Jag är en nybörjare på det här med ympning och skulle därför vilja ha lite tips.. :-)

Det är så att grannen har en Maglmer och det trädet är mycket gammalt! Jag skulle också vilja ha ett Maglemer på min tomt och jag har fått lov att senare ta kvistar från det trädet och ympa in..

Problemet är att jag inte ännu har något att ympa in på, och det är här min första fråga dyker upp. Vad för grundstam skall jag skaffa mig till en början med? Helst skulle jag vilja att hela trädet skulle bli ett Maglemer. Fungerar det med att ta ett vildäpple (vilket som helst) och ympa in Maglemer? Eller skall jag köpa någon grundstam??

Det är först och främst grundstammen jag söker nu. Kunskaper i hur jag ympar in får vänta lite och det finns säkert mycket info på Internet. Dock skulle jag som sagt vilja ympa så att hela trädet blir en Maglmer.

Tacksam för tips och kommentarer
RtZ

Hela trädet blir aldrig Maglemer, grundstammen är ju alltid något annat.

Grundstammen kan vara vildäpple, utvalda kloner typ A2, B9, eller frögrundstam, allt beror på vilken egenskap du vill ha grunstammen styr exempelvis hur stort trädet ska bli.

Om du kan tänka dig ett riktigt stort träd satt på frögrundstam kanske du kan få lite kärnor från grannens maglemer och plantera i krukor ute i trädgården (kärnorna måste gå igenom en vinter för att gro). Odla fram ett spö från en kärna och på detta spö kan du sedan sätta en ympkvist. Ofta klipper man ner grundstamsspöet så det är bara någon dm ovanför marken och på denna stump sätter man fast en ympkvist som är något tunnare än grundstammen (ympningstid vår, tiden beror lite på vilken slags ympning man utför). När den ädla ympkvisten och grundstammen bildagt ett rakt spö så kan man toppa det vid önskad stamhöjd och där kommer sedan kronan att bildas.


Annars är ju Maglemer inte någon jätteovanlig sort den finns t.o.m att köpa på den moderna svagväxande grunstammen B9 som ger små träd.

Tack för svaret, Åsa!

Det känns som att grannens träd alltid växt i vårt område, långt innan jag blev född.., och därför bär det på något sätt ett emotionellt värde hos mig. Visste inte att man kunde köpa sådant träd ute, för jag blev nog lite lurad idag då jag hörde att det inte gick.. Hur som helst skulle jag ändå vilja prova på att ympa det innan det ev försvinner någon gång.

Egenskaper; Jag vill att det skall sätta frukt snabbt, att det skall vara härdigt för min klimatzon och inte heller bli alltför stort. Och jag bor i Göteborgsområdet, nästan på gränsen till zon III. Vad hade ni läsare valt för grundstam för dessa egenskaperna?

Har nog uteslutit egenodlad frögrundstam för min del, även om det lät väldigt intressant!

Jag har läst på Internet att odling av äpplen med grundstammen B9 ger ganska svagväxande träd där frukterna är lättåtkomliga. Medan grundstammen A2 är härdigare än de flesta andra grundstammar på marknaden och lämpar sig därför mycket bra i nordligare klimat så som i Sverige. Den ger ett träd som växer sig högre än om man ympat samma äppelsort på grundstammen B9.

Min fråga är också vilka egenskaper trädet får när det blir satt på en stam från vildäpple? Det finns en massa vildäpplen i vårt område med olika ålder och jag funderar på ta hem något och ympa in grejer i det. Men hur blir det.. liksom?

Det är första dagen idag som jag kikar på ympning, grundstammar, teknik m.m. Så jag önskar lite hjälp med att bena ut saker. Mycket känns därför lite invecklat! :-)

Med de önskemål du har så talar väl allt för en svagväxande grundstam typ B9. Du får ett mindre träd som ger frukt snabbare och härdigheten borde inte vara något problem för din del. Lycka till med ympningen. Själv tillhör jag de som aldrig lyckats skaffa mig det rätt handlaget, trots idoga förtsök. I "värsta fall" så får du väl köpa ett färdigympat träd.

Låter som ett kul projekt! Har själv ingen erfarenhet av ympning, men ville bara säga att gräver du upp ett frösått träd i skogen, så är det troligtvis ett frösått kulturäpple, och då blir det samma sak som att så ett frö och vänta på att det växer upp. Du får en frösådd grundstam, och spar lite tid. Antingen får du ta en liten liten planta och ympa i marknivå, eller en större planta som du beskär och ympar på grenarna. Exakt hur det går till får någon annan svara på.

Hur som helst, med en frösådd grundstam får du ett storväxt träd med individuella egenskaper och mycket lång livslängd. Kanske intressant om trädet ska föra vidare arvet från din grannes träd? I annat fall, får du köpa svagväxande grundstam att ympa på eller köpa ett färdigt träd...

Grundstammar och frösådda grundstammar har diskuterats här på forumet. Här är en länk (och i den länken en länk vidare till en längre diskussion)
http://www.odla.nu/forums/index.php?showto...&hl=fröstam

Här finns en plantskola som säljer Maglemer. Finns även på svagväxande grundstam.
http://www.algonet.se/~reinisch/apple.htm

Oj vad kul det här verkar! Tack för info och alla intressanta länkar. Blev plötsligt sugen på att sätta en massa äppelkärnor och sen så småningom, när det blir dags att beskära Elise (hon är planterad i fjol och väldigt liten och spinkig än så länge), ympa Elisekvistar på frösådderna. Det står ett stort gammalt "vild-"äppelträd i hästhagen, med små sura frukter. Är det en avkomma efter tidigare ätäppelträd som funnits på gården? För det låter som om äkta vildäpplen är sällsynta? Är det en bra idé att ta kärnor från de äpplena? Eller ska jag hellre ta från de andra "tama" äppelträden? Ska man så i krukor eller direkt i jorden?
Jag har förstått att det är svårt att få tag på Eliseträd, någon som vet varför? Jag lyckades ju beställa ett i fjol, men jag vet en som inte har lyckats. Det är ju verkligen synd, det är den godaste äppelsorten jag känner till!

Om du sår kärnor så bör du bara välja frukt från ett träd som är härdigt, så mycket mera kan man inte göra. Så man kan mycket väl ta kärnor från ett till synes vilt äppelträd. Däremot kan det ju vara bra att så betydligt fler än vad man kommer att ha användning för, och sedan välja ett (eller flera) som växer bra och fint. De andra kan man säker plantera ut i naturen någonstans, det är så många djur som uppskattar äppelträd.

Försök få tag på Anton Nilssons bok om ympning (minns inte titteln), det bästa jag läst i den genré. Brukar finnas att få tag på till rimliga priser (< 200:-).

Såg också bra engelskspråkiga websidor på nätet (har ingen länk), sök gärna på "grafting".

Numera använder många en bra mattkniv och vulkbandstejp (isf vax och bast) vid ympning...

Det är jättekul att ympa och se resultatet, jag lovar !!!

Anton Nilssons pedagogiska bok heter bara "Ympning av fruktträd", kan möjligtvis hittas på antikvariat, eller bibliotek.

Vilken tur jag hade som fick tag på boken i våras, ett helt nytt exemplar....

Vad gäller grundstammar så skall man förutom härdigheten och storleken även överväga en annan aspekt och det är livslängden. På fröstammar kan äppelträden leva flera hundra år, på A2 lär de bli uppemot 60 år (ingen vet exakt för A2 är yngre än så), svagväxande stammar lär vara kortlivade 15-20-? år.

Även för den estetiska aspekten borde kanske A2 övervägas, då ser äppleträden ut som äppleträd och inte som granar med löv och äpplen på, men det är säkert bara en smaksak (hä, hä...).

Kul tråd detta!

Men att äpple på svagväxande underlag skulle forma sig som granar? Jag undrar om du inte tänker på spindelformade träd som användes i kommersiell odling. Det var beskärningssättet som styrde dem.

Jag har numera flera äppellträd på svagväxande underlag och har följt andras under några år, och fördelen med de som är riktigt svagväxande (som t ex B9) är att de snabbt får formen av det äldre trädets lite runda krona och dessutom knappt behöver beskärning alls för att utvecklas väl. Frukt kommer ofta redan andra eller tredje året - mycket snabbare än med A2:or alltså. Å andra sidan är det inget för lite vindutsatta lägen - då och kanske senare i livet ändå behöver trädet stöd.

Den grundstam MM109 som ofta säljs som svagväxande är inte så svagväxande som det ibland sägs i handeln. Den blir ungefär 70% av A2, dvs om sorten satt på A2 vill bli 10 meter högt och brett så blir samma sort på MM109 sju meter.