Hej

Förra året hängde jag en sånn där spiral för talgbollar (man kan trycka in ett par tre bollar i stöten i den) i ett träd. Spiralen är gjort av nån sorts metall, men med plast utanpå. I ena änden rätar spiralen på sig och bildar en böj som man kan använda för att hänga.

Nu när jag skulle trycka in höstens första bollar i den upptäckte jag att grenen växt så den sitter fast!! Trädet är en ung Malus 'Professor Sprenger' om det spelar någon roll. De skall tydligen växa mycket de första åren för att senare slappa lite, men detta var mer än jag förväntade mig. Grenen är bara ett par tre cm tjock nu, men är en framtida 'huvudgren' nära stammen.

Jag borde väl ta bort möjängen, va? Medans det kanske finns tid? Jag tror att det skall gå med lite lätt våld. Det lär bli en som en ränna i grenen efter den. Rättar det till sig?

Tacksam för råd.
Unni

Detta skall väl Cilla svara på.
Ta bort prylen, vad har du för alternativ? Jag skulle tro att det rätar på sig men att du kommer att se spår ett bra tag framöver.

Anledningen till att jag svarar (utan att veta- igen) är att jag vill berättta om ett liknande misstag jag gjorde. Jag planterade en clematis alpina intill ett nyplanterat prunus subiritella. Då hade jag ingen aning om hur krafigväxande en del clematisar kan vara. På bara en säsong vreds hela stammen rakt ut Clematisen flyttades samma höst men än i denna dag bildar prunusens stamm ett kraftigt S. Detta skedde för sådär 8-9 år sen, trädet mår hur bra som helst men spåren syns.

jag har en mycket gammal tall på torpet den är över hundra nu
när jag va liten hade min pappa satt upp en gunga i den en supergunga me mycke swisch i ,,,numera ser man spåren efter stålvajern han satt gungan i o en bit av vajern sticker ut men tallen har vuxit runtomkring hela vajern o läkt sej såatt säga ,,,det syns liksom ett ärr bara runtom grenen
men lever gör den o grenen växer vidare o de va femti år sedan
naturens under

på mitt torp står en tall som nu är över hundra år gammal o när jag va liten gjorde min pappa en gunga i den med hjälp av en stålvajer
som numera är invuxen i grenen som mår utmärkt o växer på som om inget hänt,,,ett ärr dock runt hela grenen o en bit av vajern hänger fortfarande ut
det va femtioårsedan
naturens under eller hur

Jag har sett de där talgbollhängarna och som trädvårdare gillar jag dem inte... Men det bästa innan trädet omslutit ett främmande föremål djupt är att ta bort den. Små skador i barken klarar trädet av att läka.

Ibland har man tur med tvättlinor, krattor och annat som trädet "svalt" och omslutit. Tur i det att det inte samtidigt skapats ingångar eller strypning av en gren eller en stam. Likadant är det ju med människan - vissa av oss får leva med främmande föremål inuti.

Men ofta skapas det rötingångar där de främmande föremålen omslutits av bark och tillväxtlager mm och inte sällan blir det på unga träd effekter som att de blir krokiga etc, som beskrevs ovan.

Cilla

Bara en kul gej.... jag har sett ett träd på vars ena gren en gammal plåtspann utan botten satt påträdd. Den måste ha satts dit för många många år sedan eftersom grenen var fullt utvecklad med massor av nya grenar och dessutom satt ganska högt upp. Spannen kan man aldrig ta bort genom att trä av den utan då får den klippas sönder. Den satt inte åt runt grenen men den gav barnen mycket huvudbry. HUR lyckades de trä på spannen...? Jag försökte förklara att när spannen träddes på fanns inte kronan utan det var bara en gren. Såg rätt fantastiskt ut!

Helen i Skåne

Vi har ett 30-årigt äppleträd på landet. Det fick lite slagsida efter några år och ett kraftigt nylonrep lades om stammen och fästes i en stolpe. För några år sedan när jag övertagit stugan upptäckte jag att repet var djupt inväxt i stammen. Jag skar upp repet och fick peta loss bitar som satt riktigt fast. Sen bredde jag på någon "salva", kanske ymvax? som jag fick av min pappa och trädet har klarat sig bra. Mönstret efter repet finns kvar ingraverat, men det har växt bark över såret.
Liksom med Oldwolfies gunga så hade vi också en plastad vajer snodd mellan flera stora bokar till tvättlina. Där hade också vajern växt in i barken och sitter fortfarande inväxt i ett av träden och en stump sticker ut, men trädet verkar friskt ändå.
Det verkar som träden tåler en hel del skador.

Ja, träden tål sår och sjukdomar precis som vi människor, men de lever bättre utan. Och det är först när man tittar in i ett träd som man ser vilken kamp det haft - dvs när man sågar ned en gren eller hela trädet och kan titta på olika delar.

Träden har flera försvarssystem. Vi har ju antikroppar och en del annat, de har sårved, kallusvätska, grenkragar, försvar för rötinträngning både på längden och bredden. Mycket fascinerande att studera! (CODIT heter de fyra försvarssystem som människan hittills känner till.)

Ympvax och andra salvor hjälper inte träden att läka sina sår. Tvärtom visar de experiment som gjorts i större skala. Ympvax är dock inte det påstrykningsmedel som ger mest rötinträngning.

Cilla

För något år sen tog jag ner en tall. Ålder ca 100 år. Halvägs in på stammen fanns ett lager med stora skador. Trädet hade fått kraftiga skador nästan runtom. Skadorna fanns på dom nedersta 2 metrarna. Men sen hade trädet lagat skadorna så nu fanns det bara ett litet parti som var skadat.

Orsaken var enkel att hitta när man vet lite historia. Trädet stod alldelas vid en järnvägstunnelmynning. Antingen 1951 eller 52 förlängdes tunnelmynningen med ett betongtak. Det var givetvis i samband med detta som trädet blivit skadat men hade repat sig. Men för att vara 100 år så var det klent så nog var det påverkat.

En annan sak är åldern på 100 år som sammanfaller med järnvägsbygget.

Intressant. Det är alltid facsinerande att se historien i ett träd - både när det lever och kapas.

På tall kan man ganska tydligt se gamla historiska skogsbränder, hack och rötskador. Tallen bildar snabbt ny splintved utanför, ofta nedanför skadan, och man kan se det som större bulor på trädet. Näring och vattenupptagning går utanför skadan, och trädet bildar mer och därför starkare ved (splint) invid skadan.

När man sågar i veden kan man också tydligt se hur trädets försvarssystem fungerat. Dels hur det försvarat sig med splinten i längsled, med märgstrålarna i horisontalled och hur sårved bildats. Just i gränsen av det rötskadade området kan man se en liten ljusare rand - det är ett starkt försvar som bildas just för att avgränsa och omsluta rötan, fukten och syret. Man kan likna det vid aktiva antikroppar.

Cilla

Jag har vid ett tillfälle stött på en 120 cm lång järnstång ca 10 cm från kärnan i en minst hundra år gammal och mycket grov sykomorlönn.
Denna stång sträckte sig från basen å uppåt.
Gissa om jag blev förvånad när det började spruta gnistor om motorsågen.

Tur att det började spruta och att kedjan till motorsågen inte flög av!

I USA, särskilt på västkusten, finns en rörelse som sysslar med "spiking" för att motverka avverkning av redwoodskogarna. De hamrar i långa spikar som får skogsarbetarna att stoppa avverkningen av skogen - för en stund. Fungerar särskilt när avverkningen gäller fanérproduktion - maskinerna som ska hyvla av de tunna skikten går sönder när de träffar spikarna.

Jag har stött på flera av dessa aktivister och har alltid varit starkt emot deras metoder. Lika lite stöd har de i mig som de har som spikar i roundup eller på annat sätt fysiskt går fram för att få bort träd som någon annan vill ha kvar.

Även om vi människor inte alltid kan komma överens så har vi ju fått talet och kommunikationsförmågan.

Cilla

Hej på er!

Hur ser en sykomorlönn ut, hur fort växer den och hur hög blir den? Är det någon som vet?

Tack på förhand,
Inger

Hej Inger - jag lade in lite information och bilder i ett eget inlägg här som du ser i index över träd och buskar.