Hej, jag undrar om det är någon som har äppelsorten Galloway och kan hjälpa mig att räta ut några frågetecken!

Jag har precis beställt äppelträdet Galloway från Gränna plantskola efter att ha läst om det i boken ”100 älskade äpplen” av Görel Kristina Näslund. Nu på morgonen hittar jag motstridiga uppgifter på en länk till Bruntorps gårds genbank http://www.karnhuset.com/genBrunstorps.htm .

I ”100 älskade äpplen” står det ” Varje klyfta lämnar en lång, god eftersmak i munnen.” och det låter ju fantastiskt men Bruntorps gård skriver att den har ”behaglig men svag arom” vilket inte känns lika spännande.

Någon som har smakat äpplet?

Uppfattningen om mognaden av frukten skiljer sig också mycket. I ”100 älskade äpplen” läser jag ”Man plockar äpplet i mitten av oktober och det kan användas direkt.” men enligt Bruntorps gård är ”Frukten är ätmogen i januari och kan förvaras till långt fram på våren.”

Hjälp!

Jag funderar på att köpa päronträdet Pepi för dess egenskaper men undrar om det fungerar att odla ett härdigare fruktträd i en en varmare växtzon? Jag bor i zon 3 och päronsorten Pepi är härdigt till zon 5(6). Kan det bli problem med blommning, pollinering eller mognad?

Hoppas på svar - Johanna

Päronet bör det inte vara något problem med, förutom generella saker som att se till att det finns lämpligt pollinerande sort i närheten (oftast inte något större problem i tätorter).

Jag vet inget om den äppelsorten, men skriv gärna till plantskolan och be dem kommentera skillnaden i information.

Det här kapitlet med beskrivning av smak på äpplen tycker jag är mycket spännande - det är ju så subjektivt! De flesta människor uppfattar smaker något olika och vi hittar ofta personliga favoriter. Jag tror att du kommer att bli nöjd med ditt Galloway träd! Det är ett friskt och sunt träd - vilket i mina ögon är något av det viktigaste när man planterar sitt träd. När trädet har vuxit upp något och du har börjat få frukt på det så finns ju alltid möjligheten att ympa in någon gren av en favoritsort för att få en längre säsong eller för att få några frukter av sin favoritsort (som enligt min erfarenhet ofta förändras över tiden).

Jag har i våras ympat Galloway i mitt ympträd, om smaken kan jag väl uttala mig om ett par år. Annars så är smaken delad, vissa gillar vissa sorter, andra inte. Själv kan jag knappt äta t.ex Säfstaholm, min bror älskar den. Om du inte är nöjd med Galloway, kan du ympa andra sorter i trädet, inte värre än så.....

Innan jag ympade Galloway gjorde jag en liten sammanställning:

100 älskade äpplen:
mogen mitten Oktober - Februari, zon I - (III), kraftigväxande träd, oerhört smakrik , mottagl för skorv

224 svenska äpplen av Håkan Svensson:
mogen Januari - våren, zon I - IV, medelstor frukt, god, svag arom

Anton Nilssons "Våra äpplesorter"
mogen Januari - våren, zon I - III, medel/stor frukt, behaglig, svag arom

Verkar att Bruntorp har tagit Anton Nilssons beskrivning....

Vad gäller "100 älskade äppelsorter" - själv upplever jag denna bok snarare som en hyllning till äpplerna än en rådgivning vad man skall köpa. Alla 100 sorter hyllas där, och man måste läsa mycket nitiskt mellan raderna för att hitta nackdelarna.

Lycka till i alla fall, egna äpplen smakar dessutom alltid mycket bättre !!!

Vad gäller tidangivelser kan det också vara så att "det man användas direkt i köket och bakning i mitten av oktober medan frukten är ätmogen i Januari" ?

Jeg har ikke selv Galloway i min samling, men har læst om det flere steder, blandt andet i en engelsk bog, hvor det beskrives som en god køkkenfrugt.
Med henblik på brugstiden tror jeg, at hvis det skal bruges straks efter plukningen, er det for at bruge det som køkkenfrugt på linie med f.eks. Belle de Boskoop. For dette æble gælder det også, at det først er anvendeligt som konsumfrugt efter nogle måneders lagring.
Vedrørende smagen er det jo svært at beskrive for andre, men Galloway`s smag afhænger nok også meget af, hvor i landet/verden det har groet. Om det er en ung eller gammel person, som skal videregive sit indtryk af smagen, vil nok også give forskellige resultater, da vores smagsløg forringes med alderen.