Tack snälla för alla rara svar om dikten till min bror!
Kramar från Kalinsi

Under de åren jag bott i Sverige har jag sett människor från många länder och världsdelar drabbas av psykiska sjukdomar. Men aldrig sett nån från Afrika med psykiska besvär.
Kan det ha med Afrikaners svåra motstånd att anpassa sig till det europiska levnadssättet, individualismen.

För några år sen hade jag en afrikansk granne som bar slöja. Jag talade med henne och frågade varför gör hon det. Hon svarade att det är skillnad på man och kvinna. Kvinnan borde skydda sig. Senare samma vecka träffade jag hennes man och pratade med honom för att höra vad han tyckte om kvinnors slöja. Han sa jag tycker som du och sagt till min fru att hon behöver inte bära nån slöja bara för att hon är kvinna. Vårt samtal om slöjan gjorde att jag kom närmare dem. Om de behövde nåt fick de knacka på.
En kväll klockan var 24:00 och det knackade på dörren. Tjejen sa vem kan det vara. Jag sa jag vet inte men jag öppnar ändå. Jag öppnade och det var vår afrikanska granne som hade slut på cigaretter och ville låna några. Jag blev jätte glad att hon litade på oss att vi inte har nåt emot att hon knackar på även om klockan är mycket.
Tror att den täta relationen som människor från Afrika har är en garant för deras hälsa till skillnad från iranier, araber och sydamerikanner som kommer till Sverige och är sekulära och har lätt att anpassa sig.
Men skillnaden är att den som är född i Sverige har en nätverk av vänner och kompisar från dagis och barndom och uppåt. Den nätverken kan skydda människan mot sjukdomar av det psykiska slaget.

nog för jag vet om minst en som försökt ta livet av sig när h*n kom till svergie från afrika men med tanke på vad dom har sett är det inte så konstigt... kan det vara "om gud vill" filosofin som är lite skillnad, inte lika mkt stress.

nån sa att folk såg på folk som var tvungen att vara på sluten vård en tid (eller vad man ska säga)
ser gröna gubba ska bara stämma in i kören som säger att det inte är så känner jag flera normala som varit tvungen att söka sån vård då och då och jag tycker det INTE är nått att skämmas över

(till de som behöv)