Oj, oj, hur många misstag ska man göra innan man börjar fatta nåt om trädgårdsodling?

Maken fick en kärra matjord av en kollega. Kanoners tyckte vi, och blandade glatt ut den i trädgårdslandet och växthuset, med rötter och allt. Den verkade mullrik och fin så vi var bara glada. Gratis är gott, liksom.

Vad tror ni händer? Jo just det! Strax var växthuset (som vi inte planterat i ännu) en grön matta av spirande svinmålla! Det såg ut som om nån täckt hela ytan med smörgåskrassefrön ungefär! Så vi grävde ut rubbet och planeterade tomaterna i köpejord istället.

Men i trädgårdslandet hade vi ju redan hunnit så. Nånting så överjävligt har jag aldrig varit med om, och jag tycker egentligen inte särskilt mycket om att svära, men det här är bara för mycket. Maken till ogräsexplosion har jag aldrig sett. Jag hann se rädisorna titta upp, men undrar jag om de inte kvävts, för nu syns de inte alls mellan ogräset. Jag rensar varje dag, men när ryggen skriker av protest reser jag på mig och tycker inte att jag ser någon skillnad. Kirschkål, kvickrot och åkertistel till förbannelse, svinmålla, våtarv och gudvetvad. Nåt annat rotogräs också som sticker upp överallt med ovata blad och vita stjälkar/rotstammar under jord. et enda som orkat växa hittills är spenat och lök, morötterna får vi väl titta i stjärnorna efter.

Och nu i efterhand så tänker jag att hur urbota dum får man vara? Om man gräver upp jord ur nåns trädgård, (eller skog eller vad det nu var) så får man ju allt deras ogräs också.

Suck.

ja, man lär väl så länge man lever.

Ja, det finns inte mycket att säga, mer än att jag tycker synd om dig. Du har ju redan konstaterat själv vad som hände...

Om man är osäker på om jorden man får innehåller ogräsfröer/rötter eller ej, kan man låta den ligga utan att använda den ett tag. Om det inte spirar några rotogräs ur den är den "säker". Fröogräsen kommer du förstås aldrig ifrån, men de är å andra sidan lätta att rensa bort om man inte väntar för länge, för de har inga jobbiga rotsystem. Fröogräs är t ex målla, lomme och våtarv.

Om du har mycket rotogräs i jorden (typ kirskål, kvickrot, maskrosor, tistel mm) kan du "bränna" dem genom att kompostera jorden. Efter ett år i komposten borde det mesta av ogräset vara borta, om komposten fungerar som den ska. Och sen har du finfin jord istället!

Jag gjorde ungefär samma sak förra året. Planterade en naverlönn i en klippskreva, och eftersom det gick åt en del jord för att fylla skrevan så ville jag inte enbart använda dyr köpejord. När jag rivit mitt fallfärdiga torp tidigare på våren hade grävlingen fyllt hela krypgrunden med gräs, och detta hade med åren blivit en utmärkt mull. Perfekt tänkte jag, näringsrikt och bra. En månad senare hade jag världens gräsmatta runt min naverlönn, något man inte vill ha eftersom det konkurrerar om näring och vatten

å nej usch å fy va tråkigt .

det va ju iaf tur att du kunde göra rätt på växthuset innan de vart för sent.

Hoppas att nåt klarar sig i ditt land

Tack för tipset! Mot komposten...

det är rätt ... på dom bara. ge dom vad dom tål efter vad dom ställt till med

Jag brukar inte räknas som feg men när det gäller att lägga saker i komposten fegar jag ur.
Ingen kirskål, nu har jag nästan ingen sådan, maskrosorna plockar jag bort både rot och blomma innan de går till komposten för tänk om det blir nåt fel och orgäset inte "bränner" i komposten

Riktigt svåra ogräs (typ kirskål) skulle inte heller jag lägga i komposten. Absolut inte.

Annat flerårigt ogräs, i så fall först efter torkning i solen några dagar.

Nja, det jag rensar lägger jag inte heller i komposten, men själva jorden som vi grävt ur (där inga rotogräs grott än i alla fall) tänkte jag slänga dit.

jag måste dock fråga er som inte lägger aggressivare ogräs på komposten - vad gör ni av det? bränner ni det?

i vår kommun får man hämta lite större påsar på återvinningsstationen och lägga trädgårdsrens i den vanliga komposttunnan. Där på stationen finnsibland färdigbrunnen kompost att hämta.

att låta det fleråriga dö torkdöden i solen, är en mycket bra lösning...

Ogräs är ett gissel, det har vi också märkt. Tror det blir extra mycket nu tidig vår då de tänkta grödorna inte har börjat ta över. Vi river upp så mycket vi kan och lägger att torka, fungerat bra hittils, bara man håller efter.

Jag lägger det också att dö torkdöden, sedan åker det i komposten. Fungerar mindre bra regniga perioder, men då rensar jag heller inte så mycket ogräs .

Lägga ogräset i en svart sopsäck, knyt ihop, lägg i solen för jäsning.
Det borde väl ta död på det mesta.

Jag lägger jobbiga rotogräs i varmkomposten för matavfall. Där inne grillas dom ordentligt

Jag har lagt mängder med kirskålsrötter i komposten och det har gått bra. Bara i mitten och sen täckt över det. Öppen trädgårdskompost. Kommer inte dom nya bladen upp i luften dör rötterna så småningom. Våtarvsfrön klarar sig utmärkt genom kompostlivet, förmodligen även maskrosor. Även om man lägger icke utslagna blommor av maskros klarar dom av att befrukta sig och sätta frö. Fröna kan även ligga i jorden i många år och klarar sig. Vill man ha garanterat ogräsfri jord är det värmebehandling som gäller, minst 70 grader en tid klarar det.

Lite OT kanske men försöker växterna säga något till oss månne? Jag har funderat över och faktiskt beundrat växtkraften och överlevnadskraften hos tex maskrosor. Dom är ju ätbara! Och i svåra tider kanske det är det man måste ta till...
(Maskrosorna växer och frodas under grannens nya altan. Snickaren glömde lägga dit markduk!)

Det är väl givet att man beundrar växtkraften, jag hatar inte på något sätt mitt ogräs. Att de tar över är bara för att odlingen är onaturlig, men det är svårt att komma ifrån det såklart.
När det blir kristider blir det att supa sig full på maskrosvin och käkade kokade rötter till kirskålssallad. Skål

Den finns många sätt för växter att överleva, en del är bättre på det än andra. Vissa kommer i mängd på nygjorda ytor, efter ett par år försvinner dom men har under tiden byggt upp en fröbank i jorden. Sen återkommer dom när förhållandena blir mer gynnsamma. Opportunister brukar dom kallas. Dom flesta växter som vi kallar ogräs är liknande växter som drar nytta av våra försök att omforma naturen till trädgård. Kirskål växer ute i naturen men ställer inte till med något större problem. Det kommer ett blad här och ett där, ibland nån blomma. Det är när dom kommer in i våra trädgårdar med välgödslad och ofta bar jord utan större konkurrenter som dom tar över helt. Samma med våtarv m.fl.

Ett tips jag har spånat på för att följa upp odlingen efter tidiga skördar är att friså växter som binder kväve i marken och luckrar upp och konkurrerar ut ogräs. Har fått tips om olika klöverarter och lite annat. Kanske ettåriga sommarblommor i mängder kan fungera bra?

helt plötsligt kommer odlingslotten behöva minimal omtanke och ändå ge gott om föda

Tack för frågan
Man kan klippan ogräs och lägga dom i vattnet några dagar och sedan vattna växter på den här vatten, det kan ge mycket näring till växter.

H:Bassam

Näselvatten t.ex. är ju ett beprövat medel, både gödande och stärkande. Man får dock passa sig så att man inte får med några frön......

Jag torkar mitt ogräs o blandar det sen med gräsklippet jag göder med.

Ett tips för jord kan vara att sålla den genom ett finmaskigt nät, den blir inte ogräsfri för frön följer ju med ändå men det blir betydligt mindre med ogräs än när rötter m.m. sållas bort torkas o blandas sen för att få göda m gräsklipp.

Jag har också lessnat på ogräset. Nu har jag börjat täcka rubbet med markväv + barkmull/bark. Inte för att det hjälper mot prästkragarna eller maskrosorna i gräsmattan. Men det hjälper mot mållorna!

...ta en titt på det här så kanske det känns bättre...600kvm nysådd gräsmatta enligt bild...