Hur ska man förbättra en riktigt tung lerjord? Jag har funderat på organsikt material, att till och börja med täcka med gräs. Jag har upphöjda odlingsbäddar så jag tror inte fuktigheten ska bli något problem. Samtidigt som jag täcker med gräs tänkte jag tillsätta lite maskar för det är det ont om.

Gräs är bra -maskarna kommer nog av sig själva -Ännu bättre är Kodynga ,eller häst dito som innehåller rikligt med mullämnen.Grovt grus är en annan komponent som lerjord blir bättre av -Ta inte sandlådesand -! leran blir till cement av sådan .
Gräv ner ovanstående och luckra jorden ,lerjord är näringsrik så den går fint att odla i när man förbättrat mullhalten

vad ska jag ta för sand då? ljutsand? Ännu grövre? Jag ska de till att få dit lite kodynga i höst sen tror jag blir bra...

Jag är inte bäst i världen på lerjord eftersom jag är lyckligt försedd med sandjord idag (myror, myror, myror men lättgrävd o snäll) Har dock vuxit upp på lerjordstomt som föräldrar svurit över i alla tider... Näringsrik men TUNGGRÄVD. Gjutsand tror jag är för finkorning. Faktum är att det mesta av sand man tillsätter bara "försvinner i leran". Kompost i oändliga mängder är det enda jag sett lyckas förbättra en lerjord. Hade jag haft lerjord idag skulle jag nog testa konceptet "odla i sand" m gräsklipp o så ovanpå befintlig jord...
Lycka till!
SannaM

Okej, det låter lite krångligt, men det kanske inte är. Kompost i stora mängder säger du. Det låter som om jag har mycket jobb framför mej. Men det ska nog gå =)

Tänk på att lerjord är den mest näringsrika jorden som finns!

Bäst för att addera textur till lerjord( jag har ju också lerjord!) är hästdynga!
Och räkna med en tre till fem år - sedan är jorden kalas.
I helgen har jag grävt en sparrisbädd där ju jorden är hälften hälften. Tog 0-8 mm sand till jorden och det var hemskt bra det - vi vattnade efetråt och vattnet bara försvann!!!!!!

Hälsar ingrid

Det låter bra. Altså, mycket hästdynga, kompost och lite sand. Man kanske ska börja planera för höstens underverk Men än är det tid kvar....

Hästdynga, kompost, barkmull och grus - det blandar jag i min betonglera!
Och du må tro att det växer i de rabatterna!!!

fast jag tycker att ko är minst lika bra
det beror på vad man har mest lättillgängligt.jag odlar på gammal sjöbotten blålera alltså

Jag tror att ditt eget koncept + grovt grus är det bästa om du har tid att vänta!

Jag förbättrade min lerjord genom att täcka med hemmaflisad flis! Maskarna är ena fantastiska underjordiska småfräsar! Den enda nackdelen är att det tar tid, men efter en två tre år har du en fantastisk fin lättgrävd mylla!

Jag känner mig lite som kärringen emot strömmen men det funkade ju så bra för mig så hur ska jag kunna låta bli att råda andra att göra likadant!

Sand i tung lerjord har en tendens att bli cementaktig... Blanda i grovt grus de första åren, därefter kan du använda sand.

En tung lerjord förändras inte på ett år även om man blandar i mängder av annat material. Det tar flera år för leran, humusen och övrigt man blandar i att blanda sig ordentligt och göra leran mindre kompakt.

Det är som om leran har integritet. Tar en tid för annat att komma in i den.

okej, då får det bli ett långtidsprojekt =/. Men, men hoppas det blir bra tillsist.

Jag har närapå tömt mitt lilla odlingsland som för åtta år sedan var en lerkaka. Nu behövdes jorden på andra ställen. Efter all jordförbättring med grus och oändligt många famnar löv, kompost och hästgödsel upptäckte jag hur lätt jorden blivit. Alltför lätt för fruktträd, där många vill ha ca 30% ler!

Och genast började jag tänka på hur jag skulle kunna blanda in lite ler. Av allt en jord behöver kan man göra det mesta själv och hitta det som behövs; grus, sand, humus, aska, kompost, gräsklipp etc.

Ler kan man inte tillverka själv, är betydligt svårare att köpa (köpejordar i påse har oftast ingen alls) och mycket jobbigare att gå efter (havsbotten, släpa tung ler från andra tomter...).

Hädanefter ska jag vara mycket glad för den ler jag har!

Jag kan ju anbpassa det jag odlar också... Men fröodligng får jag nog lägga ner. I stället så funderar jag på perenn förökning.... den som lever får c =)

hur ska man förbättra jorden där man har perenner växande då? där kan man ju inte gräva på samma sätt...?

Viktigt att inte tillföra nya ogräs. Annars är det ingen skillnad tar bara lite längre tid. Lägg humus och grus(inte sand) runt dina perenner så gräver maskarna åt dig.
Har du surjordsperenner så kör direkt med torvmull.
I övrigt är hästdynga eller annan dynga baserad på torv kanon. Låt gödseln brinna lite snabbt med hjälp av kalk och vatten. Klart på ca tre veckor. Då är de allra flesta ogräsen borta.
Denna brunna gödsel blir som ett lager mörk papp när du lägger runt perennerna om det inte regnar extremt mycket hos dig. Fröogräs gror inte så gärna i sådant avvisande ytskikt. Fröogräs från rabatten under sticker inte heller så gärna upp. Rotogräs rår dock detta lager inte på. En positiv faktor är att man sparar på vatten. Avduntningen minskar så perennerna har gott om fukt både länge och väl när man vattnat. Det ser lite prydligt ut också.
Hos mig har det i alla fall funkat kanon. Tillgången på hästskit är större än du tror. Åk in vid närmsta hästhage och fråga.

Det ska vara ph 5-6, då fungerar komposteringen som bäst, så kalk är inte alltid så bra...

Ph är ju ungefär som att blanda vattenfärger. Blått + gult = grönt.
Vilken grön färg beror väl på hur mycket blått respektive gult man har i.
Ogödslad torv(surt) + lagom mängd kalk (basiskt) ger ditt efterfrågade ph.
Ju mer organiskt material (mull) desto lättare kommer förbränningen igång.
Vill man bara jordförbättra i en perennrabatt man inte så gärna kan gräva utan man får vänta på maskarna så kan man ju välja mellan okalkad och kalkad torv beroende på vilka växter man har och vad de gillar för ph.
Inte vet jag vad det kan bero på, kankse långvarig träning i jordblandning men hos mig får man hög ogräsdödande temperatur med kalk på torv och hästdynga inom 1-2 dygn. Beroende på yttertemperatur och fukt är det sommartid brunnet färdigt på 1-3 veckor. Det tar dock längre tid att förmultna eftersom jag är så lat (läs ont i ryggen) så att jag inte orkar röra i soppan. Eftersom det redan är så ogräsrent som det kan bli gräver jag sedan ner det hela på en gång. Det växer så det knakar.

Är hästskit surare än 5,5?!

Har faktiskt ingen aning om vad hästskit har för ph. Oftast så är det mera strömedel än gödsel åtminstone om hästen är någorlunda bra skött.
Därför är det mestadels strömedlet som avgör vilket ph det hela har.
Spån innehåller mycket terpentin och det skall man akta sig för. Spånen tar lång tid att bryta ner. Terpentinen gillas inte av växterna heller.
Torv.Sur och innehåller mycket mull. Bryts ned relativt fort.
Halm: tar gärna med sig mycket ogräsfrö om man in låter det brinna ordentligt. Fördelen med halmgödsel kontra torvgödsel är att halmgödseln stimulerar microlivet i marken på ett bättre sätt. nackdelen förutom större ogräsrisk är att en viss kvävebrist kan uppstå om man gräver ned stora halmmängder. Det åtgår en viss mängd kväve för att starta nedbrytningnen av halmen som innehåller en del vedartade ämnen. Efter att nedbrytningen kommit igång så frigörs kväve ur halmgödseln. Det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellen.
Det finns fördelar och nackdelar med allt. Visst är det skönt med lite valfrihet.

pH är ett mått på surhetsgraden, ju fler vätejoner ju lägre pH. Jag tycketr inte att man kan jämföra det med att blanda vattenfärger
Ett ämne med pH 6 har 100 ggr så mänga vätejoner som ett ämne med pH 8. Ett ämne med pH 7 har tio gånger så många "fria" vätejoner som ett ämne med pH 8.

Ph är egentligen ganska komplicerat och kanske även egentligen ganska oväsentligt för gemene man men jag kan inte låta bli att svara när jag ser rena sakfel.

Flåt...

Alldeses rätt Ella. Men jag jämför det fortfarande med att blanda vattenfärger. Det du talar om är att man mäter ph i logaritmer. Helt korrekt.
Det jag talar om är att man blandar olika komponenter till önskad slutprodukt.Min mening med det hela är att det inte är själva ph-väret som avgör om gödseln brinner eller inte. Det handlar också om kemi där ph-värdet ingår som en del i det hela. Det är kväve i gödseln, kalk, vatten mm som startar en kemisk process. Jag är förmodligen inte så insatt som du men jag har i alla fall för mig att det är dessa tre ingredienser som omvandlas i jonform. Jag läste i årskurs åtta för länge sedan att ämnena är benägna att reagera med varandra när de är i jonform för att de har en öppen bindning. Ju fler öppna bindningar desto reaktionsbenägnare är ämnena. Calcium lär visst ha två så det är väl därför det händer saker. En annan positiv sak att starta förbränning med kalk är att calciumjonerna binder kvävejoner. Inte så mycket kväveförlust i gödseln, det är väl positivt.

Hej!
Jag är helt ny här på kompostsidan och har följt detta inlägg med stort intresse. Har sjäkv en tomt som består av tung lerjord och ar gjort lite tafatta försök till jordförbättring. I höstas skalade jag ca 20 cm av jorden i en rabatt och ersatte med trädgårdsdjord. Det syns ingen verkan, den är lika stenhård som i fjol men det kanske tar längre tid än så?
Jo, jag undrar om hästgödsel, där jag hämtar den består den till stor del av klippt papper ser det ut som (kanske något de har på golvet i stallet?). JAg använde sådan gödsel i grönsakslandet och det gcik bra.
Ska jag toppa min lerrabatt med denna och torv?
Hur bränner man hästgödsel på 3 veckor med kalk och vatten?
Helt okunnig här.... vad gör själva brinningen eller vad det nu heter Binder kväve som det står ovan eller är det för att inte få för hög temperatur som skadar växterna?
Tack för alla svar.

Jag har kommit över lite gödsel nu, men det är kogödsel. Det är ju ingen större skilnad. Hur som hällst tänkte jag lägga ut halm i grönsakslandet och sedan gödseln över det. Kanske mad lite kalt, få c. Gör det någonting om det är råkalk eller måste det vara bränd kalk? Ehh... Är det bättre tro om jag lägger gödseln i en hög och har ut den i vår? Jag tror det är bättre, men om det inte är någon större skilnad så är det smidigare att lägga ut den på en gång...

Att bränna gödseln gör jag främst för att bli av med ogräs. Att bränna gödsel med kalk gör jag i en liten "hög på tomten. Grejen med kalk är att det går så himla fort. Jag blandar vanlig trädgårdskalk malen förstås som man köper i trädgårdhandeln. Jag tar ca 1/2 - 1 liter till en kubikmeter gödsel. Kalken slår jag i en hink med vatten rör om några gånger under dagen. Försök att få så mycket som möjligt upplöst i vatten (viktigt). Sedan häller jag alltihopa över gödselhögen. Efter 1-3 dygn sommartid så är det hög värme i högen. Detta dödar ofräsfrön och gör gödseln klar för förmultning dvs färdig kompost. Låt ligga till temperaturen avtagit 1-3 veckor sommartid. Om man vill ha fin färdig kompost som näring så är det nu maskarna skall komma och jobba. Vill man bara strukturförbättra så kan man lika gärna gräva ner altsammans redan nu . Maskarna gör jobbet så småningom ialla fall.
Vår och höst när utetemperaturen är lägre kan det vara svårare att få igång bräningen. Man kan kompensera med att öka kalkmängden något och eller röra ut kalken i varmt vatten. Ibland låter jag en mindre mängd ligga till fin "färdig kompost" som jag sparar till något speciellt. Men har man en riktig kraftig lera på tomten så går det åt hur mycket jordförbättringsmaterial som helst. Det bara försvinner ner i leran. Därför hinner jag få hem mycket större mängder material på detta sätt. Ingen vill väl ha hela tomten full av komposthögar heller. En liten hög på ca en kubikmeter kan man väl ha rum med och jag hinner bränna 5-6 stycken under en säsong. Tålamod ger resultat.
Det fina med att man bränner med kalk är att kvävet blir kvar i gödseln och att lukten avtar så snart som temperaturen kommit igång. Hästgödsel luktar ju inte så mycket som kogödsel gör.
Många hästägare i utkanten av tätorter, man ser vilka det är som har små hagar till sina hästar, har problem med att bli av med gödseln. Åk in och fråga så kan ni säkert med glädje få frakta bort lite. Större hästanläggningar brukar ha krav på sig att ha bortforslandet av gödseln ordnad. Men tro mig häst-skit finns det gott om i Sverige.
Efter två år så kan jag numera hacka rabatterna utan att fundera på om man skall skaffa lite dynamit för att kunna röra om i jorden överhuvudtaget. Morötterna i trädgårdslandet blev det bara blast av första året. Andra året såg de ut som rödbetor i formen. Nu har vi normalformade morötter, härligt härligt.

Det är bättre att bränna i en hög. Ju mera kompakt högen är desto bättre blir temperaturen.

Okej, då ska jag göra så! Är trädgårdskalken dyr? Konsument produkter brukar ju vara svindyra, främst gödningen...

Kalk är inte speciellt dyrt,billage än gödsel i alla fall. Men var noga med att du får den mjölade sorten så att den löser upp sig fortare. Ös in kanterna på gödsehögen så den blir så kompakt som möjligt. Dvs allt skall bli varmt. Får du inte upp temperauren så vattna lite ifall gödseln är torr och/eller gör om proceduren med kalktillsattsen. Själv använder jag kalk i komposttunnan som kommunen hämtar. Hör och häpna ingen komposterar hushållsavfall i kvarteret. Vi är alla lite rädda för dom där fyrbenta med svans. Tyvärr så frodas flugor stora som reaplan i dessa flugresturanger. Men botemedlet är kalk. Slår man lite kalk i tunnan så minskar både lukt och flugor så det finns många användningsområden.
Lycka till med den goa värmen

Bettson!

Jag tycker inte att vi ska diskutera kemi här av den enda anledningen att det skulle kräva att man går igenom så mycket kemi, olika bindningar, joner gaser, temperatur... Det är så himla mycket som spelar in att det krävs nog en riktig expert på en helt annan nivå på kompostering än nägon av oss. Dessutom så bidrar et inte med något till odlingen

Däremot så tycker jag att det verkar som du har en mycket bra metod med hästgödseln och därför skulle jag vilja fråga om man kan köra din metod typ i höga plast-tvättkorgar med några hål i botten till lakvattnet. Min tomt är så pluttig att även en sån liten enkubikshög hade varit i vägen. Jag har grannarna nära så doften skulle jag behöva bli av med även om ogräset går att hantera i denna pytteträdgård.

Magdalena
Kolla så att inte pappersremsorna har blankt tryck. De glansiga trycksakerna kan innehålla sånt som är giftigt i alla fall för maskarna kanske till och med tungmetaller. Är det bara vanliga dagstidningar så går det utmärkt att odla med det. Jag har till och med täckodlat med tidningar, naturligtvis med annat över så att de inte syntes. Det gick utmärkt det höll ett par år sen hade maskarna även grävt ner gruset som låg där för att hålla dem på plats...

Är det kalken som ger den höga förbränningen?

Jag har också hög temperatur i komposterna utan att använda kalk, och det får jag både med och utan häst- eller kogödsel. Blandar jag i färskt gräs och vattnar i får jag också hög temperatur, men det tar några dagar. Lägger jag i färsk hästgödsel och vattnar får jag hastigt en hög temperatur.

Kalk är bara ett sätt av många sätt. Förvarar man en tillräcklig stor gödselhög och håller lagom fuktigt så brinner gödseln av sig själv. Detsamma gör gräset i din kompost om organiska ämnen ( allt som kommer från levande materia) finns och andra komponenter som kan starta en förbränning. Jag är tydligen förbjuden att använda ordet kemi men det är fortfarande det det handlar om. Det kan vara kväve,kalk eller vatten som ju består av kväve och syre.
Ett gammalt knep är att be gubbarna gå ut och kissa på en gräshög. Då är det kvävet i urinen som startar förbräningen om gräset är lagom fuktigt.
Kalken är en snabb metod och när det gäller gödsel med torvströ så är en av mina avsikter med det hela att jag inte vill sänka ph med min jordförbättring, för torv är sur. Ph värdet har betydelse. Både gubben min och jag själv har gjort några riktigt rejäla misstag genom åren.(Ni skulle bara veta, efteråt skrattar man gott åt sig själv)
Observera att jag inte är ute efter att göra en färdig kompost utan vill ha en billig strukturförbättring eftersom min lera är så tung och tomten är stor.
Men att "så" ogräs genom strukturförbättringen avstår jag gärna ifrån.

Visst går det. Men ju större behållare desto lättre. Lagom mängd vatten och luft är också viktigt. För luftigt så kan gödsel bli torr och det brinner sämre. För fuktigt så är det för lite syre. Kan hända behöver du röra om eller lättast ösa över det hela i en annan behållare. Är lukten problem eftersom du har grannar nära så luktar olika sorters färsk gödsel i ordning så här:
Hönsskit: Olidligt
Svinskit: strax under olidligt
Koskit:luktar rejält
Hästskit: kan man stå ut med.
Det är kvävet som luktar. Kalken neutraliserar lukten så den avtar ganska fort men inte förrän du har fått upp värmen. Min gödsel luktar blöt jord och torv efter ca tre dygn och inte speciellt mycket innan. Lycka till