Puh! Säger vi, för ett år sen hittade vi en övergiven katt på en återvinningsstation, där fanns ingen mat, men hon hade slagit läger där ändå, när jag hittade henne hade hon varit där i ca: tio dagar. Jag tog hem henne, och min tanke var att få henne avlivad av veterinären. Det visade sig att hon var steriliserad när vi kom dit, så självklart blev det ingen avlivning. För att göra denna historia kort, så bor hon idag i våra växthus, hon är vaccinerad och öron märkt (jag trodde att hon skulle vilja gå ut, när våren kom) men se det hade hon inte alls lust med, hon håller sig i närheten av oss och vill inte gå för långt ifrån växthusen.

På vintern är vi inte så mycket ute i växthusen, men hon får mat 3ggr om dagen, och vi sitter hos henne och kelar (när hon vill) men i år har vi tagit in henne på nätterna. Nu till problemet, hon går inte alls ihop med andra djur, varken katt eller hund. Vi har både katt och hund här hemma, vi har försökt att jaga bort dom vildkatter vi har sett här omkring v.husen.

Nu har vi fått nya grannar och allt var bra i tre dagar tills dom släppte lös sina fyra katter. Döm av min förvåning när jag pratar med grannen, förklarar att vi inte vill ha deras katter inne hos oss, säger hon bara att hon är kattmäniska och där med basta, hennes katter är vana vid att vara ute. Jaha! släpper man ut sina katter efter att ha flyttat in i ett nytt hus efter 3 dagar? Nej inte i min värld.

Nu har dom bott här i ett bra tag och det har blivit precis som vi trodde, katterna är hos oss, jätte fina katter, men hur ska det gå för våran lilla gumma, när våren kommer och vi öppnar alla växthusdörrar? Jag bävar för detta. Vi fick in en vildkatt vid påsk förra året, det kostade oss 2700: - och 7 timmar på Malmö djursjukhus, inte alls vad vi tänkt oss, tillbringa påskafton.

Hon är väldigt speciell men vi är så rädda om henne, vi lämnade henne på katt pensionat ett par gånger, men det kan vi inte göra fler gånger för hon ligger bara på sin stol hela veckan och knappt äter. Hon vill inte se åt någon katt, vi har försökt med alla medel. Nu har vi accepterat detta, hon bor i sitt växthus där hon har en grislampa och värma sig under och två ställen som vi har inrett till henne, mat får hon morgon, middag och kväll, och på natten ligger hon med en av oss i vårt sovrum. Så jag tror att detta är livet på en pinne för henne.

Men vad ska vi göra med grannens katter?????

Heder åt er som tagit er an denna lilla kisse och låter henne bo i ert växthus.
Min första tanke var, eftersom hon inte går så långt ifrån växthuset, var att bygga en uterastgård åt henne med anslutning till växthuset?
På så vis kan hon vara ute och slipper komma i närkontakt med de andra katterna.

Hej!
Det är konstigt med ren- och kattägare. De anser att deras husdjur ska få vara överallt. Förmodligen så skulle de inte vara glada om jag släppte våra hästar i deras trädgård. Alla husdjur utom renar och katter hålls instängda och ägaren blir skadeståndsskyldig om de rymmer och skadar något. Du kan tyvärr inte göra något om du inte vill köra över katterna. Förr stod det i lagen att man fick avliva katter som sprang omkring på annans mark men jag tror det är ändrat. Hade jag varit i din situation så hade grannens katter ganska snabbt avlidit. Vill du ha kvar grannsämjan så får du nog följa Kathys råd.
MVH
Jan Lindgren

Ja ,tyvärr .

Vill du ha kvar grannsämjan så får du nog följa Kathys råd.

Du kan ju alltid pröva med att spruta vatten på hennes katter när ni upptäcker dem i er trädgård. Med vattenslangen och kraftig stråle alltså!
Christer.

Jag tänkte inte på deras grannsämja i första hand utan på deras kisse som inte ska behöva fara illa.
Att spruta vatten på grannens katter kan också vara ett alternativ.
Men det är klart, du kan ju inte vara där och vakta er kisse hela tiden.

Hej på Er! Idag har vi haft toppen väder här nere i Skåne, så vi har öppnat upp och givetvis ville gumman vara med när jag höll på i marken. Men se idag hade jag smitt lite planer, vår hund fick fria händer att undersöka allt runt växthuset, och när vår katt sprang ut var jag rätt säker på att hon skulle få vara ifred. För vår hund Skrollan finns det katter och sen finns det katter. Uchs va hemsk man får vara, men jag blir så f..b... på människor som inte tar hänsyn till varandra.

go skrollan, go skrollan

Planen är alltså att han ska jaga bort grannens katter, men inte eran? Min kompis hund är likadan, hennes katter är familjemedlemmar, de ingår i flocken/reviret, alla andra katter jagas bort Liksom skator mm

Jag tycker jättemycket om katter, men har en allergisk man - tyvärr... Men om jag hade haft en katt, hade jag sett till att den INTE stack iväg till någon annan och härjade!! Har man en katt så har men väl den för sin egen skull - inte för grannarnas..? Vår granne har en katt (som har fått det föga smickrande namnet Bajskatten av oss...) som är i vår trädgård ibland och, ja just det, bajsar. Blä, säger jag! Den skrämmer småfåglarna som jag vill mata, och som sagt är min man väldigt allergisk. Så Bajskatten får helt enkelt finna sig i att bli jagad, skrämd, sprutad på med vatten och ja, faktiskt få en och annan småsten efter sig... Nu börjar han lära sig att ta omvägen runt vår tomt... Nu har han dessutom fått en liten bjällra runt halsen (han ser ut att skämmas ganska mycket...) så fåglarna hör när han är på gång. Kort sagt: andras katter får man faktiskt jaga bort! Så släpp lös hunden, bara...

Det låter som om du redan har löst problemet.