Undrar lite över potatisskorv. Jag har haft skorv på alla potatisar i 3 säsonger, mer eller mindre mycket. Haft dumma sorter kanske - Swift, Maris Bard, Silla (angelägen om åtminstone en mkt tidig sort att äta på midsommar). Alla har funkat bra på andra sätt, men skorv får de alltid.
Jag läser på i böcker och på nätet och förstår att det optimala är 4-årig växelodling, men jag är ju ingen storodlare (lägger - som man säger här i Bohuslän - c:a 25 potatisar) och därför kan jag i princip bara växla mellan 2 land, mer utrymme har jag inte.
Att jag inte ska lägga lite vedaska på landet (som är gjort för 3-4 år sedan) har jag förstått och alltså slutat med (däremot verkar det helt ok att lägga så mkt vedaska att jordens ph stiger till 8 eller däröver, men det finns ingen anledning för mig). Men vad tror ni om genomregnad tång - jag odlar ju på en ö, och här har man alltid lagt en tångruska runt sättpotatisen, eller helt enkelt gödslat ner tång på våren.
Och framför allt: Ligger smittan i jorden permanent? Eller hur kommer den dit - jag köper ju min sättpotatis, och alla 3 sorter jag prövat uppges ju inte vara särskilt mottagliga för skorv.
Jag skriver på Mac - kanske blir alla skiljetecken alldeles märkliga, men jag prövar så här.
Och vore väldigt tacksam för erfarenheter och tips i detta ämne,

eklo

Har själv skorv på min potatis, har skalat den och ätit den ändå och den har smakat bra. Denna info hittade jag när jag själv letade svar på hur jag skulle bli av med skorven.

Skorv kan orsakas av många olika mikroorganismer. Gemensamt för angreppen är att de gärna följer med utsädet man sätter och sen stannar kvar i jorden år efter år. Den vanliga skorven orsakas av bakterien Streptomyces scabies. Dessa bakterier finns tyvärr i de flesta jordar. Då bakterien bäst trivs i kalkrika jrdar bör man undvika tillförsel av kalk och alkaliska gödselmedel och aska. Man bör minst låta jorden vila 4-5 säsonger efter angrepp och inte odla potatis på samma plats år efter år. Kemisk bekämpning är svår, då mikroorganismerna som sagt varierar. En väl bearbetad jord förebygger skorvangrepp. Därefter sätter man skorvresistenta sorter.

Hej, och tack för svar. >Ja, det verkar ju vara permanent i jorden då - tusan också! Och det krångliga är ju det där med 4-årig växelbruk när man inte har så stora ytor. Potatisen är god ändå, som du säger, men visst skulle det vara trevligt att få den där släta fina potatisen som man bara blåser skalet av.

Ska pröva andra sorter nästa år, med siktet inställt på högsta tänkbara skorvresistens i kombination med tidigheten. Amandine verkar bra, men hur tidig är den tro, jag vill ha 4 stånd till midsommarsillen, det är viktigt.

Andra här på bohus-ön odlar som jag, dvs växlar mellan högst 2 land för potatisen, och de har ju ingen skorv, det är orättvist. En sak jag hört är att risken för skorv skulle vara större om potatisen får för lite vatten precis när den börjar utveckla knölar, det ska jag försöka undvika nästa år (svårt när man odlar på sommarstället där man bara är vissa helöger på våren).


mvh
Eklo

Som nämnts ovan, pH-värdet spelar en stor roll, och även sortvalet. Vi har haft problem med skorv i en av våra små åkrar och den blöta sommaren verkar ha minskat angreppen. Å andra sidan har en del potatisar 'drunknat'.

Dessutom har vi försökt välja sorter som är ganska tåliga mot skorv. För de tidiga potatisarna är moderna franska sorterna Amandine och Cherie bra (de är dock inte lika tidiga som exv Swift, som jag dock inte odlar), för de lite halvsena funkar exempelvis danska sorten Sava bra. Till höst/vinterpotatis kör vi King Edward och norska sorten Beate, båda dessa har bra motstånd mot skorv. Vill man ha lite mer udda sorter kan skotsk-holländska Red Duke of York kanske rekommenderas, men jag har bara odlat den 1 säsong så slutgiltig dom kan väl inte avläggas än

Dock är King Edward och Beate mottagliga för en del andra sjukdomar sägs det. Men jag anser ändå att båda är ganska odlingssäkra här i Bohuslän, man får räkna med att bladmöglet tar potatisen i augusti oavsett sort.

Min pappa säger att potatis inte ska ha färsk kompost eller gödsel, för då blir den skorvig. Därför kör jag växelodling och har "äldsta" jorden till potatisen. Har haft bladmögel tills jag bytte till resistent sort, men ingen skorv.
Jag har kört, när jag hade mer utrymme Rocket som tidig och Asterix som sen potatis.

I år, i nya trädgården har jag Rocket i hinkar med rabattjord, köpjord och lite kompost i botten. Slät och fin här också. Men ett himla passande med vattning är det med hinkodling!

Många kloka råd och erfarenheter - tack! Nu börjar jag fundera över eklövskompost som medhjälpande bot på skorven i backen - det råder ju delade meningar om eklöv som jordförbättring har jag förstått, och när det råder delade meningar bland erfaret folk och experter blir man ju nyfiken och får lust att testa. Somliga menar att eklöven både sänker ph-värdet och är utmärkta eftersom de bevarar mullhalten längre än mer snabbt nedbrytbara löv. Värt att pröva för mig som i stort sett bara har tillgång till just eklöv när det är fråga om lövkompostmaterial.

Annars kan man ju också undra hur det står till med tång i detta hänseende, med ph-halten menar jag. Som sagt har det alltid gödslats med tång där jag odlar, och folk får ju finfin potatis, det är ett som är säkert (utom jag med min skorv då, suck). Spontant tänker man ju dock att tång ska vara mer basiskt än surt, men jag vet faktiskt inte.

Apropå täckmaterialsdiskussionen borde det ju vara ganska bra med tång om man bor så till, eftersom den håller vätan så länge, även bitar nedblandade i jorden borde vara bra av samma skäl (det har jag också prövat och tycker det funkar fint).