När jag går runt tomten, som är en rejäl bit på drygt 6000kvm så ser jag spår efter någon som varit lika road som jag av trädgård.

Han eller, hon har verkat här för ungefär 50-60 år sedan. Denna någon satte mina vackra äppelträd, en schersmin som nu är fyra meter hög och blommar vidunderligt, hasselnötter som är många meter höga och en otroligt vacker syren.

Bland annat.

När jag stoppat spaden i jorden har jag hittat spår av rabatter, och lökväxter som vilat länge har helt plötsligt börjat blomma, vit krollilja och en hel del pärlhyacint.

Tänk, vad jag blir glad!
Denna person planterade förmodligen som jag; en liten planta, som en pinne av schersmin, och små, små äppelträdsplantor.

Jag tackar för det, och jag tänker, när jag sätter något som förmodas bli ett träd någon gång att en efterföljare till mig kanske tänker på MIG när han eller hon i framtiden går en runda på tomten och tittar....

Åh vilka tankvärda ord.

Man önskar att växterna kunde tala och berätta sin historia.
Tänk att få veta varför någon just valde denna lilla planta och satte den just på denna lilla plats.

Men det kanske är bättre att få sätta sin egen fantasi i rörelse och måla upp en bild.

Jag önskar dig många lyckliga stunder i din trädgård.

Ah! Det var fint Tack för att du på detta vis tackar denne någon och samtidigt ger oss andra en liten tankeställare.

Det du skriver låter helt underbart Tankeväckande och så blev jag lite glad och lite rörd men på ett positivt sätt. Tack för dina fina reflektioner, hoppas att man ens (o)-gärningar i trädgården blir ihågkomna av nån en vacker dag

Jippi!

Jag har hittat gamla papper och köpehandlingar på fastigheten
( frågade min mormor som jag övertagit huset ifrån ), och kan nu med stor säkerhet ringa in ett par vid namn Hilda och Curt Carlsson, som köpte marken och byggde hus 1937!

Det finns även gamla notor, på virke och sten PLUS en på fyra äppelträdsplantor!

Prydligt står det antecknat att Herr Carlsson också var järnvägstjänsteman.

Det MÅSTE nästan vara de....

jag skall gräva mer, detta var roligt!

Sitter här och får ståpäls när jag läser vad du skriver. Så underbara tankar och ord.

Vilken lycka att hitta spår efter dem som bott och verkat där.


Grattis till din trädgård och tack för att du delar med dig!

hittade också spår av förra ägarna i vårt hus. I källaren sitter ett besiktningsprotokoll och hans som byggde huset var målarmästare... det är kul att hitta sådana spår

berätta gärna mer...


Ciczi

Wow! Stod det vad äppelträden kostade också?

Snickar Gustav och hans Gunnel som byggde och anlade vårt hus och trädgård, tog Hushållningssällskapet till trädgårdsarkitekt.
Kartan finns men inte plantlista.
13 tallar, 1 idegran, 1 mini-en, 1 sockertoppsgran och fyra lila roddisar är borta och en prydnadskörsbär plus 2 röda kängrosor är bortplockade plus hallonplantorna.
Allt utom hallon, rosor var dött och tallarna tog förra ägaren bort. De var en risk att ha kvar. Men som du säger, man är lycklig för att det fanns någon som gick före och satte schersminen, häggen, forsythian, krypgranen och alla de andra som behöver ha ett par år på sig.

Det här var en spännande historia som du så generöst delar med dig av.Härligt med ett hus och trädgård som har en historia.Tänk så glad de förra ägarna som köpte stället skulle blir om de kunde ser hur uppskattat deras arbete blev.

Vilken otroligt spännande tid du har framför dig, inte bara i år utan flera år framåt. Njut och gräv försiktigt bara.

Jag har lyckan att ha ett liknande "projekt". Mitt hus, byggt 1950, har bara haft en ägare och han var trädgårdsentusiast. Nu är han 94 år, och bl.a. minnet sviker.

Trädgården var iofs i hyfsat skick när jag tog över, men lite tråkig. Men det otroliga är att flera av mina projekt har redan funnits!

Tre gånger har jag tänkt mig: "det skulle vara jättesnyggt med en stengång här där det nu är överväxt med gräs eller växter". Alla tre gångerna har det funnits en vacker stenlagd gång av natursten en bra bit nere i jorden. På just de platserna!!!! Nästan ruggigt!

Dessutom finns många handlingar kvar. Bl.a. originalritningen på huset. Handritad av en arkitekt. Och lagfarter med stämplar och "titelaturer".

Jag känner lite vördnad.