Vad är definitionen på "brunnen" gödsel? Att den har legat ett tag? I så fall hur länge, och vad sker "kemiskt" med gödseln under bränningstiden som gör att den blir mycket bättre än obrunnen

All skit luktar, mer eller mindre, visserligen skulle jag inte strö ut grisskit i trädgården men skulle det vara några problem att ta hem lite färsk hästskit (skit+halm antar jag) och mylla ner i jorden?
Och med jorden menar jag inte bland blommorna i rabatten, utan i fyra områden där jorden ska förbättras till nästa säsong...

Brunnen gödsel är ju "färdig". Den utsöndrar nu bara näringsämnen och ger mylla åt jorden.

Obrunnen gödsel kommer att börja förmultna. Under den processen blir gödseln väldigt varm. 80grader är inte ovanlig temperatur i en gödselstack t.ex. Som bränsle för att gödseln ska brinna, förbrukar den kväve.

Har man då en gödselstack som är samlad, förbrukar inte stacken lika mycke kväve, som när den är utspridd. Så vill man ha gödseln för gödningens skull, ska man välja brunnen gödsel. Vill man ha gödseln för jordförbättringens skull, tar man obrunnen gödsel och får myllan istället.

Tack för svaret - så enkelt var det alltså

Enkelt

Förlåt Maria men jag haja inte riktigt eller gjorde jag det?

Om jag tar hästskit och låter den ligga "öppen" inte i en hög (ett tunt lager utspritt på en plats) då bränner den och blir bra till att blanda ner i jorden till våren = då brinner den. eller?????

MEN om jag tar "ny" hästskit i en låda får jag den då att brinna och ge värme
Jag tänkte på min låda som jag vill sätta potatis i tidigt i vår... får hästskiten tillräckligt med kväve i en låda???

För jordförbättringen skull i vår... ska jag blanda ner brunnen eller obrunnen hästskit???

Hur lång tid tar det för hästskiten att brinna??? ska jag skaffa skit nu??? eller ska jag vänta till i vår???

Jag vill ha en varmbädd + blanda ner i grönsakslandet..... tacksam för ett svar till

Om man samlar färsk gödsel och packar den, som t.ex. i botten på en pallkrage, så kommer den börja brinna (bli väldigt varm). Lägger man då jord ovanpå som man odlar i, får man en varmbädd. Näringsämnena kommer då långsamt frigöras till jorden ovanpå allt eftersom gödseln brinner klart.


Sprider man ut den färska gödseln i ett tunt lager och sen vänder ner den i t.ex. lera, så kommer den nästan bara tillföra mylla. Gödseln kommer att förmultna även här, men blir då inte varm och tar mer kväve av sin omgivning istället för från sig själv. I lerjord gör det inte så mycket om det går åt lite kväve, för det finns väldigt mycke kväve bundet i den packade "massan". Genom att vända ner den färska gödseln, så slår man isär kornen från varandra. Lerkornen fäster då istället på gödseln som är grövre istället för mot varandra och ALLA näringsämnen frigörs med hjälp av vatten och luft, vilket blir en mycket näringsrik jord.

Aha lite hästskit från hagen skulle kanske göra lite nytta i min lerjord då.
Har varit lite rädd för att använda den då jag har fått mycket ogräs på köpet, men dom har inte fått kraftfoder över sommaren så skiten kanske är bättre just nu, bäst man snabbar på lite, för det är dags att ge kraftfoder igen och den verkar innehålla allt möjligt elände.

Skulle hästarna få kraftfoder, är det bättre att lägga den i hög, så att den bränner. Det är då som de flesta ogräsfrön mister sin groningsförmåga. Bästa brända gödseln är ALLTID från mitten av en gödselstack, det är där det varit som varmast (runt +80grader) samma som om man ångar jorden.

Maria nu fattar jag

Det blir till att skaffa hästskit i vår

Det ska inte BARA vara hästskit. Skiten behöver lite bränsle också i form av någon typ av strö: halm, sågspån, torv. Återigen mullämnen som lägger sig som fibrer/ledningsbanor mellan kornen och som transporterar syre och vatten. Utan syre och vatten kan ingen process ske.

Det är därför man tillsätter strö även i komposter. Man tillför helt enkelt transportbanor för syre och vatten.

det blir att skaffa en bal med halm oxå

Lägger man skiten för sig och halmen för sig eller ska man blanda hop dom fy vad det kommer lukta... om jag ska blanda det

Det ska blandas.

Men jag kommer att testa att lägga i färsk i en rabattdel som det inte är planterat i ännu, blanda om med leran jag har och lite sand, tror jag kastar ner lite barkmull också, maskarna älskar hästskit så dom lär ta hand om den rätt bra till nästa sommar. ELLER??

Skippa sanden! Bättre att ta en skyffel gårdsgrus istället.

Jag vill ha sand i, vet även att masken vill ha sand och jag vill ha massor med mask, men jag lägger inte i så mycket sand.

Jag har också (tung) lerjord, så detta lät ju bra! Men om man blandar ut sin lerjord med barkmull och obrunnen koskit (från hagen - är det ok även om det är bättre från ladugården?) - bränns inte rötterna isf? Vilka proportioner är lämpliga?

Är det skillnad på häst- och koskit?

Koskit är mycket mer näringsrikt och lämpar sig bäst för vårgödsling.

Tror inte man ska lägga i så mycket färsk skit i en rabatt som du har planteringar i, jag tänker förbättra i min nya rabatt som är bara lera gräva om en del där det inte finns något planterat ännu och lägga i färsk hästskit.
Ska plantera där nästa år.

Hästskiten innehåller mera växtfibrer, koskiten är ju lös(vältuggad) eg. så borde hästskiten vara bättre för att förbättra en tung lerjord?

Nu får jag svårt att välja... koskit eller hästskit till mitt grönsaksland nästa år... har fyllt upp mina lastpallar med lerjord till hälften, från trädgården som jag sparat vid mina grävningar...

ska man plocka koskiten nu eller i vår??? om man ska ha det till grönsakerna???

Ja det kommer ju vara en vacker syn när jag kommer gå runt i hagarna och leta skit frågan är oxå hur jag ska få hem det... får hänga det i en påse utanför bilen

Jag skulle säga att det bästa är att sprida den ett par veckor innan växterna behöver den.
Men brunnen stallgödsel som jordförbättrare nedplöjt sen höst fungerar också.
Själv kommer jag mylla ner stallgödsel i vår och gräva ned löv och liknande nu i höst.

hmm..
jag har lite funderingar på det du säger MariaS..

om det nu är så att obrunnen gödsel förbrukar en massa näring, varför vill då bönderna lägga "färskgödsel" på våren i samband med sådden??
enda gången man inom lantbruket lägger stuka för att gödseln ska brinna är när man har s k djupströbäddar, och det mestadels för att förenkla spridningsarbetet..
dessutom så är rekommendationerna inom lantbruket att man ska i möjligaste mån försöka använda sig av flytgödsel som man myllar eller slangsprider i växande gröda..

är det bara så att bönderna är puckade och hellre köper NPK i säck??
med ett N-pris på 9-10:-/kg och P kostar minst 16:-/kg så verkar det oerhört vansinnigt att man skulle utnyttja stallgödseln så dåligt..

Kan det bero på vilket djur gödseln kommer från??? Hästar och kor äter ju bara vegetabilier men vad som finns i grisfoder är jag inte säker på att jag vill veta....

nej, det tror jag inte att det gör..

snabb foderlektion, generellt sett..

hästar äter:
hö, spannmål, betfor (restprodukt ifrån sockertillverkning) lusernpellets och soja..

mjölkkor äter:
ensilage, hö, spannmål, betfor och soja..

nötkreatur (köttproduktion) äter:
ensilage, hö´, spannmål och soja..

får äter:
ensilage, hö, spannmål och soja..

grisar äter:
spannmål, soja..

det var väl inte nå obehagligt..?

EDIT: kom på en sak, sojan ersätts ibland med ärter eller åkerbönor, men så länge importsoja är billigt så kommer dessa 2 fodermedel att vara sällsynta..

Det är viss skillnad också på hur väl smält maten är.

Idisslare tuggar maten flera ggr = helt sönderfördelat.
Hästen äter sväljer och sktier = mycket grovt i skiten det måste ju vara optimalt för jorden om man ska få den bättre, det är eg. söndertuggat gräs som kommer ut.

OK, det var inte så farligt, tänkte att man kanske hade slakteriavfall eller liknandei deras mat. Grisar är ju alltätare och äter mer eller mindre allt de får om den själv får välja så klart ....



Och grisar idisslar definitivt inte det minsta, lika lite som vi gör det

Kan tipsa om en liten men värdefull bok "Den goda jorden" av Philippe Plöninge utgiven av Prismas förlag.

Beträffande de olika djurslagens gödsel så skiljer det inte särskilt mycket betr. NPK värden. Mest kväve innehåller kogödsel, mest fosfor finns i fjäderfä gödsel och mest kalium finns hos grisarnas avföring. En del gödsel är något mera snabbverkande men för våra trädgårdsodlingar är nog olikheterna inte särskilt betydelsefulla.


Maskarna kommer dit där det finns mat, lönar sig inte att flytta dem för utan mat så dör de.

Urea/flytgödsel/färskgödsel är gödsel som är direktverkande. Den brinner inte alls. Så naturligtvis ska man använda den så fort som möjligt på grödorna direkt, där den gör som bäst nytta. Däremot finns det ingen bonde som sprider obrunnen gödsel. Det är ju därför de har gödselplatta bakom ladugården, så de istället kan sprida den färdigbrunna gödseln på våren. Tyvärr räcker brunnen gödsel väldigt dåligt till de arealer en jordbrukare verkar över idag. Så det är därför många kompletterar med NPK också.

Hej
Vi kan skriva eller prata mycket om gödsel men vad som är viktikt:
1 vi använder inte obrinna gödsel på grund att de ger mycket varm och kan skada växter rötter .
2 på våren använder kogödsel för att de inhåller mycket kväv..
3 häst gödsel vi ger på hösten fär att förbättre jorde.

H:Bassam

När jag planterar mina rosor i tung lerjord, kan jag lägga häst- eller koskit i botten av gropen då? (Gräver 50x50x50cm) Själv jorden blir uppblandad med barkmull.

stopp och belägg här...
det där stämmer väl ändå inte..?
gödsel från gris och fjäderfä innehåller bra mycket med N än gödsel ifrån kor..

kolla gärna uppgifterna i boken igen..

jag har då aldrig varit med om att dyngan på gödselplattan som legat över vintern har varit särskilt brunnen..
iom att man hela tiden tillför dynga så blir det ingen "ro" i stacken och processen blir störd 2 ggr/dag..

jag vill påstå att en gödselstack ska flyttas en gång under processtiden, alltså att man lägger en stuka på gärdet där man ska sprida..

dessutom är det ju så att för att gödseln ska brinna så förbrukas det kväve som omvandlas och avgår i ammoniakform..

Kollar...du har rätt...sorry.

Såhär står det;

Näringsinnehåll i % av torrsubstans (kväve)

Gris 5

Ko 4

Häst 3

Får - get 2,5

Fjäderfä 7

Nä men dom äter lite annan kost och deras mask tycker jag är lite läskig, fast trikiner kanske inte överlever i jord....

Du tror inte att dom har en gädselplatta därför att dom måste lagra gödseln enligt lag i en platta och så får man inte sprida ut gödseln under vintern, tjälen måste ha gått ur jorden innan dom får sprida.

Så ett inlägg förut av en person som la ut färsk skit i sina rabatter och växterna mådde hur bra som helst.
Är ni säker på att rötter bränns? Någon här som testat? Sprider man inte några metertjocka lager så lär det inte heller bli så mycket värmeutveckling.

Funderar.... kanske vi har en liten myt här ang. färsk skit.
Plockar man skit ifrån hagen är det bara "skit", tar man från ett stall så ingår även urin och det kan jag tänka mig blir lite starkt och även strö följer då med och den behöver verkligen brytas ner = värme.

Det används sällan hästgödsel av bönderna för den sägs har mindre näringsvärde. Och hästgödsel luktar inte alls lika mycket som kogödsel blomkronan

Min pappa brukar lägga färsk hästskit på rosorna och de är hur fina som helst! OK, det är ju inga mängder men den är i alla fall inte brunnen.

Trikiner har väl inte "tama" grisar,dvs slaktsvin???
Jag vet att man måste kolla vildsvin för det, men tamsvin???

Jo även vanliga grisar har trikiner, vad jag förstår så får dom dessa av att dom äter möss och råttor som springer omkring i stallet, jag kan ha fel men det är vad jag har fått höra.

Du har rätt! Men tamgrisar som angripits av trikiner är betydligt färre och angreppen inte lika stora, då man kan medicinera mot det som man medicinerar mot mask.

Lite OT

Från Smittskyddsinstitutet (senast uppdaterat 2006)
I Sverige är sjukdomen ovanlig, två fall hos människa har rapporterats under de senaste tio åren (utlandssmittade). Förekomst av trikiner hos svenska tamsvin är utomordentligt sällsynt. Under senare år har dock enstaka fall påvisats hos vildsvin.Allmänt förebyggande åtgärder
Samtliga grisar som slaktas i Sverige kontrolleras avseende förekomst av trikiner. Även hästar kontrolleras numera sedan man påvisat trikiner i hästar importerade från Östeuropa till Italien och Frankrike.

Försiktighet bör iakttas vid förtäring av obesiktigat vildsvins- och björnkött. Trikiner avdödas vid upphettning av kött till minst +68°C (i köttets centrum), och vid djupfrysning (-20°C i kärntemperatur). Djupfrysning fungerar dock inte mot den frysresistenta formen (T. nativa) som förekommer i arktiska områden. Då T. nativa finns hos vilda djur i Sverige bör man inte förlita sig på enbart djupfrysning vid förtäring av sådant kött. Råttbekämpning i grisbesättningar är viktigt eftersom grisar kan infekteras om de äter smittade smågnagare.