Problemet med handelsgödslet är att det läcker kväve hela året, med storleksvariation efter temperatur. Och att det inte toppar i gvävegivan när grödan behöver det. Dock är det bättre att använda på vallar, eftersom de växer större delar av året om man jämför med ex höstvete.
Även att man måste ta näringen från någonstans, oavsett om det är grannens marker eller ens egen så äter ju djuren mat från dessa åkrar vilket gör den utarmade allteftersom tiden går.

Problemet med handelsgödseln är att den är energikrävande. Annars ser jag den som rätt bra i läckagesynpunkt eftersom man sprider den när växterna behöver kväve och det är i rätt form så växterna kan ta upp det på en gång.

Visst håller jag med om att mycket av den ekologiska mat vi köper är billig, men prisskillnaden mellan den ekologiskt märkta och den oekologiskt omärkta maten är ofta omotiverat stor. I vissa fall, exempelvis mjölk, är skillnaden inte så markant - den ekologiska kostar kanske 10-20% mer om man undantar jämförelser med lågprisvaror. Men varför ska ekologisk potatis kosta 10kr mer per kg egentligen (som är fallet i vissa butiker), får bonden 8-10kr mer per kg? Knappast. Vissa ICA, Coop och Hemköp tar 60kr/kg för ekologiska äpplen i fyrpack - i bättre butiker som FRAM säljs de för drygt 20kr/kg - ibland lägre, ibland högre. Visst är volymerna för ekovaror ofta mindre, men inte alltid - och ofta tillverkas slutprodukten i samma fabrik. Handlarna skor sig på ekologiska varor känns det som, eller så är det i andra led, men inte ska vi konsumenter tacka och buga för butikspriserna.

Ekologiska varor misshandlas dessutom grovt i butikerna Att köpa svampinjoner är en ren chanstagning - likaså vad gäller andra sorter av frukt och grönt. Butikerna plastar ju in ekovarorna så att hållbarheten förstörs markant.

http://www.ekolantbruk.se/ har en del intressant läsning.
Bland annat om att konstgödsel är största klimatboven på en växtodlingsgård ( http://www.ekolantbruk.se/nyheter/showNews.asp?newsID=407 ) , att EU-forskning visar fördelar med eko-mat (mer vitaminer och antioxidanter, mindre gifter) ( http://www.ekolantbruk.se/nyheter/showNews.asp?newsID=406 ) och att den ekologiska odlingens avkastning varierar starkt mellan olika länder och olika växtslag ( http://www.cul.slu.se/nyheter/index.asp#ekoworld ) - kanske ska vi odla ekologisk vete i USA och ekologiska ärtor i Sverige? (Jag har inte läst hela länken så jag kanske har fel på den punkten)

Hoppar in för att ställa några frågor. Stallgödseln kan ju även bli en tillgång genom att producera biogas, man plockar ut kol och väte genom metanproduktion. Vad gör man med resterna? Det har jag aldrig hört talas om. Går det att sprida på åkrarna efteråt? En annan sak som nämns ovan är att handelsgödseln går att sprida exakt när växterna behöver det, man att exempelvis sprida gödsel på hösten är vansinne eftersom det inte finns kvar på våren när det behövs. Skulle det inte gå att spara det på något sätt, i granulerat skick exempelvis? Kvarstår problemet att innehållet kanske är det optimala för odling. Det finns enligt min mening en övertro på att allt som djuren producerar duger som gödning och att det är allt som behövs. Så enkelt är det nog inte. Vi plockar ut en del av det som jorden producerar så kretsloppet blir avbrutet.

Pirum,
Som du skriver så lär det skilja mellan olika grödor. Kanske är efterfrågan på ekologiskt märkt potatis inte så stor, kanske är de anslutna till krav som kostar massa pengar och kanske är det vanligt med bladmögel som är svårt att undvika?

Gossen Ruda,
Det jag läst om organisk odling (dvs. odling med naturlig näringstillförsel osv) är att man måste komplettera stallgödsling med gröngödsling, täckodling och sen kombinera det med växelbruk för att få fruktbar jord.
Sen försvinner väl inte all näring vid höstgödsling? Det är väl kvävet som är problemet vad jag vet. Men andra får gärna komma med idéer, har inte 100% koll.

biprodukten som blir vid biogastillverkning återförs oftast som jordförbättring/gödsel..
projektet med biogas i Västerås kör, om jag inte fattat fel, tillbaka restprodukten till jordbruket.

rötslam däremot har spannmålshandlarna och även konsumentorganisationer haft svårt att tillåta vid odling för livsmedelsproduktion, där finns det en hel del tungmetaller som man inte säkert vet om dom hamnar i det vi äter eller inte.
ett tag var det vanligt att man gödslade energiskog (salix) med rötslam.

på din fråga om stallgödselshanteringen, visst skulle det funka att "torka" och granulera gödseln men där återkommer bekymret med hantering/logistik.
näringskoncentrationen i stallgödsel är såpass låg att det krävs en stor arbetsinsats för att få ut "rätt mängd".
en normal giva av stallgödsel brukar vara ca 20-30 ton/ha och då har man i princip bara täckt upp för fosforbehovet, kvävebehovet är bara uppfyllt till ca 40 %.

jag vidhåller att de gödselblandningar som ex. Yara tagit fram är ur övergödslingssynpunkt det bästa.
men som jag skrivit tidigare så ska man utnyttja stallgödsel i möjligaste mån men det är viktigt att hanteringen sker på rätt sätt, att man tar analys på gödseln så man vet vad den innehåller och att man sprider i rätt tidpunkt med rätt utrustning..

Då får man betrakta stallgödsel som ett komplement. Beträffande rötslam så var det ett intressant inslag i Västnytt i veckan. Forskare på Chalmers har upptäckt att det är bättre att bränna detta tillsammans med övriga sopor. Det är framför allt tillsatserna i tvättmedel som gör att förbränningen blir bättre. Askan slaggar inte ihop och man kan hålla en högre temperatur i ugnarna. Rökgaserna renas så effektivt att tungmetaller och annat skräp inte förorenar luften. Många svårnedbrytbara organiska ämnen i rötslammet blir dessutom effektivt destruerade och förbrända.

Vad har ni för synpunkter på GM-grödor då? Det verkar helt klart kunna vara en möjlighet för att producera mer mat och i vissa fall göra oätlig mat ätlig (bomullsfrön ). Om man nu bortser ifrån Monsantos försök till jordbruksmonopol, är det en idé över huvud taget?
Jag har läst massvis i ämnet, men det verkar vara en väldigt infekterad debatt så det är svårt att få ur några sanningar. Jag har dock inte tagit mig tid och ro till att gå igenom studier om genmodifierad gröda, har mest läst bloggar, kikat på youtube och liknande. Det är ju som bekant svårt att ens få tag i de rapporterna som debattörerna hänvisar till, sen vet man inte riktigt hur dom är finansierade, om de är trovärdiga osv.
Är också lite nyfiken på varför SLU verkar vara så positiva och ivriga när det kommer till genmodifiering. Kan det vara så att de har blivit upphetsade av debatten i sig och gärna vill ställa sig emot eller finansieras deras forskning av företag som Monsanto?
Även artiklar som denna hör inte till ovanligheten och det verkar som att föreningar som KRAV kritiseras lite kors och tvärs. Det verkar finnas stora intressen i att hävda att ekologisk odling inte är en del av en hållbar utveckling.
Det är minsann inte lätt att veta något som "ovetande konsument".

läste tidigare att man kan få eko-skördar som ligger på 70-80% av konventionella skördar..
hur åstadkommer man det??
var kommer dom siffrorna ifrån??
ettårsförsök i parceller på slu eller hs??

jag kan inte hålla med om att skördarna blir så höga.
för ska man lyckas med en så bra gröda så ligger det gröngödsling och ev. slåttervall bakom.
om jag som för tillfället har ca 20 ha ska odla ekologiskt så krävs det att 1/3 ligger som gröngödsling.

säg att när jag odlar konventionellt producerar ca 90 ton vete på den arealen.

skulle jag däremot odla ekologiskt så blir det "enligt uppgift" ca 65-70 ton...?
om jag sedan har 1/3 som gröngödsling för att kunna plocka hem 70-80% så borde ju det bli ca 45 ton i medelskörd per år över en växtföljdsperiod...

hur kommer det sig då att folk envist hävdar att ekologiskt inte bara ger halv skörd jämfört med konventionellt??

Jadu. Hur man än vrider och vänder på det så är skörd/areal viktigt ur miljösynpunkt. Det enda som verkar vara dåligt med ekologiskt odling egentligen. Möjligen så är svårare att dosera och räkna näring när man pysslar med organiska produkter (gröngödsling, dynga, urin ..osv)..
Berätta gärna mer om slåttervall!

(Är fortfarande också nyfiken på folks ställning till genmodifierade grödor apropå mitt inlägg ovan)

hmm...
vad vill du veta??

slåttervall är det som man skördar till hö eller ensilage. alltså djurfoder.
normalt är att man tar 2-3 skördar vid ekoodling.
slåttervall har inte samma effekt som gröngödsling i och med att man transporterar bort en hel del näring som finns i fodret.


ur miljösynpunkt så är det ett stort problem enligt min åsikt.
dessutom så går det ju åt bra mycket mer diesel/ha i ekoodling.

pratar man CO2 så bör ju en högproducerande gröda binda mer CO2/ha.

Tänkte väl bara ifall det var något speciellt med just slåttervall. Jag är inte så insatt i jordbruk men har trott att man "odlar vall" för att inte låta jorden ligga bar (helträde?) för att sedan arbeta ned den på hösten alternativt odla foder.

Ja, kväveutsläpp anses väl vara en av de största miljöproblemen i jordbruket i Sverige? Antar att det är viktigt att räkna på kväveåtgången då.

Varför skulle det gå åt mer diesel i ekoodling? För att man behöver större arealer att odla på?

Det behövs mer mekanisk bearbetning i och med att man inte giftbesprutar växterna. Men förhoppningsvis kommer det något miljövänligt bränsle för traktorer o andra jordbruksmaskiner.

Mekanisk bearbetning för att rensa ogräs menar du?
Bekämpningsmedel kräver ju faktiskt också mekanisk bearbetning. I större jordbruk sker det ifrån flygplan.

det har fram till i år varit förbjudet för konv. att ha en s k "svartträda", dvs att man harvar den ett antal gånger/säsong för att på det viset bekämpa bl a kvickrot.
i ekoodling så har det om jag inte minns fel varit godkänt.
troligen beror detta på att man har samma möjligheter att rå på kvickrot m fl fleråriga ogräs.

förbudet har varit p g a att man bl a vill minska kväveläckaget.

en svartträda brukar normalt avslutas med att man sår någon typ av höstgröda, vete, råg eller rågvete.

jag hade skrivit ett långt svar med en dieselåtgångs beräkning men det försvann vid en feltryckning, återkommer med den senare, måste rusa....

*väntar med spänning*

Hur är det med monokulturer då? Det är väl ofta på grund av dessa som ogräs tar sig ordentligt? Kan man inte med rätt symmetrier blanda grödor i mycket större utsträckning för att kontrollera ogräset?

nu så...

ja, med mekanisk bearbetning menas att man ogräsharvar, kultiverar och radhackar m m.
kemisk ogräsbekämpning görs med via besprutning, vad gäller flygbesprutning så är det ett sätt som används "over there" och "down under", dvs USA och Australien. men inte ens där det sker inte i den stora omfattning som vissa ekoförespråkare vill göra gällande.

nu till den *eftertraktade* beräkningen, observera att detta är en rent teoretisk beräkning för hur jag skulle bedriva mitt lantbruk om jag odlade bara spannmål.

om vi leker med tanken att jag skulle odla konventionellt alternativt ekologiskt.
jag beskriver lite kortfattat ett odlingsår och för att vara lite bakfram så börjar vi med hösten, direkt efter skörd bara för att sätta förutsättningarna för en vårveteskörd.

konventionellt:
på hösten bearbetas fälten med en kultivator eller tallriksharv 2 gånger. (2x5L= 10L/ha)
efterföljande vår harvas fälten en gång, under förutsättning att jag lyckats bra med höstbearbetningen. (1x3L= 3 L/ha)
därefter sås fältet med en tung bearbetande sk "direktsåmaskin". (1x10L= 10 L/ha)
efter uppkomst och när grödan och ogräsen har nått rätt utvecklingsstadie så sker en kemisk ogräsbekämpning. (1x1,5L= 1,5 L/ha)
om behovet finns så sker en kemisk svampbekämpning, oftast brukar man räkna med att det görs var tredje "veteår". (0,33x1,5L= 0,5 L/ha)
när grödan är mogen tröskas den. (1x15L= 15L/ha)
för att råda bot på kvickrot och andra fleråriga ogräs så räknar jag med en glyfosatbekämpning var tredje år. (0,33x1,5L= 0,5 L/ha)

summa summarum: 40,5 L/ha som divideras med skörden på 4500 kg/ha = 0,009 L/kg vete.

ekologiskt:
på hösten bearbetas fälten minst en gång, gärna två med kultivator (1,5x5L= 7,5L/ha) som efterföljs av plöjning (1x16L= 16 L/ha)
på våren harvar jag 3 gånger för att "spöa" kvickrot m fl ogräs. (3x3L= 9 L/ha)
därefter sker sådd i det här fallet med en enklare såmaskin. (1x7L= 7 L/ha)
efter uppkomst ogräsharvas fälten 1-2 ggr med en s k långfingerharv. (1,5x1,5L= 2,25 L/ha)
om vi nu förutsätter att grödan avkastar 75 % såräknar vi med att dieselåtgången till skörd reduceras till 75 %. (1x15Lx0,75= 11,3L/ha)

summa summarum: 53 L/ha som divideras med den 75 %-iga skörden (4500x0,75=3375) = 0,016 L/kg vete.

Slutsatsen av din uträkning torde då vara att odling med bekämpningsmedel kräver mindre bränsle.
Glyfosat-patentet är väl släppt nu läste jag något om, då kanske det finns en mer lokal producent? För annars är ju det en transport att ta i beräkning också.

Att besprutning från flygplan inte sker i stor omfattning är möjligen rimligt (kan inte påstå att jag sitter på någon statistik i alla fall). Vilken är din källa?

har ingen speciell källa...
vad jag vet så är väl flygbesprutning förbjudet i Sverige förutom i extremfall t ex. myggplågan i Färnebofjärden i Uppland och om jag inte minns fel så var det tal om att man skulle bekämpa barkborrar efter dom stora stormarna men jag är osäker på hur det blev gjort.

flygbesprutning är ju inte så effektivt och med dagens priser på bekämpningsmedel så försvinner lönsamheten fort.

vad gäller glyfosat så finns det ett flertal tillverkare numera.

sen ska man ju komma ihåg att vid tillverkning av konstgödsel så går det åt ganska stora mängder energi och en stor del av den har kommit ifrån oljan men jag skulle tro att flertalet tillverkare börjar öppna ögonen för alternativa energikällor.
tyvärr så har ju konstgödseln gått lite kräftgång om man ser på transporter, Yara har ju en anläggning i Köping som har tillverkat konstgödsel men som för ett par år sedan slutade med det och enbart håller på med sprängämnen till gruvindustrin numera..
så idag importeras all gödning.

Hej!
Källtorpet överdriver användningen av energi när det gäller konventionell odling. Använder man no-till, plöjningsfri odling så minskar behovet kraftigt. (Scientific American july 2008 sid 50-57)

När det gäller skördar så finns det officiell svensk statistik som visar på katastrofalt dåliga skördar för "ekologisk" odling. Knappt 60% av konventionell. Då är inte trädor och gröngödslingar inberäknade så skörden är ännu lägre. Den enda "ekologiska" gröda som ger något är vall som kan komma upp i 80% av konventionell.

Tar man dessutom med i beräkningen att "ekologiska" odlare använder mineralgödsel indirekt så är den "ekologiska" odlingen snarast ett skämt eller en religiös rörelse. Det är tillåtet för "ekologiska" odlare att använda gödsel och slaktavall från konventionellt uppfödda djur. Jag förmodar att de tror att atomer genomgår någon magisk förändring när de går genom ett djur.

Konventionellt odlande bönder är normalt mycket noga med att använda naturgödseln optimalt. Ingen av de bönder jag känner skulle drömma om att gödsla med mineralgödsel i onödan.
MVH
Jan Lindgren

Hej Jan, jag har väntat på att bli kommenterad av dig.
med no-till menar du att man gör som jänkarna och direktsår i föregående grödas stubb??
det finns av någon anledning ett stort motstånd i Sverige mot den typen av "extremodling", halva Sverige plöjs ju fortfarande. det kommer troligen att ta åtskilliga år till att omvända bönderna.
de maskiner som har kapacitet att användas ( Väderstad Rapid m fl ) är enligt min mening för lätta och folk är för rädda att löpa linan ut och enligt försöken som HS får man räkna med skördesänkningar dock inte så stora att energiåtgången blir högre per kilo spannmål.

både ja och nej, det finns en hel del duktiga odlare som får bra skördar och jag kan erkänna att jag tog ett "bra år" som exempel.


håller helt med dig, men det är någon pappersvändarmagi som ekoorganisationerna har lyckats med.


nej men folk i allmänhet har fått i sig att konventionella bönder vräker ut på konstgödsel och bekämpningsmedel.

Hej!
Med no-till menas ännu mer extrem markskötsel.. Man låter även växtavfall som halm ligga kvar. Det skyddar jorden från erosion och minskar vattenbehovet. Täckodling i trädgården är en variant av detta. Dessutom behåller man det organiska materialet i jorden. En kolfälla! På ett föredrag om potatisodling berättade föreläsaren att potatisodlarna i Tyskland börjat med varianter av täckodling på torra jordar.
MVH
Jan Lindgren

Det är inte på något sätt märkligt när det i många år pratats om våra problem med övergödning i sjöarna. Jag tror det finns en stor andel inkompetenta jordbrukare men antagligen en del vettiga som räknar på näringsåtgång med mera.



Vilken statistik är detta som du pratar om? Det låter alldeles för förenklat.

Jag undrar föressten varför du tar för vana att nedvärdera och försöka förlöjliggöra ekologisk odling. Jag övertygad om att det finns många gråzoner och tror dessutom det är viktigt att helt utan vidare inte sätta likhetstecken mellan någon slumpmässig eko-märkning och konceptet "ekologisk odling". Dessutom tycker jag inte man kan sätta likhetstecken utan närmre analys mellan ekologisk odling och miljövänlig odling. Man kan väl ha en KRAV-märkt växthusodling som slukar stora mängder energi men fortfarande marknadsför "naturlig" mat för konsumenter. Och hur vanligt är egentligen stenmjöl (antar att det var det du pratade om som tillskott i ekologiska odlingar?) och varför är det dåligt menar du?

Intressant om täckodlingen. Kan man få tag i den artikeln någonstanns?

övergödningen av sjöar och vattendrag beror mest på fosforutsläpp och andelen fosforutsläpp kommer till största delen ifrån enskilda avlopp och reningsverk, alltså ifrån varenda "inkompetenta" saliga ande i det här landet.

jag blir riktigt förbannad när jordbruket beskylls för all övergödning.

dessutom så kan man inte rå på naturen och moder jord, regna kommer det att göra oavsett vi vill eller inte, och all odling beror på årsmån för att lyckas.



jo, det var så jag menade, att man inte gör något mellan skörd och sådd.
dessutom så har man en positiv effekt på skorpa om man har växtresterna i ytan, man har lättare att få ner syre till rotsystemena, nackdelen är ju att man ökar svamptrycket vilket är svårt att lösa bra med tanke på lönsamhet och grödors återkomst.
tittar man på lönsamhet så blir det ju en intensiv veteodling alternativt maltkorn eller oljeväxter (som inte ska odlas med tätare intervall än 7 år)
.
SLU hade försök med täckodling i jordbruket som låg ute på ett antal gårdar under slutet på 80-talet och början på 90-talet.
jag har jobbat på en av dessa gårdar dock efter att försöksperioden var slut.
det är helt klart en intressant metod då dom tog havreskördar på uppåt 10 ton/ha i parcellerna när "normalskördarna" låg på 5-6 ton/ha. det var visserligen ett bra havreår men det är intressant att se kapaciteten på våra jordar.
problematiken ligger i tekniken, hur man hanterar halmen effektivt och lönsamt.

Enligt Naturvårdsverket så står jordbruket för cirka 50% av fosfor- och kväveutsläppen. Det är väldigt mycket enligt mig (men knappast all övergödning som du nämde).
Förvisso verkar det ju inte enbart bero på jordbrukarnas egna kunskaper men jag antar att det är mycket viktigt att gödsla vid rätt tid, rätt dosering för rätt typ av växter. Jag har fått intrycket av att många grundgödslar på vår eller höst och att mycket av kvävet i detta gödsel går till förlust. Kanske kan konstgödning vara lättare att dosera? Angående miljöeffekterna så får man väl ta med transport och produktion av dessa med i beräkningarna. På en gård med boskap kanske det går att producera biogas och driva egen produktion av konstgödsel?
Nu är jag inte insatt i hur den processen fungerar, men en spekulation..
Något annat som Naturvårdsverket nämner är att bearbetning av jorden står för en stor del av kväveutsläppen. Jag läste om gröngödsling på Fobos hemsida. Kan man slippa att bearbeta jord ifall man odlar mellangrödor som luckrar upp jord, binder kväve mm?

ett problem som man aldrig kommer till rätta med är att gödsla exakt vad grödan behöver, det är ju så många faktorer som spelar in, regn, soltimmar, värme m m.
det är ju så att man måste gödsla för en trolig skörd.
om det då blir ett torrt år så kommer det att bli ett överskott i o m att inte grödan kan ta upp näringen.
blir det ett blött år så lakas gödseln ur innan grödan tar upp den.
visst kan man dela upp gödselgivan på flera gödslingar men då ska det vara tjänligt att köra när grödan behöver det som mest oxå.
hmm... lite moment 22, eller?

biogasproduktion på gårdsnivå är ju helt klart intressant, det är ett flertal projekt på gång som jag hört om ryktesvägen men där ligger "slå-sig-på-bröstet-och-vara-duktiga-landet" Sverige långt efter Tyskland.
där har det funnits ett politiskt intresse så där har dom varit frikostiga med bidrag till byggen.
i Tyskland producerar dom ganska mycket el via biogas.

angående bearbetning så har det genom en typ av "miljöstöd" blivit vanligare med både fånggrödor och vårbearbetning i s k nitratkänsliga områden. det är områden där det har funnits ett stort näringsläckage.


njae, kanske...
men då måste man tro på det systemet fullt ut.
dessutom beror det väldigt mycket på var i landet vi pratar oxå, Skånes odlingssäsong skiljer sig ju ganska mycket mot Mälardalen eller Härjedalen...
Väderstad-verken bygger en typ av såmaskin som skulle passa ett sådant system men dom räknar inte med att marknadsföra den i Sverige.

EDIT: hittade en länk till maskinen:
http://www.vaderstad.com/files/mdb/documen...ver02_23107.pdf

Nej det har du nog rätt i. Att kunna gödsla exakt är nog svårt. Men jag tror ändå att man med en viss insikt borde kunna räkna lite på det för att komma åtminstonde i närheten av det. Får man inte lära sig sådant på lantbruk/odlingsutbildningar föressten?

Kul att du också tror på biogasen. Vi får se hur det kommer bli i framtiden. Jag tror att man måste försöka få jordbruket så självförsörjande som möjligt. Biogasanläggningar på gårdarna är väl ett steg i den riktningen. Biogas som total ersättning för oljan i vanlig persontrafik vill jag dock poängtera att jag än så länge är lite mer osäker på (men detta har ju inte direkt att göra med matproduktion att göra).

Precis Jan Lindgren vill antyda så är det knappast korrekt att kalla en ekologisk morot för "ekologisk" ifall den är odlad med tillskott av gödsel från konventionell odling, som dessutom kanske fraktats långt ifrån, eller ifall man köper torvjord för att förbättra sina odlingsbäddar som fraktats med lastbil från Tyskland. Men ekologiskt märkt mat har väl i mångt mycket att göra med att människor vill att maten ska odlas fram organiskt och naturligt, vilket är en viktig del i "EKO-trenden" som media framför.

Hej!
Eftersom jag inte behärskar datorer så blir det här krångligt.
www.scb.se
Hitta statistik
Statistik efter ämne
Jord- och skogsbruk,fiske
Publikationer
Skörd för ekologisk och konventionell odling.

Har du tryckt efter denna krångliga beskrivning så kan du hitta lite statistik. Lägg gärna in en riktig länk.
MVH
Jan Lindgren

Hej!
Mer krånglig information.

http://research.wsu.edu/images/NoTill.pdf

Som den åldring jag är så läser jag helst papperstidningar och böcker. Datorer liksom andra döda ting tycker jag är mycket ointressanta.
Gör gärna en vettig länk.
MVH
Jan Lindgren

Tackar så hjärtligt! Jag ska kika igenom statistiken när jag har lite mer tid.

Länkarna som Jan refererade till:

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2007. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall (Lite mer info om publikationen finns här. Studier för tidigare år och lite mer info finns här)

No-Till: the Quiet Revolution
The age-old practice of turning the soil before planting a new
crop is a leading cause of farmland degradation. Many farmers
are thus looking to make plowing a thing of the past
By David R. Huggins and John P. Reganold


Visst kan det vara trevliga att bläddra i en bok, men jag vet inte om jag tycker en tidning är så mycket mer levande än tändigt evolverande och utvecklande internationella samarbeten (stora diskussionsforum, online-encyklopedier med mera)

Må gott så länge!

edit: Inlägget blev lite rörigt igår, jag ordnade till det.

jodå, jag gick naturbruksprogrammet för drygt 10 år sedan och vi räknade gödselgivor, vände och vred på växtföljder och gjorde "växtodlingsplaner" till vår leda.
jag råkade hamna i en så´n grupp som ställde sig på tvären mot läraren och vi kom alltid med förslag som var "mot strömmen" till vår lärares stora förtjusning.
och det är som Jan skrev tidigare, gödningen är för dyr för att chansa på att skörden blir 120 % av det normala, man gödslar efter erfarenhet.
dom gamla rävarna som "gör så för att man alltid har gjort så", dom är väldigt lätträknade.
sen är det ju alltid så att närmast dynghögen får dynga först, blir det nå över så åker man längre ifrån gården.


det som talar emot biogas är väl att lantbruket har sina energitoppar och gasen är svår att lagra.
spannmålstorkar skulle ju vara ett klockrent användningsområde för biogas men det är ju under en begränsad säsong om ca 2 månader per år.
skulle man däremot bränna gasen i en liten förbränningsmotor och generera elström för att täcka vardagselen så är man ju en bit på väg, likaså att ta vara på värmen ifrån mjölken, den kyls ju ner drygt 30 grader när den kommer ur kossan.

sen ska man komma ihåg att alla dessa miljöfunktioner kräver intresse, engagemang och skötsel, med andra ord ännu mer arbetstid ifrån dom stackars krakar som jobbar 12-15 timmar om dagen, och ofta 350-365 dagar om året....
visst, det skapar arbetstillfällen men vem betalar lönen då??

ett par bekanta till mig, kobönder, har satsat på modern teknik.
dom har bland annat byggt ny ladugård för ca 5 år sedan med s k frivillig mjölkning.
jag pratade med dom förra veckan och frågade hur det gick för dom, det var inte kul att höra vad dom sa.
dom levererar ca 5000 kg mjölk vartannat dygn, med det mjölkpris som är idag så kostar det dom ca 30 öre för varje kg som dom levererar till mejeriet.
jag ställer samma fråga igen, vem betalar lönen åt den som ska göra allt extraarbete...???

nu blev jag lite partisk och visade bara på en mjölkproducents sida men det beror på att jag har skaplig insyn där, grisproduktionen vet jag inte riktigt hur det ser ut nu men dom har haft många tuffa perioder dom oxå.


hela ekotrenden är ju enligt mig ett resultat av lyckad marknadsföring.
men samtidigt så tror jag att klimatdebatten har dödat folks intresse en aning.
jag läste på aftonbladets hemsida för några dagar sedan om "köttskatten" och det var intressant att läsa kommentarena till den insändaren.
http://www.aftonbladet.se/debatt/article5168838.ab

jag är övertygad om att det är bättre ur alla vinklar att äta lokalproducerat (svenskt) än att stirra sig blind på det där jävla (ursäkta språket) KRAV-märket...
jag skulle vilja se hur länge ekologisk produktion överlever om EU lyckas med sin avreglering av jordbruket.
det är en stor del av produktionskostnaderna som betalas via skattsedeln.
nu säger jag inte att konventionell produktion är självbärande men det är en väsentlig skillnad på hur mycket "stöd" det betalas ut per kilo producerad mat mellan dom olika produktionsformerna...

hmm....det var en del av vad jag har tänkt på ikväll, det blev ju en del........igen...
återkommer nog skulle jag tro...

Hej!
Tack för hjälpen Officinalis.
Jag läser även på nätet och deltar i vissa diskussioner men lyckas inte ta tid till att lära mig alla funktioner vilket naturligtvis beror på bristande intresse. Som tur är styrde jag in våra barn på datorer när de var små och datorer var ovanliga. Jag kan alltså få experthjälp om jag vill annars hade inga datorer fungerat här hemma.
MVH
Jan Lindgren

Till Källtorpet L&T:
Letade upp lite information om lagring av biogas, eftersom jag inte
visste exakt vad du syftade på.

På Bioenergiportalen.se så pratar man om en traktor med en tankrymd
på 200 liter diesel skulle behöva ha tankar som rymmer 200 kubikmeter
renad biogas. Är det det du syftade på? Rent storleksmässigt.
I praktiken blir det självklart en prisfråga också. Oavsett typ
av jordbruk så lär det bli en rejäl investering med utrustning för
biogas och fordon som ska drivas på detta.

Enligt Stockholmsvatten.se så står det att biogasen inte kan lagras
över huvud taget. Så är jag lite undrande över detta.

Läste lite snabbt att biogas även kan utvinnas ur hushållsavfall.
Ifall man som odlare inte har användning av hushållskompost så kanske
det avfallet kan ge energi till en del av boendet?

Går det föressten inte att koncentrera sin biogasproduktion till den tid
då den behövs?

Andra lösningar som kan fungera lokalt på längre sikt kanske är solkraft,
vindkraft (och ifall man har möjlighet även vattenkraft). Misstänker att
man får fundera över material och transport innan man påstår att det skulle
vara miljövänligt. Åtminstonde ifall man pratar om att varje gård ska
kunna (åtminstonde delvis) försörja sig sin egen energi.

Precis som du nämner är det en intresse- och ekonomifråga om huruvida
man ska satsa på experimentell miljöbesparande teknik
(om man bortser ifrån genteknik som jag nämde i ett tidigare inlägg
som syftar till att producera grödor mer effektivt) eller inte.

Jag tror globalisering och centralisering har ställt till det för smarta
lösningar och miljövänligt småbruk nära storstäderna. Det är helt enkelt
inte lönsamt att starta en liten gård för mjölkproduktion. Det är vad jag
tror och mycket jag läser pekar på att det faktiskt är så. Vill man på något
vis tjäna pengar och inte slita för sin egen försörjning så verkar det
uppenbarligen som att man måste satsa stort.

För att komma till bukt med miljöproblemen så tror jag man måste börja
producera för mänsklig nytta snarare än att enbart (eller till största del)
sikta på ekonomisk tillväxt och massproduktion. Många människor kan faktiskt
känna sig lyckliga i livet genom att inte få mer och mer pengar hela tiden. Att gå ifrån
"Jag"-mentaliteten och tänka "Vi"-mentalitet skulle säkerligen göra skillnad.
Jag reserverar mig för att jag inte är insatt i det ekonomiska systemet
med inflation och människors påståenden om att ekonomisk tillväxt är
livsnödvändig.

Du nämde marknadsföring. Idag kan man studera det på högskolenivå, så
det är väl antagligen en ganska genomgående och välstuderad vetenskap
om hur man manipulerar människor och att skapa påhittade behov. Konsumtion
kräver produktion, och produktion kräver energi. Ser man på resten av
världens konsumtion så är kött en riktig lyxvara (jag vill stolt poängtera att
jag själv ser kött som en lyxvara och konsumerar den därefter).
För tydligargöra min poäng så räcker det med att slå på en
reklamfinansierad TV-kanal. Budskapen är ofta tydliga.
"Du är ful", "Du duger inte", "Din bil är för liten" osv.
Men reklam handlar också om tillväxt och tillväxt är energikrävande.

Roligt bildspel i sammanhanget om matfördelning världen om:
http://www.time.com/time/photogallery/0,29...1373664,00.html

Historiskt sett så tror jag att det kräver en ordentlig kris
för att en förändring ska ske ordentligt. Ifall oljepriserna skulle gå upp
så pass mycket att det blir mer ekonomiskt med biogas så skulle
förmodligen mer pengar investeras i utveckling av biogasen och en
bättre infrastuktur skulle byggas upp. Andelen pengar som går till forskning
om energiteknik skulle antagligen överlag blir mycket mer.
Jag undrar ifall fenomen som växelbruk skulle ha tagits i bruk på
allvar ifall det inte vore för fenomen som t.ex. potatiskrisen på Irland under 1800-talet

Sammanfattningsvis tror jag det inte är svårare än så att pengar
prioriteras oavsett. Ifall det handlar om akut överlevnad så kommer pengar
att investeras där det behövs, annars blir det nog reserverat till
människors bekvämlighet. Nu för tiden kan man t.om. handla för pengar
som man inte har och se hur det har gått.

Jag köper själv mycket KRAV-produkter (och även en del andra
ekologiskt märkta produkter). Men det är inte av miljöskäl först och
främst utan för att jag känner mig tryggare med kött- och mjölkproduktion som
är kontrollerat under deras regelverk. När det kommer till grönsaker så försöker
jag snarare tänka på grödor som är producerade i närheten. Men även här
finns det en hel del att tänka på. Ortonovos växthusodlade grönsaker eller
friodlat i Spanien? Men jag är inte sådär jättenoggrann jämt.

Rent miljömässigt när det kommer till KRAV-certifierade odlingar är väl
att man slipper använda den energikrävande konstgödningen (transport och
produktion). Men nu har jag förvisso inte sett några exakta jämförelser.
Bara en sån sak som att man föder upp sitt boskap på foder med sojabönor
som bas lär dra en hel del energi att transportera. Där kan det också skilja
sig.

Å andra sidan kan man på Coop köpa KRAV-märkt honung från Sydamerika brevid
vanlig svenskproducerad honung. Så man ska knappast blint gå efter en
märkning. KRAV själva påpekar också detta men menar att det "sänder ut
en signal".

Lite mer info på KRAV:s hemsida här.

Vill man vara riktigt kritisk så kanske man borde anmärka på att
KRAV ofta använder sig själva som källa, men jag har inte gjort någon
nämre undersökning av det. Det är möjligt att de har gott om bakgrundsmaterial
ifall man letar lite mer.

Jag tror även många är ganska tveksamma till de genvägar och
effektiviseringar som matkemin ger för företag som vill ha ökad
tillväxt. Speciellt när det släpps lättlästa böcker som "Den hemlige
kocken : det okända fusket med maten på din tallrik". Här erbjuder
KRAV en viss trygghet till de som tycker det är viktigt.

Angående näringsläckor som bidrar till övergödning i sjöarna...
Går det inte att fånga upp vattnet på något vis? Det är väl dessutom
näringsrikt och borde kunna vara användbart i ett kretslopp, eller?
I synnerhet om det är regnvatten. Det är ju "gratis". T.ex. gräver
många dräneringsdiken runt sina åkrar, kanske det det vara en idé?

Till Jan Lindgren:
Jag har ögnat igenom statistiken nu, tyckte den till och från var
lite virrig men oavsett så tror jag det är alldeles för lite underlag
för att svart på vitt säga att ekologisk odling har större miljöpåverkan
än konventionell odling. Vad jag menar är att det finns många fler
parametrar att ta med i beräkningen än skörd per hektar. Jag tror dessutom
att man måste definiera odlingsmetoderna mer noggrannt ifall man ska
göra en riktig jämförelse. Jag kan mycket väl tänka mig att ifall man
använder "fel" bekämpningsmedel i en konventionell odling där man odlar
fruktsättande grödor som kräver insektspollinering för att gå i frukt inte
ger någon vidare skörd alls. Vidare kanske det skiljer sig jättmemycket ifall
man har problem med potatisbladmögel, då blir det helt plötsligt mycket
viktigare med bekämpningsmedel.
I frågan om skörd per hektar handlar det väl först och främst om ifall vi har
mark nog för att försörja befolkningen på ekologiskt odlad mat, i andra hand
om hur mycket energi de olika metoderna kräver (i hela ledet).

Om man enbart pratar lönsamhet så finns det andra livsmedel där ekologisk
produktion är mer lönsam. Se t.ex. denna rapport från Svensk mjölk
Sen finns det en del rapporter som menar att ekologisk mjölkproduktion är
mer lönsam. Källa: Svensk mjölk


Vänliga hälsningar \o/

kors!!!
här har det skrivits..

var börjar man..?

biogas, som fordonsgas till traktorer så är biogasen kass anser jag.
precis som du skrev så handlar det om så stora volymer alternativt tankar med höga tryck som bl a sprängämnesinspektionen inte tycker om.
dom 200 m3 som du säger är ju i atmosfäriskt tryck, gasen går ju att komprimera som det skrivs om i bioenergiportalen..
dessutom så ställs det väldiga krav på reningen av gasen.
men däremot till värme så kan det vara intressant.
elda biogas går att göra med "skitigare" gas..

projektet i Västerås baseras ju på vallensilage ifrån gårdar runt stan men den största delen produktionsråvara kommer hur kompostpåsarna ifrån hushållen..

jag är skeptisk till att bara producera biogas under en koncentrerad period, om jag inte har fattat fel så tar det en stund att få igång processen och ser man till lantbrukets möjligheter till att producera biogas så kommer det ifrån gödseln och den produceras ju ur djuren året runt.
tror inte att det går att räkna hem en anläggning annat än att den går året runt..


här finns ett enkelt svar, det finns inte ekonomiskt överskott ute på gårdsnivå för att chansa som det ser ut idag..
jag hänger kvar vid mjölkproduktionen lite, det har aldrig varit så dålig lönsamhet som det är idag, mjölkpriset har sjunkit under den nivå som var på 80-talet, löner, el, diesel, ja alla omkostnader har ökat oerhört sedan dess.

vad är det för fel på mjölken som inte är KRAV-märkt ifrån våra svenska mejerier då??
köttet som är märkt med ursprungsland Sverige, är det producerat under plågsamma förhållanden??
är det fullproppat med hormoner??

3 frågor ett svar: NEJ!

vad gäller lönsamheten hos ekologisk mjölkproduktion så är det en felaktig jämförelse anser jag..
man jämför exempelvis 2 st 50-kors besättningar, en krav och en konv.
för att producera foder till 50 kor ekologiskt så går det åt en större areal alternativt att man får minska koantalet och då sjunker nettot..

jag kommer nog på mer att skriva om en stund men nu snurrar det bara, återkommer...

Hej!
Går det åt större areal att producera maten vi behöver så blir det mindre natur. Jag vill inte ha tillbaka den tiden då den lilla byn jag bor enbart bestod av lågproducerande jordbruksmark. Använd den odlade arealen maximalt och låt oss ha både produktiv skog och vild natur.

Jag läste för några år sedan om ett färdigt system att omvandla metan till konstgjord diesel. Man behövde inte rena metanet och det var kostnads-och energieffektivt. Tyvärr så var nog företaget för sent ute eftersom kommunerna redan investerat för mycket i metanproduktion och användning. Jag gillar inte hanteringen av metan på grund av riskerna för läckage. Metan är en värre växthusgas än koldioxid.
MVH
Jan Lindgren

Till Källtorpet L&T:
Jajamensan, här skrivs det . Det är lärorikt!

Nä, biogasen verkar på intet sätt klockren. Har aldrig läst någon riktigt begriplig jämförelse med andra bränslen heller, så det är
svårt att veta om det är något att propagera för. Dessutom måste man väl till och från sålla bland den lobbyverksamhet som man
antagligen dyker förbi då och då.
Miljövänligare uppvärmning av t.ex. växthus lär kanske vara något för odlare att titta på. Men i slutändan kommer det bli en
ekonomisk fråga, precis som vi diskuterat tidigare.
Hur pass ekonomiskt är biogas på lång sikt i jämförelse med till exempel Diesel?

Hur menar du med att räkna hem en anläggning? Att det inte lönar sig att ha en biogasanläggning som endast är aktiv under vissa
perioder? Är det investeringskostnader du tänker på då? För jag antar att en anläggning som bara står inte kostar några pengar
såvida inte en aktiv användning måste ske för att tjäna tillbaks investeringskostnaderna.

Jag har aldrig sagt att det är fel på svensk mjölk som inte kommer ifrån KRAV-märkta gårdar. Men för mig som konsument är det betydligt tryggare att köpa produkter som dels lyder under Djurskyddslagen och KRAV:s regelverk. Vi har ca 360 000 mjölkkor
(Svensk mjölk) och ca 1 500 000 nötdjur (Svenska Wikipedia, som referer till SCB). Det är naivt att tro att all kött- och mjölkproduktion sker under humana omständigheter bara för att det är i Sverige. Senast idag i DN så skrevs det om ohuman hantering av gris. Därför tycker jag KRAV är bra. Men jag är knappast insnöad på certifieringen i sig. Skulle jag titta förbi en gård där jag tycker mig se djur som mår bra skulle jag inte på något sätt ha problem att köpa varken mjölk eller kött ifrån den gården.

Du får gärna utveckla och förklara lite mer varför du anser att den undersökningen jag länkade till har fel i. Ifall jag har tolkat dig rätt så är det alltså mer lönsamt med konventionell mjölkproduktion? Dvs. tvärt emot vad den undersökningen säger.


Till Jan Lindgren:
Jag håller med dig. Det är tråkigt ifall det ekologiska jordbruket (..hur man nu vill definiera ekologiskt jordbruk ) ska bre ut sig på bekostnad av vår fina skog.

Det låter ju trevligt ifall man skulle kunna omvandla metan till konstgjord diesel. Hur skulle det fungera i praktiken? Metan är
väl en av de huvudsakliga gaserna som produceras i en biogasanläggning om jag har förstått det rätt. Hur miljövänligt är konstgjord diesel?

Har också läst att metan är värre än koldioxid. Det diskuteras mycket i media om att boskap är en stor källa till metanutsläpp.

När vi pratar om skörd/areal så är det väl främst ogräsbekämpning vi pratar om? Vilka medel finns tillgängliga? Glyfosat (Monsantos
flaggskepp) är vad jag förstått en av de mest miljövänliga. Men i vissa odlingar kanske inte ogräset är någon större fara för skörden. I en potatisodling så kan jag tänka mig att bladmögel/brunröta är ett betydligt större hot mot skörden och jag kan mycket väl tänka mig att ämnen som fluazinam är betydligt mer hälsovådliga och miljöfarliga. Läste lite kortfattat om det här.

När det kommer till bekämpningsmedel så kan man väl också behöva tänka på var produktionen sker, hur energikrävande produktionen är och hur det transporteras för att få en bättre helhetsbild av hur miljövänligt det är.

Om det nu bara är skörd/areal som är hotet med ekologisk odling så kanske man behöver titta över noggrannare över vad som begränsar skörden och för vilka grödor och hur man med så lite energi som möjligt och så lite miljöpåverkan som möjligt kan bekämpa detta. I vissa fall kanske det räcker med något så enkelt som marktäckning för att hålla ogräset borta.

Ett annat problem är såklart skadedjur. Är monokulturer det största problemet här? Går det att lösa på något annat vis för att få en större biologisk mångfald, som i sin tur begränsar populationerna av djur som påverkar skörden negativt.

Det finns mycket att diskutera och spekulera in i innan man avfärdar ekologisk odling anser jag. Desto mer man läser, desto större blir gråzonerna.

å´igen!!!
tror minsann att det är ett ämne som intresserar dig..

man har ju fortfarande fasta kostnader som räntor och amorteringar.
dessa blir ju högre per producerad m3 gas om man bara kör 30 % av kapaciteten.
visst skulle det gå att ha en mindre anläggning som producerar en mindre mängd hela tiden och pumpar till lager men då blir det stora kostnader i tankar osv.
sen är det ju som jag skrev tidigare omständigt att starta upp processen efter stillestånd och det är ju oxå något som kostar.


det som jag tycker är fel är att man jämför inte gårdarna utan besättningarna.
dom jämför exempelvis 50 kor konventionellt ställt mot eko.
om man istället skulle jämföra t ex. en gård med 100 ha, hur många kor eller hur mycket mjölk den gården klarar av att producera.
ekologiska kor producerar en lägre mjölkmängd än konventionella. =mindre mjölk till mejeriet
ekologiska vallar avkastar lägre skördar med lägre näringsinnehåll. =högre arealsbehov/kg mjölk eller färre kor
ekologisk spannmål avkastar sämre. =högre arealsbehov/kg mjölk eller färre kor

och i och med att skördenivåerna varierar oerhört mellan åren i ekologisk produktion så bör man ha lite "marginalareal".
innan vi köpte gård så räknade vi på en mjölkgård och hade rådgivare ifrån Hushålningssällskapet till hjälp med kalkylerna.
han körde sina schablonmodeller och gjorde kalkyler för både eko och konventionellt.
när jag började ifrågasätta siffrorna i kalkylerna så visade det sig att han baserade allt på försöksresultat.
"men så ser ju inte verkligheten ut", svarade tokfan.
-nej, sa jag, och du menar att vi ska köpa gården och ställa om till eko med dina siffror som underlag??
"njae, det är ju lite riskabelt",sa han.
jag konstaterade att rysk roulett med fullt magasin var säkrare än det....

slutsatsen av detta är att, inte ens ekorådgivarna är säkra på sin sak.
då funderar jag på hur säkra siffrorna är i SM´s undersökning..?

det blev lite rörigt men jag tror att du förstår...

/Tobbe

Till Källtorpet:
Jajamensan. Jordbruket är intressant. Det ligger lite i skymundan och den allmäna massan verkar inte ha en aning om hur pass viktigt det egentligen är.
För egen del är det väl mer att jag själv har en liten dröm om en mindre gård med självhushåll av grönsaker, lite höns, biodling och förvaringsmöjligheter som jordkällare och liknande. Den största haken är givetvis pengar. Men jag får väl försiktigt fila på drömmen medan jag byger upp ett litet kapital och framförallt får fler idéer.
Jag är personligen inte intresserad av att rädda världen, eller tror att jag kan göra det. Men det är viktigt och intressant att diskutera den rådande situationen och hur det eventuellt skulle kunna vara.
Jag har ofta tänkt att det är hos producenterna en förändring måste ske, men inser medan vi diskuterar hur viktig ekonomin blir i denna fråga och att i slutändan är det konsumenterna som styr.
Angående skördarna i ekologisk odling. Ni båda verkar vara väldigt övertygande om att ekologisk odling (utan kemisk bekämpning och utan konstgödsel) per definition ger lägre skörd. Varför det? T.ex en ekologisk tomatodling i växthus med biologisk bekämpning borde väl kunna ge likadan skörd och dessutom vara billigare?
När det kommer monokulturer över stora arealer verkar det dock bli ett problem med ogräs som tar över i större utsträckning (där skörden påverkas positivt av kemisk bekämpning givetvis). Men jag tycker inte att konventionell odling per definition är bättre för miljön. Men om det nu är så svart & vitt som Jan Lindgren nämner så står det lite i valet mellan ingen skog (större områden med lågproducerande jordbruk av t.ex. spannmål) och sjuk skog (närliggande vattendrag som påverkats av glyfosat eller liknande).

Hej!
Det är mycket sällan att det används växtskyddsmedel i tomat och gurkodlingar i Sverige. Däremot är det mycket svårt att tillföra lagom mängd gödsel med naturgödsel. Teoretiskt så borde det dock gå.

Jag tror inte du behöver vara orolig för några stora läckage av växtskyddsmedel. Kunskapen går hela tiden framåt och utbildningen blir bättre och bättre. Detär ingen som använder mer än vad som är absolut tvunget. Jag är ganska förtjust i IP-odling. Jag studerar mest frukt och bär och där är IP helt suveränt.

Monokulturer är inget problem däremot kan det bli stora problem om man inte växlar gröda ofta. De flesta bönder driver ett växelbruk antingen de vill eller ej. Det är i praktiken nödvändigt.

"Ekologisk" odling kräver djur på gården. Skulle alla ha erfordligt antal djur så skulle det bli problem med matproduktionen. Det behövs spannmålsgårdar, fruktodlingar, grönsaksodĺingar och bärodlingar. Idag så använder tex "ekologiska" grönsaksodlingar blodmjöl för att få kväve. Ett sätt att utnyttja den konventionella odlingen. Fosfor köps in från gruvor precis som konventionella odlar gör.

Ogräs är ett hemskt problem. Jag tillbringar ganska mycket tid på en konventionellt odlad gård. Nu brukas bara några få hektar men grödorna är så många att det i praktiken inte går att använda hebicider. Det innebär att det går åt ca 60 timmar i veckan till ogräsrensning för att hjälpligt hålla ogräset stången. under årens lopp har fröbanken blivit så stor att så fort du rör i jorden så gror nya frön. Det skulle inte hjälpa att odla vall som "ekologerna" hävdar. Fröet försvinner inte för det. jag skulle tro att det idag skulle ta åtminstone 20 år av odling med herbicider för att reducera ogräsbanken till en rimlig nivå. Flerårigt ogräs hålls i schack med hjälp av punktbehandling med glyfosat. En del löser ogräsproblemet med att ha en träda som harvas upprepade gånger hela sommaren men det är uppenbart miljöskadligt. ( Det kan var intressant med ogräs också. Ett gäng forskare från Lund var på gården och blev djupt imponerade av att hitta så många arter av målla på ett ställe.)
MVH
Jan Lindgren

hmm...
nu är året höskörd bärgad och nu har jag facit på hur ett flertal år av "extensiv" vallodling utvecklar sig..
jag har tagit hö på vallarna i 3 år utan att gödsla dom och i år är det skandalöst dålig skörd..

på gården där jag är uppväxt så sa vi alltid att en bra höskörd (gödslad med konstgödsel och flytgödsel) gav 10 rundbalar per tunnland, alltså 20 bal/ha..
dessutom så snålgödslades det till återväxten och vi tog en "bra" ensilageskörd på hösten..

nu till mina vallar..
i och med att det är hö till bl a hästar så har jag enbart gräs i vallen, hästar får visst "fång" av klöverhö..
och gödseln jag har tillgång till är fastgödsel och det är jag inte sugen på att sprida på vallarna heller, det är lätt att få med i fodret när man skördar..
jag har dock inte tagit någon återväxt utan den hackar jag ner som gröngödsling..
en åker som är på 1 ha gav 5 rundbalar (2,5 bal/tunnlad) och en annan åker som är 3 ha gav 17 rundbalar (2,8 bal/tunnland)..

så nu kommer det att bli ny odlingsstrategi på torpet, hade inför detta år en fundering på att ställa om till ekologiskt men det ger vi faan i..

OJOJ vad det har skrivits här.... och jag som missat allt detta roliga!

Jag har inte läst in mig på varenda rad ni har skrivit, men några kommentarer:

Varför skulle det inte gå att köra traktorer på biogas? Bussar, lastbilar och personbilar fungerar utmärkt!

Vi håller succesivt på att byta ut vår fordonsflotta på jobbet mot biogas på de fordon som används på ett sådant sätt att det är lätt att komma åt tankningsstället.

De enda fordon vi har som vi ansett är orimligt att köra på biogas är GRÄVMASKINERNA och då just pågrund av besväret för att kunna tanka.

1 "normalkubikmeter" biogas innehåller ungefär lika mycket energi som 1,1 liter bensin, komprimerat till 300 bar tar 1m3 gas upp ca 3,3 liters volym, alltså ganska exakt 3 liter gas per liter bensin, sen kommer ju tyvärr det lilla kruxet med att stänga in gas vid 300 bars tryck, och hela tanken blir ganska tung och otymplig.

Just i en traktor, som har en stor del av sin vikt just för att den skall VÄGA mer, borde denna extra vikt inte spela någon som helst roll. Lastbilar som går med tung last och maxar fordonsvikten är inte heller lämpliga för gasdrift - men alla mindre distributionsbilar, servicebilar mm som inte körs med så tung last, och ofta korta sträckor = perfekt


Nästa kommentar:
Ja, metangas är en stark växthusgas och bör inte släppas ut, att göra fordonsgas av gödsel MINSKAR metangasutsläppen till atmosfären samtidigt som koldioxidutsläppen också minskar till följd av minskad användning av fossila bränslen.

Att "tvångsmata" nötkreatur med massor v kraftfoder så tt de skall producera mer och ständigt vara lösa i magen - det är det som ökar metangasutsläppen. Rötslammet som är resten efter metangastillverkning är bättre som växtnäring än gödsel i sig. Varför? jo för att slammet inte avdunstar och släpper ifrån sig ämnen till luften lika lätt som gödsel.

Till sist:
Ifall någon undrar, kör vi våra fordon på gas, producerat av rötatavloppsslam. Renar och komprimerar den till 300 bar gör vi själva.
Tills för något år sedan användes gasen obehandlad till uppvärmning, men det är lönsammare att använda fjärrvärme till uppvärmning och gasen till fordonsdrift!

problemet är väl placeringen av trycksatta tankar på en traktor..
har sett nå´n försökstraktor som likt bussarna har tankarna på taket, kan ju funka på en traktor som endast går i fält, jag skulle inte vilja ha en sån i skogen och ska man in i lösdrifter osv så brukar takhöjden vara fullt tillräcklig som det är idag..


det är ju en fråga om produktionskostnader, för att kunna få någon som helst lönsamhet på nötkreatur, kött som mjölk så gäller det att "få ut" så mycket som möjligt av varje stallplats..
tyvärr så är det en trend som knappast kommer att gå att ändra på..
även om avräkningspriserna kommer höjas så kommer inte överproduktionen att bromsas, och sänker man priserna så ökar pressen på bönderna och djuren eller så kommer vi inte att ha någon produktion alls..
och så vill inte jag ha det i alla fall..

Ja, men då tänker du dig en befintlig traktor som är konverterad. Om man KONSTRUERAR en traktor avsedd för gasdrift redan från början och utgår från en ram med integrerad gastank? borde inte det fungera?



Nä, mat vill vi ju alla ha, men det är lite för stor förenkling att bara avfärda problemet med att säga att "vi kan inte hejda utveckligen" - nä, det kanske vi inte kan, eller ens vill, men vem säger att det hela tiden måste vara kvantitet och pris som gäller? vad har vi för nytta av massor med billig mat om vi inte kan bo kvar på jorden?

Jag tror att större delen av mänskligheten måste tänka om och tänka "out of the box" = i nya banor

Kanonbra inlägg

Du tror inte att detta kan bero på den låga medeltemperaturen vi har haft under Juni?

njae, jag har pratat med grannarna som gödslar sina vallar och dom har normal och även över normal höskörd..
åkte förbi den 3:e åkern nu på morgonen och den gav mest hö, 4,5 ha och det stod 39 balar (4,3 balar/tunnland)..
alltså inte ens halv skörd någonstans..

Jaha. Jag pratar förvisso mest med småskaliga husbehovsodlare. Men många menar att den låga temperaturen haft en dålig inverkan på odlingen.
Antar väl att det är uppenbart att man måste föra tillbaks näring till jorden förr eller senare. För att återknyta till ämnet så kanske baljväxterna och djur i anslutning till gården blir viktigare i framtiden ifall oljepriserna blir för höga. Vad tror du själv om lokal näringsproduktion i framtiden eller räknar du med att handelsgödselspriserna kommer behålla samma nivå?

Lite nytt i ämnet:
Brian Dunning kritiserar bland annat lokalt producerad mat och argumenterar för att en centralisering är effektivare. Kritiserar pionjärer som Michael Pollan och Salatin.
http://skeptoid.com/episodes/4162

"The overall picture is often a lot more complicated than simply "locally grown""
..tycker jag sammanfattar hur jag ser på saken.

Vad tycker ni andra?