Vi har en otroligt stor poppel på tomten - större än alla andra fullvuxna träd, tots det mycket yngre (planterades på 20-talet). Tyvärr står den väl inte helt ultimat till. Två meter från husgaveln och sex meter från brunnen..
Därför har vi under de tre år vi bott med den fört en diskussion om dess vara eller inte vara. För dess vara talar att jag älskar stora träd, att den luktar underbart disiga vårmornar, att den syns långväga, att den har en känd historia knuten till tidigare husägare, att fåglarna gillar den, att dess bark är skrovlig och stammen kräver tre famnar för att nå runt...
För dess icke-vara talar att den tappar stora grenar ofta (har hört någonstans att popplar föryngrar sig så?)...å vi har vasstak , att den är i brunnen och med all sannolikhet under huset med rötterna, att den egentligen inte har någon tradition som trädsort betraktat vid vårt typ av hus, och slutligen, under två av tre augusti med poppeln har den tappat alla sina blad redan i början av månaden och står där nu som ett kalt och sorgligt riktmärke i all sin höghet...
jag antar att det är av vattenbrist (Vi bor på en höjd med lätt sandjord) den gör så. Ett träd klarar väl inte sådana årliga uttorkningar hur länge som helst? Kan man reducera kronan för att på så vis avhjälpa uttorkningen, och hur stor är isåfall risken för rotskott (i kullerstenen o grannens åker, hrmpf)? Den skjuter inga nu, men vet att åtminstone balsampopplar beter sig så rätt friskt?
En fråga till: Hur gammal blir en poppel innan den ger upp (å välter på huset i närmsta vinerstorm )?
Tänkte att ni på forum kanske kan bidra med goda råd och nya dimensioner i poppelfunderingarna?
Hälsar Unn

Det låter som att er poppel har lite näringsfattigt och torrt om den fäller bladen så tidigt som i slutet av augusti. Men torrt och margert har den ju antagligen haft det i hela sitt liv, så rotsystemet borde ha rättat sig efter det vid det här laget. Många stadsträd har en helt annan cykel än skogsträd i naturlitga miljöler. I Malmö tappar t ex kastanjerna alla bladen i början av september. De har för liten växtplats. Och då blir årstillväxten anpassad efter det också.

Brunnen måste så länge den och poppeln funnits varit lockande för dess rötter. Om rötterna trängt in i brunnen eller in i huset kan man se om poppeln nått ansenlig ålder. Har man inte gjort drastiska förändringar på tomten som innebär att trädet plötsligt fått mindre vatten så utvecklas rötterna inte plötsligt åt nya håll heller.

Popplar når inte samma ålder som många andra svenska träd, men det är sällan endast på grund av ålder man kapar dem. Det är när man ser tecken på skador man tar ned dem. Om trädet vore yngre skulle man ha kunnat rekommendera beskärning för att reducera kronan i förhållande till rotens näringsupptagande förmåga, men en poppel som nått din ålder skulle jag inte sätta sågen i.

Popplar liksom många andra träd beskär sig själva, men börjar den fälla grövre grenar kan det vara ett svaghetstecken.

Om ni beslutar att fälla den är ringbarkning att rekommendera, så att inte rotskott skjuter upp.

Om jag hade en poppel som orsakade oro och diskussioner i familjen skulle jag ha kontaktat en arborist för att komma och titta på den. Trädmästarna http://www.sv-tradmastarna.se/ är duktiga på att diagnosticera träd.

Länken sparad för framtiden - det lät seriöst o som sådana jag skulle våga släppa i närheten av mina träd!
Jag hade en trädfällare här precis när vi bott i huset ett år(som fällde en av de sjuka almarna jag tjatat om här tidigare) , han slängde ett öga på poppeln och fällningsfrågan kom upp. Hans råd var att vänta, leva med trädet i en fem sex år, " lära känna det " - som han uttryckte sig ,och sedan fundera på fällning.
Klokt sagt! Man fick intryck av att han verkligen ömmade för träd och inte bara var ute efter att såga ned och tjäna pengar. Ofta tror jag att det fälls träd förhastat av nyinflyttade. Nu har jag liksom fäst mig vid poppeln fast den har sina nackdelar....
Därav mina funderingar.

Unn, under poppelns kala grenar