Innan jag byggde om sommarstället till åretruntboende bodde jag i en lägenhet i Kortedala i Göteborg. Utanför hade vi en park med många spännande buskage mm. Då var jag alltid ute någon timma med min ena katt. -Fast bara när det var ljust ute!
Vi gick inte i band, det var alltför förnedrande, utan vi gick efter varandra (hur det i själva verket fungerade kan ni säkert räkna ut.....)
Nåja, eftersom det var ett stort område med många små lägenheter bodde där många äldre kvinnor, som hade bott kvar i lägenheten -oftast 2 r o k - när barnen flyttade ut och mannen dog. De allra flesta tyckte alltid om att prata bort en stund. (oftast stod vi och pratade länge, ända tills Smulan bestämde sig för att flytta sig till ett nytt buskage eller ett träd)
Där bodde en gammal dam som hade en hankatt, som alltid var inne. Hon berättade att hon anlitat veterinären för en kastrering, ja av katten alltså, sedan någon vecka senare var det fortfarande samma serenader och annat olämpligt beteende som innan, då ringde hon vet, och sa att: Jag tror du lurade mig, han är precis lika jobbig som innan. Vet s svar var då: "Snälla du, jag trodde du ville jag skulle kastrera honom, inte LOBOTOMERA honom!

Detta tänker jag på ibland. Det var så talande......
A-Li

Du kan nog ta det lite lugnt med att se till att de öppnar henne igen. Upp till 6 månader kan det ta innan hormonnivåerna sjunkit till "kastratnivå", enligt min veterinär. Kolla gärna med din. Dumt att utsätta henne för en stor bukoperation till om det inte behövs.

Men sen har ju ljuset vänt, och jag märker en högre energinivå på katten redan. Och då ska ni veta att det är 10 år sen hon kastererades . Men det är inte löpbeteende förstås.

Nu är jag tillbaka efter en del missöden och brutna kroppsdelar...
Det sandas dåligt i vårt kvarter...
Men...För att uppdatera om min pisse...


Tidigt på julaftonens morgon hittades min pisse igen...DÖD!!!!!
Snäll som han var, hade han träffat på en person, som ansåg att lösspringande katter är fritt villebråd och dess ägare ansvarslös.
Att pisse var på rymmen, föresvävade inte denne missdådare, som helt enkelt ströp katten till döds och dessutom var vänlig nog, att kasta honom vid återvinningscentralen i bostadsområdet.

Enda trösten är, att han åtminstånde inte lider numera eller far illa. Men den julklappen kunde jag klarat mig utan.

Gode tid, man tvivlar allt på mänskligheten ibland, pejori.

Jätteledsen för din skull! Måtte det ha gått fort åtminstone.

Ströp?!! Jag hoppas verkligen att du ströp den där människan, eller ska jag komma och göra det?!! "Får" man verkligen göra så där? Jag tycker du ska polisanmäla. Vilken jävla idiot alltså. Jag blir så förbannad!!!!! Stackars kisse och stackars dig

VA??? Näe, det var bland det värsta jag har hört. Jag kan inte tro att du menar allvar. !!!! Polisanmäl! Fy för faan...

Jo...Tyvärr är det sant.
Kvinnan som hittade honom, sa att han fortfarande var varm, så det hade hänt nyligen.
Jag är glad att jag slapp se honom.
Hans fina päls och goa ögon....

Men men, han lider inte längre ialla fall. Det är ju onekligen en tröst, och jag vet vad han finns.
Även om jag hellre valt att han hade blivit kattnappad av någon djurvän.

Helt sanslöst.. Hur är vissa människor skapta...

Stackars Pejori!

Neeeej! Det var det jävligaste jag har hört på länge! Hur fasen är det odjur funtad som gör en sådan vedervärdig sak?? Det här är verkligen ett ärende att polisanmäla och dessutom att skriva något om i den lokala blaskan hos er. Kanske till och med berätta för tidningen och låta dom skriva om saken. Sådana monster förtjänas att köra över. Blir riktigt förbannad och nästan mordlysten när jag läser/hör något sådant!

Hur hade din Miro skött sig när du kom hem då Cilla?

Jo då, faktiskt alldeles utmärkt! 5 katter som störtade sig över mig för mat, stackarna var ju alldeles utsvultna, igen.... I och för sig, några gardiner hängde inte riktigt som de skulle men det är smällar man får ta Alla har vart riktigt duktiga tillsammans. Hoppas bara att det snart blir varmare så att jag kan vara ute mer och få vänja Miro vid att vara ute. Hade jag bott i stan hade jag inte släppt ut henne givetvis men nu är det än så länge ganska så lantligt.

Hon har nog "köpt" dig nu då

Ja, jag tror faktiskt det också. Man kan inte tveka över det faktum att hon riktigt trivs här, vilket är verkligen trevligt. Men det är klart, när hon jäklas med de andra tjejerna, Moa och Tessa så får jag ju mig en funderare. Men det tar tid innan allt går riktigt så smidigt som man vill. Nu har hon krypit in under en filt i soffan och tittar på TV. Hon är väl runt 1.5 år men ibland bär hon sig verkligen åt som en kattunge o det beror väl på att hon aldrig fick leka ordentligt som liten. Hon är riktigt go, och har dessutom börjat krypa ihop hos mig när jag sover

När jag kastrerade mina hittekatter i november var jag med under operationen och tittade på hur man gjorde, och veterinären förklarade att löpbeteendet kan finnas kvar om man inte tar bort tillräkligt stor del av livmorden som ser ut som ett Y ungefär och när man klipper av de tre "ledarna" kan man i bland ta för nära livmorden och då stannar en del av ytterkatterna kvar som skapar hormoner och orsakar löpbeteendet, något som tydligen inte är helt ovanligt. Det skulle visserligen avta med åren.

Idag har Miro tagit ytterligare ett steg i rätt riktning.

I morse när jag vaknade var det ovanligt tyst. Gick o kollade, och jo, det var bara 1 katt hemma, Tessa. Vilket innebar att de andra 4 var ute, inklusive Miro! En aning panikslagen öppnade jag dörren och där satt hon och tittade på mig. Hon har vanan att vrida eller sätta huvudet på sned när jag pratar med henne och hon ser så go ut när hon gör det. När den sista katten gått ut hade tydligen draperiet som jag drar för dörren följt med och fastnat i kattluckan vilket innebar att ingen katt kunde komma in igen. Nu kom hon in men ville gå ut igen så visst, hon fick gå ut. Och när jag följde henne med blicken såg jag att hon inspekterade tomtgränsen, var uppe hos grannen och kollade, för säkerhets skull (hoppas hon pinkade på något känsligt där, det är nämligen grannen som sköt sönder mitt tak ) Jag var tvungen att åka iväg o handla och när jag kom tillbaka så satt hon under verandan, tittandes på mig. Nu kan det bara bli ännu bättre!

Angående Miro! Satt och letade på Google efter någon som saknar sin lilla röda honkatt i Angered, Rappedalen, för någon hade helt sonika plockat upp henne och lämnat henne på Djurens Samarittjänst. Jag blir så bekymrad, någon måste ju sakna henne. Jättegullig och i prima skick.

Råkade få upp den här tråden. Har haft bekymmer även för Miro. Är webmaster på Djurens Samarittjänst och jag blev så glad när jag fick mailet från Linda att Miro är återfunnen! Att höra att de katter man annonserat om som försvunna faktiskt kommer hem igen är det bästa med att vara webmaster på Djurens Samarittjänst. Om hemsidan är det ställe där ägaren upptäcker sin katt är det underbart! Då har man verkligen åstadkommit något via hemsidan.

En stor bonus att jag fick läsa om hur Miro haft det sedan han kom hem!

Roligt att höra att det engagerade! Jag vet inte om du läst de första trådarna, bland annat rör det sig om Miro men även om andra katter som räddats Myosotis räddning av katter Miro

Jag träffade Linda hos veterinär Nielsen i samband med en annan av mina katters besök och tackade henne. Kände igen henne från reportaget i Lerumsblaskan. Ni gör ett otroligt jobb för djuren! Miro är förresten en tjej

Hoppas du tycker det är okej att jag lyfter upp din gamla tråd, Cilla... Hur går det med Miro? Har hon skenlöpt fler gånger?
Och Pejori, polisanmälde du den där galningen?

Igår var jag och hälsade på den ena av katterna. I höstas såg hon ut så här



och nu ser hon ut så här.



Hon kunde inte vara stilla så jag har bara bilder på förvriden katt. Lika pratig som min tydligen, tam och trygg. Hon älskar de två stora hundarna. Det är så roligt när man ser att det har gått bra!