Till Källtorpet L&T:Letade upp lite information om lagring av biogas, eftersom jag inte
visste exakt vad du syftade på.
På
Bioenergiportalen.se så pratar man om en traktor med en tankrymd
på 200 liter diesel skulle behöva ha tankar som rymmer 200 kubikmeter
renad biogas. Är det det du syftade på? Rent storleksmässigt.
I praktiken blir det självklart en prisfråga också. Oavsett typ
av jordbruk så lär det bli en rejäl investering med utrustning för
biogas och fordon som ska drivas på detta.
Enligt
Stockholmsvatten.se så står det att biogasen inte kan lagras
över huvud taget. Så är jag lite undrande över detta.
Läste lite snabbt att biogas även kan utvinnas ur hushållsavfall.
Ifall man som odlare inte har användning av hushållskompost så kanske
det avfallet kan ge energi till en del av boendet?
Går det föressten inte att koncentrera sin biogasproduktion till den tid
då den behövs?
Andra lösningar som kan fungera lokalt på längre sikt kanske är solkraft,
vindkraft (och ifall man har möjlighet även vattenkraft). Misstänker att
man får fundera över material och transport innan man påstår att det skulle
vara miljövänligt. Åtminstonde ifall man pratar om att varje gård ska
kunna (åtminstonde delvis) försörja sig sin egen energi.
Precis som du nämner är det en intresse- och ekonomifråga om huruvida
man ska satsa på experimentell miljöbesparande teknik
(om man bortser ifrån genteknik som jag nämde i ett tidigare inlägg
som syftar till att producera grödor mer effektivt) eller inte.
Jag tror globalisering och centralisering har ställt till det för smarta
lösningar och miljövänligt småbruk nära storstäderna. Det är helt enkelt
inte lönsamt att starta en liten gård för mjölkproduktion. Det är vad jag
tror och mycket jag läser pekar på att det faktiskt är så. Vill man på något
vis tjäna pengar och inte slita för sin egen försörjning så verkar det
uppenbarligen som att man måste satsa stort.
För att komma till bukt med miljöproblemen så tror jag man måste börja
producera för mänsklig nytta snarare än att enbart (eller till största del)
sikta på ekonomisk tillväxt och massproduktion. Många människor kan faktiskt
känna sig lyckliga i livet genom att inte få mer och mer pengar hela tiden. Att gå ifrån
"Jag"-mentaliteten och tänka "Vi"-mentalitet skulle säkerligen göra skillnad.
Jag reserverar mig för att jag inte är insatt i det ekonomiska systemet
med inflation och människors påståenden om att ekonomisk tillväxt är
livsnödvändig.
Du nämde marknadsföring. Idag kan man studera det på högskolenivå, så
det är väl antagligen en ganska genomgående och välstuderad vetenskap
om hur man manipulerar människor och att skapa påhittade behov. Konsumtion
kräver produktion, och produktion kräver energi. Ser man på resten av
världens konsumtion så är kött en riktig lyxvara (jag vill stolt poängtera att
jag själv ser kött som en lyxvara och konsumerar den därefter).
För tydligargöra min poäng så räcker det med att slå på en
reklamfinansierad TV-kanal. Budskapen är ofta tydliga.
"Du är ful", "Du duger inte", "Din bil är för liten" osv.
Men reklam handlar också om tillväxt och tillväxt är energikrävande.
Roligt bildspel i sammanhanget om matfördelning världen om:
http://www.time.com/time/photogallery/0,29...1373664,00.htmlHistoriskt sett så tror jag att det kräver en ordentlig kris
för att en förändring ska ske ordentligt. Ifall oljepriserna skulle gå upp
så pass mycket att det blir mer ekonomiskt med biogas så skulle
förmodligen mer pengar investeras i utveckling av biogasen och en
bättre infrastuktur skulle byggas upp. Andelen pengar som går till forskning
om energiteknik skulle antagligen överlag blir mycket mer.
Jag undrar ifall fenomen som växelbruk skulle ha tagits i bruk på
allvar ifall det inte vore för fenomen som t.ex.
potatiskrisen på Irland under 1800-talet
Sammanfattningsvis tror jag det inte är svårare än så att pengar
prioriteras oavsett. Ifall det handlar om akut överlevnad så kommer pengar
att investeras där det behövs, annars blir det nog reserverat till
människors bekvämlighet. Nu för tiden kan man t.om. handla för pengar
som man inte har och se hur det har gått.
Jag köper själv mycket KRAV-produkter (och även en del andra
ekologiskt märkta produkter). Men det är inte av miljöskäl först och
främst utan för att jag känner mig tryggare med kött- och mjölkproduktion som
är kontrollerat under deras regelverk. När det kommer till grönsaker så försöker
jag snarare tänka på grödor som är producerade i närheten. Men även här
finns det en hel del att tänka på. Ortonovos växthusodlade grönsaker eller
friodlat i Spanien? Men jag är inte sådär jättenoggrann jämt.
Rent miljömässigt när det kommer till KRAV-certifierade odlingar är väl
att man slipper använda den energikrävande konstgödningen (transport och
produktion). Men nu har jag förvisso inte sett några exakta jämförelser.
Bara en sån sak som att man föder upp sitt boskap på foder med sojabönor
som bas lär dra en hel del energi att transportera. Där kan det också skilja
sig.
Å andra sidan kan man på Coop köpa KRAV-märkt honung från Sydamerika brevid
vanlig svenskproducerad honung. Så man ska knappast blint gå efter en
märkning. KRAV själva påpekar också detta men menar att det "sänder ut
en signal".
Lite mer info på KRAV:s hemsida
här.
Vill man vara riktigt kritisk så kanske man borde anmärka på att
KRAV ofta använder sig själva som källa, men jag har inte gjort någon
nämre undersökning av det. Det är möjligt att de har gott om bakgrundsmaterial
ifall man letar lite mer.
Jag tror även många är ganska tveksamma till de genvägar och
effektiviseringar som matkemin ger för företag som vill ha ökad
tillväxt. Speciellt när det släpps lättlästa böcker som "Den hemlige
kocken : det okända fusket med maten på din tallrik". Här erbjuder
KRAV en viss trygghet till de som tycker det är viktigt.
Angående näringsläckor som bidrar till övergödning i sjöarna...
Går det inte att fånga upp vattnet på något vis? Det är väl dessutom
näringsrikt och borde kunna vara användbart i ett kretslopp, eller?
I synnerhet om det är regnvatten. Det är ju "gratis". T.ex. gräver
många dräneringsdiken runt sina åkrar, kanske det det vara en idé?
Till Jan Lindgren:Jag har ögnat igenom statistiken nu, tyckte den till och från var
lite virrig men oavsett så tror jag det är alldeles för lite underlag
för att svart på vitt säga att ekologisk odling har större miljöpåverkan
än konventionell odling. Vad jag menar är att det finns många fler
parametrar att ta med i beräkningen än skörd per hektar. Jag tror dessutom
att man måste definiera odlingsmetoderna mer noggrannt ifall man ska
göra en riktig jämförelse. Jag kan mycket väl tänka mig att ifall man
använder "fel" bekämpningsmedel i en konventionell odling där man odlar
fruktsättande grödor som kräver insektspollinering för att gå i frukt inte
ger någon vidare skörd alls. Vidare kanske det skiljer sig jättmemycket ifall
man har problem med potatisbladmögel, då blir det helt plötsligt mycket
viktigare med bekämpningsmedel.
I frågan om skörd per hektar handlar det väl först och främst om ifall vi har
mark nog för att försörja befolkningen på ekologiskt odlad mat, i andra hand
om hur mycket energi de olika metoderna kräver (i hela ledet).
Om man enbart pratar lönsamhet så finns det andra livsmedel där ekologisk
produktion är mer lönsam. Se t.ex. denna rapport från Svensk mjölk
Sen finns det en del rapporter som menar att ekologisk mjölkproduktion är
mer lönsam. Källa:
Svensk mjölkVänliga hälsningar \o/