Ja, rubriken sa väl allt Jag har en liten hörna i trädgården där jag i hörnet har en liten ( liten och liten, 7 meter kanske) klotklippt björk. Intill den (till vänster) har jag planterat häckkaragan som jag hoppas blir en 4-5 meter. Mellan och strax framför björk och karagan står en mörkt rödbladig smällspirea, framför den två lägre spirea japonica med cerisrosa blommor och på andra sidan karaganen en brokbladig kornell. Fick ni med allt? Nu saknar jag något på andra sidan björken? Till höger altså. Bakom björken finns en upphöjd häck av norsk brudspirea och jag vill helst inte ha något som smälter in FÖR mycket i spirea och björk. Med andra ord något väldigt ljusbladigt. Lime/gul etc eller något rött. Gärna någont som är ljust limegrönt på sommaren och knallrött på hösten. Helst inte gult på hösten, Björken är nämligen gul och fin höstetid

Många krav Jag har tittat lite på blodfläder. Men den verkar inte klara högre än zon3? Att tänka på är att björken gör sitt, så det får inte vara för törtsig buske Det är sol och hel dagen fram till kanske 16 när björken står i vägen. Relativt bra lä. Busken bör iaf kunna bli en 2-3 meter......

malus -prydnadsapel , benved ? bägge får fina höstfärger och finns i många höjder o storlekar

bendved kanske? dom får ju ruskigt fin höstfärg!
http://www.ubcbotanicalgarden.org/potd/euo...s_compactus.jpg

Hej,

Jo, jag har funderat på benved. De är så himla fina! Men då de är giftiga vågar jag inte för barnens (2,4 och 6) skull. Hur giftiga är de eg?

Jag har ett alternativ som jag funderat på och det är Korall kornell. Men vet inte om den ens kommer i närheten av benvedens fina färg. Jag känner mig inte alls säker. Har redan en vitbrokig kornell i gruppen och vill inte att det blir "tjatigt"

Hej Vesna
Glöm det där med giftiga växter, gå in på giftinformationen och se hur många som förgiftats av trädgårdsväxter. Det du hört om giftiga växter kommer att ställas på ända.
Talade med en läkare om detta, visst har han gett behandling, men mest för att lugna en hysterisk förälder.
Han ville påstå att diskmedel, tvål och tändvätska var betydligt farligare.
Jämför konstaterade fall Tändvätska mot giftiga växter på giftinformationens hemsida.
Du kan lungt odla de allra giftigaste växter i din trädgård, inga ungar äter något som smakar illa, det är svårt nog att lura en unge att äta ärtor med smör och salt.

Om du har en hyfsad växtzon finns det mycket att välja på.

Håller med Thomas -inte är väl dina barn så hungriga att de gnager på benveden ..? Den smakar urk -liksom det mesta inom den gifta växtvärlden ...


Korallkornell ..kan inte slå benved neh ....

Aronia? Inga limefärgade blad, men vacker höstfärg!

Ja, ta det lugnt, det finns mycket farligare saker; 400 barn åker in på sjukhus varje år för att få i sej tändvätska, men inte en enda har blivit skadad av giftiga växter, på minst 50 år. Så föräldrar koncentrerar sej på helt fel saker..

Jag föreslår berberis, som har vacker höstfärg och vackra bär, som faktiskt är fullt ätliga.
Berberis är mycket fin som formklippt och inte svår att hålla i ordning, om man inte har för många..

Håller med om berberis med -här är mina
berberis

Jag röstar för benved jag med, särskillt vingad benved är ruskigt snygg.

Ciczi

Med risk för att bli tjatig.
Jag är så trött på giftskräcken.
Bekanta köpte hus med stor gräsmatta och ett stort Gullregn, kärringen blev på smällen och trädet fälldes innan ungen kunde krypa.
De ville inte hitta henne död, för det vet ju alla hur giftigt det är med gullregn.

Vad fint det blev på tomten..........ingen skugga, bara sol..på med uv dräkt på ungen, solen dödar ju.........det vet alla.

Ja, det är nog mycket okunskap - och hysteriska svärföräldrar, tror jag..
För som du berättar, det finns betydigt farligare saker. Än växter.

Min vingade benved vår och höst







Jättesnygga färger men inte så stor.

Helt underbara bilder, Kerstin.

TACK alla ni för "disskusionen"OCH förslagen

Lotten föll på vingad benved och jag köpte den igår Gud så snygg!! Jag gick och nallade blad från alla rödbladiga växter på Granngåden, Plantagen och Blomsterlandet och jämförde vilken som var rödast Min trädgård är inte giftfri som den är (och jag har ingen lust att rycka upp lingusterhäcken) så om jag lägger till en buske eller så ska väl inte vara hela världen. Är bären så illasmakande är risken nog inte så stor att barnen kalasar på dem

Det står på beskrivingen att busken ska bli närmare 2 meter, så nu får jag hoppas på det. Annars kommer de se klen ut mot björken Men det löser sig nog

Det är inte helt omöjligt att det blir en berberis eller två oxå Något åt det rödlila hållet. Den ska isf stå snett framför benveden och björken. Ska jag ha en lummig hörna så skal jag

Det börjar ta sig Bara det får växa till sig oxå så får jag en lummig, böljande hörna i varierande färg. Så nu har jag altså 1 träd, 1 hög buske, 3 2-metersbuskar. 2 1-metersbuskar + en pion. Läggas till ska även då nån berberis Och mer blir det säkert även efter det. Troligtvis en rabatt framför hela kalaset när barnen blivit större. Tills dess har vi bestämt att ha fri yta som barnen kan leka på utan att jag ska behöva nojja över växter. Buskar är ju tåliga

vill bara lägga till i giftdebatten... att det man ska akta sig för dock är liljekonvalj, tycker jag. för att de doftar så gott o ser så fina ut för barn. men det odlas ju inte så mkt.

Har du smakat? Jag har...

Visst odlas liljekonvalj ! Den rosa formen är mycket vacker -och varför skulle man inte ?




Potatisens frukter -de riktiga upptill är giftiga
I så fall får det bli grön asfalt .....om man ska vara helt säker på giftfritt



Viktigare att lära barn simma , och visa vad de har tänkt tugga på

Asfalt är säkert inte heller speciellt nyttigt att gnaga på

Ett av mina tidigaste minnen är att mamma stoppade mig när jag försökte gnaga på yucca-palmens bladspetsar, så visst kan barn få för sig att gnaga på konstiga saker, men man kan ju inte ta bort allt som inte är ätbart. Mamma sa att jag kan bli så sjuk att jag inte kan leka på flera veckor om jag äter krukväxterna, så då bestämde jag mig för att inte äta krukväxterna. Mycket lättare än att slänga båda yucca-palmerna.

Det här var en mycket "matnyttig" tråd. Jag älskar också blandade buskage och har en plats kvar i mitt.
(Häggmispel, Forsythia, Schersmin, Paradisbuske, Trädgårdsprakttry, Vidjehortensia, Syrenhortensia och Buddleja — i ordning efter hur de blommar.)
Nu när Buddlejan precis blommat över är det bara Häggmisplarna som står för någon riktig färgprakt, bortsett från Berberishäcken bakom.

Vingad benved verkar definitivt vara något även för mig. Men vill kolla lite mer fakta, ex.vis blomning, höjd, zon etc.
Har vi ett vetenskapligt namn på den månne?

Blåbärsbuskarna får en väldigt vacker röd höstfärg. Och ger dessutom fina blåbär!

Vingad benved vill jag också ha!!! Jättesnyggt!

Angående giftiga växter: Nog skulle väl det kunna bli lite farligt om det är en växt som har giftiga bär t.ex. Vet inte om man alltid kan lita på att barn inte äter sånt som smakar illa...min lillebror åt en nyckelpiga!

Jag och min kompis gjorde egen "parfym" av liljekonvaljer i dockservisen...inte hade det varit helt omöjligt att mina småbröder kommit och druckit av den. Så man kan nog inte bortse helt från risken.
Det viktigaste är väl att man har koll på vad barnen gör och lära dem vad som är farligt att få i sig.

Precis ..och Eftersom både du och dina bröder lever så ..
Och som sagt på 50 år har inget farligt hänt med barn o växter -men diskmedelsskador hade vi i stort sett varje vecka på akutmott:(



Euonymus alatus vingad benved är den härdigste av dem alla-z5 vi har tur
Jag har även fler sorter och de går bra
tex
Euonymus phellomanus
Euonymus Emerald`n Gold -låg ,gulvarigerad

Jag älskar också vingad benved, och körsbärsbenved.... Häggmispel nämndes någonstans också - den gillar jag! Härligt utspring på våren, vackra blommor, fin grönska, snygga bär (som fåglarna gillar) och fantastisk höstfärg...

Och vad gäller liljekonvaljer så fick jag alltid höra att man ABSOLUT INTE fick slicka på fingrarna när man plockat dem, eller ens när man tömt blomvattnet efter en bukett... Men sedan har jag läst att giftet i dem inte är vattenlösligt, så blomvattnet är ofarligt. De röda bären kan väl iofs se lockande ut, men som sagt - fråga giftinformationen om hur många växtförgiftningar de har haft under åren, det är inte många... Men visst ska man ha respekt (och framförallt kunskap!) när man hanterar både växter och djur.... (Det enda jag är mer aktsam med är änglatrumpeter, för dem har jag blivit yr i plymen och illamående av...)

I senaste Natur & Trädgård var det med artikel om en massa olika sorters benved, blev själv sugen på klätterbenved "Sunspot", variegerad och såååå snygg

Här är en länk jag precis hittade med fina bilder på Benved, se Sunspot på klätterbenved-sidan.

Trädgårdsdrömmar

(var visst därifrån de tagit bilderna till tidningen, eller tvärtom).

Jag tror att man ska plantera sådant i sin trädgård som man gillar att ha där. Visserligen planterar jag själv också sådant som är giftigt om man äter det, men det betyder inte att jag tycker att alla andra ska göra det också. Man måste trivas med sin egen trädgård.

Och ingen trädgårdsägare jag känner är helt konsekvent. De som anstränger sig för att inte plantera ät-giftiga växter har eller gör ett eller många undantag. De som planterar växter oavsett giftighet har några växter de inte vill ha i trädgården pga dess farlighet.

Oavsett om man planterar ät-giftiga växter eller inte så måste man ju alltid lära barn att naturen både är livgivande och farlig och att man inte kan handskas med den hur som helst. Nu är det ju svamphöst till exempel. En hel del små och stora svampar som kommer upp i våra gräsmattor eller vilda partier är giftiga. Samma med vissa trädsvampar. På sommaren finns blommor som man inte bör plocka eftersom safterna är giftiga. För att inte tala om att artificiella växtgifter kan vara farliga om barn får i sig för mycket av dem. Hur giftigt det populära konstgödslet blåkorn är om barn äter dem vet jag inte, men jordbakterier kan ju vara riktigt farliga om man har otur. Och krukväxterna... Många av våra vanliga rumsväxter har mycket giftiga eller allergena växtsafter...

Det är en hel del man måste lära sig som barn för att klara sig, och kanske är trädgården och hemmaväxterna perfekta för att lära sig det - lugn miljö med föräldrarna som lärare. Man kan leka fram vad som går att äta och inte, och man har tid till upprepningar.

Men också jag som har trädgården full av giftiga växter och ofta barn gör undantag. Jag planterar inte växter som jag vet har safter som kan skapa långvariga problem vid hudkontakt (men jag har säkert några som jag inte känner till effekten av). Jättelokan skulle jag ta bort om den dök upp där man vill gå t ex. Och jag har respekt för ricin. Omedvetna förgiftningar lär vara mycket ovanliga, fröerna måste tuggas för att ge effekt men då behövs ytterst lite för att döda också. Oavsett statistiken på få förgiftningar så undviker jag den.

Helt konsekvent är jag alltså inte. Och det är skönt att slippa vara det i sin trädgård!

Precis Cilla. Och vem tänker på att äppelfröna är giftiga...?

Micke

Hej, jag slår som ”cia73” ett slag för amerikanska blåbär!
Har två ”Putte” och en ”Northblue” och de är frodigt gröna på sommaren och vackert röda nu till hösten.
Och om man har tur så bjuder de på bär och det är ju trevligt :-) / Johanna

Mer info på:
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=30644&a=440762

Va Micke? Är äppelkärnor giftiga? Borde jag vara helförgiftad...
Var kan man läsa mer om detta?

TACK! för den länken.

Enligt "Farliga och ofarliga växter" av Sven-Olov Strandhede. Men det är klart, du får uppenbarligen vräka i dig en hel del mer äppelkärnor än hittills innan du tuppar av...

Citerar: "Kärnorna innehåller cyanhaltiga glykosider och kan vid förtäring i större mängd orsaka allvarlig förgiftning." Det som inte nämns är förstås hur mycket en "större mängd" är - ett glas, en hink, en balja...?

Det visar bara att det här med giftighet många gånger är en relativ fråga. Fast jag skulle ändå inte gå och knapra på lite bolmörtskivling bara för att se om böckernas uppgifter stämmer...

Micke

Tack för källhänvisningen Micke. Också på giftmedelscentralens utmärkta informationssajt är det svårt att förstå hur mycket som behövs av något för att det ska bli farligt. Antagligen för att det inte går att säga. Varje frukt har ju olika sammansättningar pga dess läge, ljus mm och varje människa tar säkert emot gifter på olika sätt också.

Med barn brukar jag ha devisen att man bara ska äta sådant som man verkligen känner igen. Och sedan får man visa att blåa bär inte alltid är blåbär. Det gäller att känna igen de bär som liknar de man känner till också.

...men idag läste jag innehållsdeklarationen på grannens leverpastej. Inte så särdeles kul läsning. Äter visserligen hellre den än bolmörtsskivling, men läsningen visar att det är bra att lära sig sålla i matbutikerna liksom i naturen.

Och nu kom jag långt ifrån usprungsämnet ja. Stoppar här! ;-)