Det är nog ingen fara än. Men man ska generellt komma ihåg att man matar för sin egen skull, inte fåglarnas. Det finns forskning som visar att småfåglars kondition är sämre när de har ätit solrosfrön hela vintern än när de har fått klara sig på egen hand (vilket de ju faktiskt är anpassade till). Har föräldrarna dålig kondition får ungarna en dålig start i livet, och det är ju taskigt.

Okej då borde jag sluta nu eftersom jag har ett blåmespar som nyligen kläckt ägg i en holk 10 m från fågelbordet. Men det vore samtidigt guld att höra vilka rön det finns att man verkligen frestar föräldrarna att mata med frön - när det samtidigt finns tillgång till insekter, dock inget överskott ännu för de tidigast häckande paren.
Är det inte så att föräldrarna instinktivt matar ungarna med insekter, och sedan har möjligheten att till sig själva proppa in ett och annat frö?

Har förstått att hampa innehåller bättre tillskott för de flesta småfåglar än t ex solrosfrö. Kollar man vad t ex finkar och sparvar föredrar - som äter både solrosfrö och hampfrö - så är det kolossal skillnad iaf hos oss. De vräker i sig hampfröet medan de småmumsar på solrosfröt. Hampfrö ska tydligen vara viktigt näringsintag och kunna borga för exempelvis tidig häckning.
Förutsatt att det är skillnad på frö och frö?? Är det det?

Intressant ifall det funnes forskning på hampfröt. Den är en favorit. Fast annars hoppas vi på mycket kost som flugor o daggmask här i sommar.

Det där är bara gamla myter... att fåglar skulle dö el ungar svälta om man matar med frön.

Fortsätt mata så länge ni vill ... så säger.... Sveriges Ornitologiska Förening

Klipp från sidan

När ska man sluta att mata småfåglarna?
Stämmer det att dom kan svälta ihjäl om man matar dom för länge eftersom dom då inte söker efter egen föda?
Bor vid Vättern så det är ju plusgrader och lite insekter ute.
Ann

Många slutar mata ungefär vid den här tiden. Och det enda rimliga svaret är att man slutar precis när man vill sluta. Med plusgrader och barmark blir det lättare för fåglarna att hitta mat.
Men man kan inte mata dem för länge! Och det finns inte en gnutta sanning i påståendet att de skulle svälta ihjäl för att de inte söker efter egen föda. Så mata så länge du har lust!
Magnus Ullman, 2008-04-03

Läs här .... vad du kan mata fåglarna med.

Magnus Ullman borde ju veta. Men det han säger är att "det finns inte en gnutta sanning i påståendet att de skulle svälta ihjäl för att de inte söker efter egen föda", och det är väl ingen som har påstått att de skulle göra det, det liknar mer myten att man måste fortsätta att mata när man väl har börjat.

Bra, toppen Då kan jag fortsätta, alla grannar har slutat mata tvärt så jag känner att jag måste mata desto mer. Jag kör med vildfågelblandning, så finns det fröer för alla smaker.

Hampafrö tillsammans med solrosfrö är något som har stor åtgång här hos oss.

Okej,
Och detta med att mata fåglarna med frön vid häckningstiden som tidigare i tråden skulle leda till att ungarna kunde få bristsjukdomar - sjukdomar som ger sämre förutsättningar att klara sig och överleva eller stå sig i konkurrensen... Myt eller verklighet, will we ever know?

Tycker forskningen kring fåglar som letat föda på egen hand vintertid är intressant.
Inte för att jag då läst någon sådan studie eller rapport men what the heck.
Logiskt är det inte svårt att räkna ut att de fysiskt mest starka individerna som sökt föda på egen hand överlever milda-hårda vintrar bäst. Deras svagare fränder däremot slås ut och går under. Sålunda är de fåglar som ingår i sådan forskningsstudie i god kondition och ej att jämföra med sina svagare artfränder som sökt föda men fallit bort. Men de kanske i studien även jämfördes mot dessa stackare. Lika bra att gå rakt på sak och fråga ut forskarn själv vem nu de e.

Jag har inte personligen genomfört någon studie och får därför själv gå efter vad som låter rimligt och trovärdigt. Främst håller jag mig till vad som sägs i "Taschenbuch für Vogelschutz" (2001), utgiven av Klaus Richarz, Einhard Bezzel och Martin Hormann. Vet inte om boken finns på svenska, förmodligen inte. I avsnittet om fågelmatning hänvisas till flera vetenskapliga studier som jag utgår ifrån är korrekta.
Det som sägs på tv och i radio av låtsasexperter är däremot tyvärr ofta kvalificerat skitsnack. Jag lyssnar då hellre på forskarna.
Jag håller inte med dig att de starkaste individerna är de som söker föda på egen hand om det finns en matning tillgänglig (för det är så jag tolkar dig). De starkaste tar för sig av de resurser som finns, helt enkelt, inklusive solrosfröna.
Det finns minst två trådar där detta har diskuterats tidigare, tyvärr hittar jag dem inte nu. Jag kanske orkar skriva mer sen.

Eftersom det ju forskats på fåglar som_inte_haft tillgång till matning vid fågelbordet - så syftade jag på de starkaste individerna ibland_dessa_. Och där fanns det alltså inte matning tillgänglig så du missförstod mig. Men d e lugnt.

När jag kollar in mitt blåmespar så funderar jag också på vad som är rimligt. De bor 10 meter från tillgänglig talg, hampa, jordnötter m.m. men hela dagarna gör de inget annat än flyger runt på ängarna och samlar insekter åt sina ungar. På kvällen ser jag dem dock mumsa ordentligt på både jordnötter och talg. Rimligt är väl att de gottar sig efter en dags slit och bygger upp fett inför de kalla minusnätterna. Och så slipper man i samma veva ärligt talat dåligt samvete för att man skulle ha orsakat bristsjukdomar åt deras bebisar.

Sist men inte minst detta om att vi vintertid matar fåglarna för vår egen skull och inte för fåglarnas skull...
Är jämförelsen när det gäller fågelholkar då liktydig eftersom de ju egentligen är anpassade till att bygga sina egna bon? Likväl som fåglarna är anpassade till att söka efter föda vintertid på egen hand?
Jag undrar om det i själva verket är så att vi generellt sätter upp fågelholkar för vår egen skull snarare än för fåglarnas? Vi bör nog tänka på att vi människor går rätt hårt åt de fåglar som äter och samlar frön från t ex barrträd då vi decimerar hela hektar med skog och skapar kalhyggen. Likväl som vi av samma orsak gör det svårare för många arter att finna naturliga boplatser.
Mer holk och mer hampa.

tack för ett intressant inlägg. Min spontana kommentar är att vilda fåglar ändå kan låta sig styras av sina inlärda erfarenheter, men dessa andra djurarter som vi föder upp, göder, äter och dessutom gör sjuka av all stress, mediciner osv. Vad kan de göra för val?

fram för mer holkar, absolut. Visst vet de hur de ska bygga bon men varför bygga om en redan färdig boplats finns? avgörande är nog om de tycker den ser duglig ut, funktionell.
Tänker åxå på detta med att mata dessa vilda fåglar, varför gör vi det?? När dom kan klara sig själva.
kanske vill vi vara delaktiga i näringsskedjan, vi står på toppen av pyramiden och har då även på vårt samvetet ,att få den att fungera. Vi är ju inte alltid så duktiga på det, med kalhyggen, miljöförstöring osv.
Vi vill helt enkelt hjälpa och fåglarna tycks inte välja bort våra holkar eller vår mat.

Nu har rödhaken kommit, den byger sitt bo i vår vedtrave som för länge sedan är duglig som ved för värme.
jag låter den vara kvar. Just för djurlivet. rödhaken är en fågel som jag gillar, när jag påtar i trädgården så håller den mig sällskap. den är orädd och jag funderar på varför den är i min närhet.
Använder jag mitt hjärta och lägger känslor till så , natrurligtvis så, känner den sig trygg i min närhet och är allmänt nyfiken, kanske till och med känner igen mig.
tänker jag helt krasst utan känslor så...är den i min närhet för att den vet att jag rör om i jorden, insekter, frön
den får tänka hur den vill..jag trivs med den.



rödhake

Ja. Jo. Detta med avverkningen av skog är ett gissel. Förslag till byggställe för hålbyggande fåglar är gamla, murkna träd som människan tyvärr decimerar - rätt ordentligt till och med om man betänker all reklam som trillar ned i brevlådan...
Rödhaken den är trevlig! Gillar att bada i vår pool. Funderar på lämplig holk till nästa säsong men är osäker ifall grannens katt kommer bli för nyfiken på en holk med något större hål placerad lågt men dold i tät unggran eller en.

Ja, egentligen är det samma sak med holkar. Att sätta upp holkar och inte rensa dem kan väl jämföras med att vintermata med ensidig kost. I det ena fallet får ungarna fler parasiter än nödvändigt, i det andra fallet får de adulta sämre kondition. Men visst, vi har rensat skogen både på hålträd och på mat, så i viss må kan man kompensera genom att sätta upp holkar och mata med omdöme. Jag har själv många holkar (byggde en till igår i förhoppningen att den svartvita flugsnapparen ska låta mina mesar vara i fred) och matar på vintern. Men de arter som gynnas är med några undantag vanliga. Vi lugnar vårt samvete samtidigt som andra arter fortsätter att minska drastiskt. Sånglärkan och tofsvipan bryr sig inte om holkar och fågelfrön. Jordbruket och skogsbruket borde förändras om det verkligen ska göra någon skillnad. Det är dock inte så realistiskt att hoppas på att detta ska ske, särskilt inte med denna regering. Ett bra exempel är göktytan. Oavsett hur många holkar man sätter upp, så minskar den ändå. Det är inte bostadsbristen som gör det!
Om man tog alla pengar som investeras i solrosfrön och investerade dem i att skydda natur istället, skulle de göra mer nytta.

Här i zon 4 har vi haft (har plockat undan fröautomaterna nu) dom sedvanliga förstås, såsom talgoxe, blå/svartmes, domherre, nötväcka, entita,gulsparv, grönfink, grönsiska, koltrast samt pilfink Även steglits och bergfink , skogsduva, skata. Nu har också, sädesärla, rödhake och bofink kommit. En liten rådjursget som varit såååå välkommen, men nu med blandade känslor, eftersom vissa vårblommor är ganska så begärliga.... Ha det fortsatt väl med allt vi har framför oss! Sparvhöken och mindre hackspetten glömde jag förståsssss.

Detta angående att ge eller inte ge möjligheter för fåglar att finna boplatser och föda är intressant.
Varför inte ta en rivande parallell då man varje vår går över tomten med mossrivarn - och som en del försöker kompensera med att slänga ut ull eller hundhår som hjälp åt fåglarnas bobygge...
Hjälp, skjälp eller skamgrepp på naturen?!?

Men det klart att det naturligaste hade varit ifall vi inte urbaniserat, skaffat bil, flyg, industri, konsumtion m.m. utan istället bott kvar i hyddorna och grottorna och nöjt oss med det. Det är väl bara man själv som avgör hur pass konservativ man vill förhålla sig. Egentligen.