvon" (Viticella), "Södertälje" (Viticella).

Men det här med planteringsdjup blev nu ett problem. Jag kollade runt och hittade två ställen: E-plantas hemsida och Sv. Clematissällskapets.

Från E-plantas hemsida hämtar jag följande:
viticella-klematis 'Södertälje' Härdighet: Zon 1-5(6)
Habitus: Hängande mörkröd klockformad blomma med grönvita ståndare. Rikligt med blommor på årsskotten juli-oktober. Starkvuxen med skirt grönt bladverk, höjd 3-4 m.
Ståndort: Sol-skugga. Ej torr jord.
E-merit: Blomrik.
Anmärkning: Planteras med rothalsen 10 cm under markytan. Beskäres på senhösten.
Ursprung: Selektion av Magnus Johnson, Södertälje.

Från Sv. Clematissällskapets sida hämtar jag följande:
Planteringsdjup Med undantag av sorter ur grupperna C. tangutica, C. alpina och C. macropetala plantera plantan minst 1-2 ögonpar djupare än i krukan. Varför? Vid eventuella skador ovan jord, skjuter plantan sedan nya skott av dessa ögon

Båda talar om djupt planteringsdjup. Hjälp? Vad gör jag nu? Och vad menas med "ögonpar"?

Åsas visdomsord borde få stanna kvar högst upp på sidan.
M.v.h. Bernt

Nu är ni två kloka och erfarna som hävdar att klematisen ska planteras i "jordhöjd".

Då så. Då flyttar jag upp mina tre plantor en våning och slipper på så sätt mitt första problem = den ev. för grova sanden i röret.

Det är mycket med det jordiska

Jag har en stackars klematis som växer och blommar med hela rothalsen ovan mark...Har nu köpt en till, men den tänker jag sätta ner lite mer ordentligt
/Ulle

Nu har det hänt. Redan!
Det tog en vecka!

Den första klematisen har redan dött (White Swan)



Tyvärr jag har inte hunnit plantera om dem - så att jag höjde dem upp till marknivå.

Jag har läst att småblommande klematis som viticella, macropetala, alpina och montana är resistenta mot vissnesjukan, och då borde det där med sanden vara överflödigt...

Min viticella verkade ha fått vissnrsjukan, för alla bladen blev svarta...så jag klippte ner den till ca 40cm för ett par veckor sedan med hopp om att den skulle skjuta nya skott, och det har den gjort. ...visserligen ser dom nya skotten väldigt sköra ut, men jag hoppas att den har räddats och att den fortsätter utan sjukdom ....

Jag tror det kan finnas många orsaker till att ens klematis vissnar, även om alla verkar misstänka vissnesjukan först och främst.

Jag har också läst (jag är ingen erfaren odlare så jag måste läsa på) att en klematis behöver utveckla rötter det första året. Då är det bra att klippa ner den, dels direkt efter plantering, men sen också vartefter den växer. Det kan bli för mycket annars i och med att de växer så snabbt som de gör och dessutom blommar. De har helt enkelt inte tillräckligt med rötter för att orka med all denna tillväxt.