Man har ju främst på alla sätt sänkt den progressiva skatten, dels den statliga inkomstskatten. Men man har också tagit bort progressiviteten i fastighetsskatten. Målet är uppenbarligen en helt platt skatt.

En annan sak som man lätt glömmer bort är rättebetalningar av våran statsskuld som kommer att kosta oss ca 28 miljarder kronor för år 2009.

Alla vill ha bättre vård och sjukvård och helst till en lägre kostnad.

Den ideala lösningen handlar om effektivisering. Bättre organisation och klarare riktlinjer kan säkert bidra. Vissa tror att en omfattande privatisering löser problemen. Ett visst överutnyttjande av tjänster finns, men kan inte minimeras helt.

Ett stort grundproblem återstår. Sjukvården och vården omfattar allt fler människor och blir allt dyrare. Antalet gamla blir fler. Antalet effektiva sjukvårdsbehandlingar ökar. Kostnaden för detta handlar till väldigt stor del om kostnader för operativ personal, dvs de som gör jobbet. Med undantag för läkarna är de inte särskilt välbetalda. Inom sjukvården har också utrustning och mediciner blivit allt dyrare. Samhällets kostnader ökar alltså. Samtidigt är vi allt färre yrkesverksamma och friska som genom skatten på vårt arbete ska finansiera detta.

Vill vi ha bättre vård och sjukvård framgent, så finns det enligt min mening knappast någon annan väg än att öka resurserna till verksamheten. Den borgerliga regeringen har beviljat, de de som har det ganska bra ekonomiskt, stora skattelättnader. de offentliga resursrena för detta har alltså minskat. Det är väl knappast lösningen på problemet.

Skattetryck ja…
Mycket av det des som finansieras i Sverige via skatten existerar ju inte alls i andra länder. Åldringsvård tex finns det ju inte alls i vissa länder och därför har dessa länder lågt skattetryck.

För några år sedan jämförde MUF skatterna i Sverige med Portugal. Portugal hade mycket längre skatter än oss. Men givetvis bortsåg Moderaterna från vissa väsentliga saker. Portugal har något fler invånare än Sverige på en femtedel av Sveriges yta. Det resulterar till exempel i att man har ett mycket kortare vägnät än Sverige, dvs mindre kostnad för underhåll och investeringar. Likaså har man bortsett från att husen i Portugal inte alls behöver värmas upp som hos oss…

Ingen som kan säga mig vilket skattetryck dom har i Somalia?

[attachment=35883:skattetryck.bmp]

[attachment=35884:skattetryck_1_.jpg]
Kan nån tala om för mig hur många åldringsvårdsplatser dom har i Mexiko jämfört med Sverige?

Somalia har ett helt annat skattesystem en vad vi har...dom har pirater till sjöss som tar ut skatt, det ogillas dock av andra länder, bla Sverige som skickar krigsfartyg till Somalia.

Men det där är "totala skatteintäkter som andel av BNP", är det verkligen rätt diagram?

Hur som helst har vi världens näst högsta skattetryck, detta borde räcka till ganska mycket. Jag tror på effektivisering och rationalisering snarare än höjda skatter. Det är inte inkomsterna man blir rik på, det är utgifterna...

I många länder har man privata försäkringslösningar istf offentliga system. Det innebär att skattetrycket blir lägre, men nettoinkomsten blir för för den del inte större. Jag tycker också att man ska effektivisera och rationalisera så mycket man kan. Fast när det gäller hantering av människor så är nog rationaliseringsutrymmet mer begränsat än när det gäller varurproduktionen. Mer skatt måste på sikt in. Skatten kan inte höjas väldigt mycket mer. Däremot kan vi arbeta mer och längre. Men vi har nog blivit lite bortskämda och läget är nu sådant att många snarare vill jobba mindre, men med krav på bibehållen hög standard.

Hej!
Jag är som Aquakul, lärare. Jag har dessutom jobbat fackligt ideellt. Skolans resurser har egentligen inte minskat utan omfördelats. Administrationen har ökat enormt, Internhyrorna för skolorna har ökat. Ökar kostnaderna för hyror och administration så måste något annat minskas. Då drar man in på lärare och material. För att inte minska lärartätheten alltför mycket så ger man minimala löneökningar. På så sätt minskar attraktionen att bli lärare och vem som helst kommer in på lärarhögskolan. Nu kan kommunerna skylla på dåliga lärare och ge lägre lön. Förstatliga skolan, sparka 75% av alla chefer och annat löst folk som sitter på kontor och har sammanträden. Öka antalet personer som jobbar med eleverna. Se till att skolan får rimliga hyror. Det är inte affärslokaler i toppläge.
Jag vet att det går att driva skolor på ett annat sätt. På sextiotalet jobbade jag i en kommun med en treparallellig skola. Administrationen bestod an en rektor, en halvtidsanställd studierektor och en sekreterare som skötte allt annat inklusive löner. Rektorn var alltid tillgänglig och satt ytterst sällan i sammanträden. Skolan fungerade utmärkt och det fanns lärarresurser.

Jag misstänker att det är delvis samma problem i andra samhällssektorer.

Jag är numera pensionerad och oerhört glad över att slippa engagera mig i att försöka stoppa misshandeln av den svenska skolan.
MVH
Jan Lindgren

instämmer helt!

Dessa så kallade "marknadshyror" för skolor, ålderdomshem och t.ex. Museer tycker jag är ett oskick. Dom gör att kommunala fastighetsbolag går med vinst och ger ev. bonus till chefer, fast det inte finns någon konkurrens om lokalerna, eller alternativa lokaler för skolchefer att byta till.
Jag minns för några år sedan när det var överbeläggning på en sjukhusavdelning samtidigt som avdelningen mitt emot stod tom, för den hade sjukhuset inte råd att hyra av landstingets fastighetsföretag.

Hej!
Det gäller också att fundera på vilka personer som är viktiga i offentlig förvaltning. Jag brukar fundera på vad som händer när olika befattningshavare är fysiskt frånvarande. När mina chefer varit på sammanträden i en vecka så ger det inte några negativa effekter på verksamheten. När en städerska är borta en dag så påverkas verksamheten negativt. Vem är viktigast? Mina chefer har aldrig uppskattat när jag påpekat detta faktum. Det var kanske ett av skälen till att jag äntligen fick sparken.
MVH
Jan Lindgren

Ja så är det nog på dom flesta arbetsplatserna,det är tänkvärt att ta med sig inför löneförhandlingar mm.

Samtidigt skall man komma ihåg att även chefer jobbar gör en hel del nyttigt. Men deras uppdrag är inte sådant att dom måste hålla en jämn fart hela tiden, utan snarare göra intensiva punktinsatser då och då. Dessutom har dom ofta mycket ansvar, och kan inte släppa jobbet helt bara för att dom gått hem på kvällen. Att tro att chefer är utsugande oduglingar som inte gör ett dugg om dagen är fel, och om ni verkligen tror att det är chefernas vara eller inte vara som är den viktigaste frågan så riskerar ni att bli besvikna. Dom är bara en liten detalj som fått oproportionerligt stor uppmärksamhet, troligtvis på grund av den svenska avundsjukan

Hej!
Visst behövs det en del chefer men när antalet chefer ökar och folk som arbetar med elever eller vårdtagare minskar så är det något som är fel. Chefer är inte ensamma om att inte kunna släppa jobbet på "fritiden". En lärare exempelvis kan normalt aldrig släppa jobbet.
Enligt min erfarenhet så fungerade skolan betydligt bättre med färre chefer och fler lärare.
Jag har aldrig känt mig avundsjuk på chefer. Jag har svårt att tänka mig ett tristare jobb än att vara rektor. Vill man bli chef så är det bara att ansöka.
MVH
Jan Lindgren

Finns det då så många chefer på en skola? Jag vet inte, det måste ha ökat nu på slutet i såna fall. Lärare är i alla fall lediga i en lång period på sommaren, så dom går inte riktigt att jämföra med. Städerskan i det tidigare inlägget var ett bättre exempel då. Tro inte hon går och funderar på jobbet på fritiden...

Njae dagens lärare är INTE lediga i samma utsträckning som man var förr man jobbar ju även när eleverna inte är där så man har INTE ledigt 10v på sommaren, på höstlov och liknande som alla tror. +Många lärare jobbar ju in tiden de har 45timmars arbetsvecka så en del är ju inarbetad tid, inte semester. +Den allmänna attityden på den skolan jag jobbar på är att vill någon elev ha stöd i projektarbete/examensarbete under sommaren så ska läraren finnas där som stöd åtminstone via mail så man kan ju aldrig koppla av helt från jobbet ens under sommaren.

Och visst ökar antalet chefer, på våran skola hade vi 1st rektor och 1st studierektor vilket jag tycker är fullt tillräckligt på en liten skola. Sedan helt plötsligt så anlitades en konsult för att se varför skolan gick back och liknande: Lösningen var att helt plötsligt fick vi enhetschefer(utöver de chefer vi redan hade), driftschef etc. vilket jag inte tycker har lett till bättre arbetsklimat och ekonomi, det är ju inte gratis att betala deras löner.