"Denna idrott är en av de allra äldsta. Redan Hippokrates anbefaller den, isynnerhet galopp utöver gröna ängar, mot åtskilliga kroniska sjukdomar, men även Erobasius skriver följande om den: "Att rida långsamt är tråkigt, men att spränga åstad är härligt. Härvid skakas hela systemet upp ur sin slöhet. Nervsystemet eggas till ökat liv, och för matsmältningsorganen är det ej mindre välgörande."

Även romanen Baglivi prisar ritt som ett medel mot Hypokondri. Det är en kraftig övning, varvid man lätt kommer i svettning, vilket är särdeles nyttigt för hälsan, varför också alla professionella ryttare pläga bevara sin hälsa till hög ålder.
Intet under, att läkare rekommendera ritt både som hälsobefodrande medel och som botemedel vid vissa svagheter; så t.ex. hava engelska läkare redan länge med stor framgång ordinerat ritt för gamla matsmältningsbesvär, kronisk magkatarr, trög leververksamhet och dåligt blodomlopp över huvud, och detta med utmärkt gott resultat.
De raska små stötarna sätta större fart i matsmältningskanalens arbete, skaka den tröga levern ut ur dess slöhet och framkalla en retning på nervsystemet, som genom sin inverkan på ryggmärgen och hjärnan har en mycket gynnsam verkan på nervsystemet dess helhet.

Det vore därför önskvärt, om ritt kunde komma mera på modet och att våra kvinnor härvidlag ville följa de amerikanska kvinnornas exempel.
För att få största möjliga gagn av ritten böra enligt vår mening både damer och herrar bära en passande riddräkt, och även damer begagna herrsadel, emedan den sneda ställningen i damsadel missbildar skelettet och förorsakar andra skador.

Svårt är ju också att inse, varför kvinnor icke skola kunna rida grensle över en häst, då de utmärkt kunna cykla i denna ställning.
För personer, som icke hava råd att hålla ridhäst, kan "Sanafers" ryttarcykel (velotraben) varmt rekommenderas. Den kan stå i vilket rum som helst och kostar icke mera än en första klassens cykel. Men det finnes ju, isynnerhet på landsbygden, många som hava hästar och som kunde rida, om intresset härför endast bleve väckt till liv."

Detta var människans "kärleksförklaring" eller intresse för ridning på en häst.
Det sägs att en gubbe från nån tv kanal kan tala med hästar. Det vore mycket intressant att veta om hästen har samma känslor för människan och på dess ridning.

Oj vad det ligger mycket i den artikeln! Nog för att jag tror att det är mer oxytocinutsöndringen än de små stötarna som ger mest positiv inverkan.
Enda ggn jag mår bra är när jag varit i stallet, när jag kommit hem och stretchat är jag smärtfri, annars har jag ont 24 timmar om dygnet.
Dessutom är det utomordentlig träning för både kropp och själ, det finns ju inte en enda muskel i kroppen man inte använder på hästryggen. För att inte tala om lyckan när man hittar det där samspelet, hästen blir kortare och kortare och går ner på tygeln och man behöver bara tänka vad man ska göra så blir det så, allting bara flyter på och man samarbetar med små, små signaler.

Tillochmed min matglada Bulle är helnöjd när allt går/känns så rätt. Det lyser om honom hur nöjd han är.

Rahmat2, ja, vad hästarna har att säga om det varierar nog!!De får ju inte välja själva att ta sig ut och motionera med oss. Jag vill ha kul MED min häst, protesterar han funderar jag över varför. Jag vill inte tvinga honom dag efter dag att göra något han uppenbarligen inte vill göra. Men är han glad och nöjd så utgår jag ifrån att han gillar vara ute med sin kompis (mig ) och hitta på saker. Roligast tycker han det är att få på sig selen, så när väder och underlag tillåter kör jag honom. "Om hästen själv får välja" så att säga

Om man kan prata med hästar eller inte lägger jag mig inte i. Jag kan det inte på det sättet som jag antar gubben i TV "kan". Vi två ha vårt eget språk istället som fungerar för oss. Tror jag Hemska tanke vad skulle han egentligen säga om mig???? (Min häst).

Hur vet vi detta?

Man märker ju oftast på en häst om nåt är kul eller inte...

Ojoj, att han gillar det ser man på hela honom! Aldrig en protest, jag lovar gillar han inte något märker man det.. 682 kg står jag mig slätt mot. Hela han lyser *stolt* när selen är på, bäst när vagnen hänger efter. Pigg och frammåt..

Ska han ut ur boxen och inte vill det är det fyra hovar i marken

Ibland följer jag dina inlägg för att läsa nåt roligt som du skriver(vilket du ofta gör). Och när jag inte hittar försöker jag skapa dem.

Helt ok. Har läst att tio minuters "skitsnack" om dagen gör en intelligent. Vad smarta vi alla blir av det här!!


Fyra hovar i marken.. Du skulle se när han vill ha av hösilaget som är vägg i vägg med hans box (han får hö, tydligen inte lika gott). Det rasslar bara till, då är han vig som en ål. 10 cm springa i boxdörren, skottkärror, höbalar, hinkar ingaproblem. Så står han och mumsar tills jag lyckats trassla mig dit (tar längre tid för mig). Börjar bli pinsamt faktiskt... Det fins ju 24 hästägare till i stallet som ser detta Hur övertalr man honom att hösilage är äckligt??

Skratta du! Jag behöver en hästpratare nu när jag tänker efter Men problemet är att vi förstår båda mycket väl vad den andre säger. Men vi skiter i det

Den relationen som du beskriver, kan också vara råmaterial för en barn/ungdombok. De händelser där du bor har blivit en självklarhet för dig. Men det är inte lika självklart och vanligt för andra som har djuren på avstånd i sina liv.
Det var bara ett litet förslag!

En liten fråga bara: Varför får han inte hösilage istället?

Rahmat 2, försöker du få mig bli författare Jag älskade/älskar de där hästböckerna... Vad heter de nu.. Hon skrev och ritade teckningarna själv, de var helt underbara. Återkommer om jag minns vad de heter. Önskar jag kunde uttrycka mig så.


Boxer; Han tål inte hösilage tyvärr. Magen rasar. Det är inte helt ovanligt att det är för kraftigt för hästar, men det vet du nog. Dessutom har han blivit överkänslig mot mögel så matte måste välja höbalar själv och sniffa bäst det går.. Han har rasande lätt för att lägga på sig, så veterinären har rekommenderat fjolårshö + bra halm som foder. Fjolårshö med god kvalite är svårt att hitta, så jag får göra det bästa av situationen. I år är det så dåliga värden på höet att inte ens min häst blir fet Men jobbigt för dem som har "normala" hästar. Wrigg får en tröstehög med hösilage varje kväll. Annars håller inte inredningen Men det räcker faktiskt.

Jo, varför inte?
Du har precis författat det som behövs för en barnbok i denna tråd igår kväll!
Tänk på det! Sagan om Haren. Och den andra om hästen.

Du är farlig....



Nu kom jag på det!!! Gunilla Wolde heter hon. Hon skrev helt underbara böcker om sina hästar. Twiggy och vad det nu var.

På vilket sätt?

Det skulle vara så kul att kunna åstakomma något så fint som en bok som man själv skulle ha älskat som barn. Jag har tänkt på det eftersom mina två hästar har fört dagbok med hjälp av sina ryttare de senaste 20 åren... Det skulle dessutom vara ett jobb jag skulle brinna för!

Så, du e farlig för du uppmuntrar tankarna

Hoppas verkligen att jag gör det. För själv har jag de bästa barndoms minnena från djurens värld. Antingen böcker eller tecknad film. Många barn som bor i städer skulle tycka samma sak tycker jag.

Har du läst Gunilla Woldes hästböcker? De är urcharmiga.

Nej, det har jag inte gjort.

Rekommenderas! Om de fortfarande fins att få tag på vill säga... Det var ju några år sedan, kanske -80 talets början?

Om jag minns rätt är det så att under slutet av lågstadiet är intresset hos barn störst för gnaggare. Sedan börjar intresset för hästar.

Ja, låter troligt. Först kommer väl dinosaurierna

Om du bara skrev ner det som du berättat här i tråden igår skulle du se att det är möjligt!

Jag håller med Rahmat. Vilken bra idé! Vad är det som är farligt med den? Bara att sätta igång och skriva! Jag kan göra teckningarna. Ofta hittar man sakfel i hästböcker (och filmer), t.ex. hästar som gnägger av rädsla eller smärta, så du skulle vara mycket mer lämplig att skriva hästböcker eftersom du har häst och verkar kunna mycket om dem. Min kompis har precis gett ut sin första bok på vulkan.se, ett internetförlag. Det verkar enklare än vanliga förlag.