|
Eva i Västerås
03-12-2003, 10:38
CITAT (Micke @ 02-12-2003, 16:48) Aha, en stenåldersromantiker? Beklagar min bristande tro på att det kan ha varit bättre förr. Jag envisas med att tro att stenåldersmänniskan knappast hade det särskilt mycket bättre ställt i motsvarande klimatförhållanden som vi lever i idag här i Norden. Jaså. Du tycker det är romantiskt att anse att just 1700-talet som referens för hur det var "förr i tiden" haltar. Det vore intressant om man kunde jämföra medellivslängden hos samer och eskimåer på 1700-talet med den hos de svenska bönderna vid samma tid. Dom levde ju i likvärdigt klimat, men av jakt och fiske. Hur hårt det kunde vara i de svenska fjällen i början av 1900-talet har jag hört av gamla bekanta, så jag tror ju inte att livet för samerna var på något vis lättare 200 år tidigare. Men fråga någon som växte upp i en statarlänga på ett sydsvenskt storgods på 1910-talet hur dom hade det med mat. Och där var inte heller livet enklare på 1700- än på 1900-talen. Läkarvården var heller inte bättre på 1700-talet än på stenåldern, annat än för ett litet fåtal. Man dog av samma infektioner, skador och förlossningskomplikationer. Dock spreds infektionerna snabbare i dåtidens städer med deras hygieniska nivå.
Mariann
03-12-2003, 12:19
CITAT (sanna @ 01-12-2003, 00:35) (kan fortfarande inte kopiera som ni andra gör...  hur gör man?!?!) Sanna, uppe i högra hörnet i varje inlägg finns "citera" där trycker man, sedan kan du ta bort det du inte tycker behöver vara med eller lämna allt kvar i den rutan som då finns under den ruta som du skriver dina kommantarer i undra hur den förklaringen blev?
CITAT (Eva i Västerås @ 03-12-2003, 11:38) Jaså. Du tycker det är romantiskt att anse att just 1700-talet som referens för hur det var "förr i tiden" haltar. Det vore intressant om man kunde jämföra medellivslängden hos samer och eskimåer på 1700-talet med den hos de svenska bönderna vid samma tid. Dom levde ju i likvärdigt klimat, men av jakt och fiske. Hur hårt det kunde vara i de svenska fjällen i början av 1900-talet har jag hört av gamla bekanta, så jag tror ju inte att livet för samerna var på något vis lättare 200 år tidigare. Men fråga någon som växte upp i en statarlänga på ett sydsvenskt storgods på 1910-talet hur dom hade det med mat. Och där var inte heller livet enklare på 1700- än på 1900-talen.
Läkarvården var heller inte bättre på 1700-talet än på stenåldern, annat än för ett litet fåtal. Man dog av samma infektioner, skador och förlossningskomplikationer. Dock spreds infektionerna snabbare i dåtidens städer med deras hygieniska nivå. Jaha? Det var ju mycket patos mellan de raderna. Ska vi säga som så att jag säkert, garanterat, absolut och oåterkalleligt har fel och är en dålig människa, medan du som en godhjärtad och rättfärdig människa som vet och kan allt förlåter denna okunniga barbar som hade mage att uttala sig överhuvudtaget? Micke
Ingrid på Västkusten
07-12-2003, 16:11
Ja LOL när dte gäller debatten om det var bättre förr elelr itne så finns det ett ganska enkelt synsätt på det -> det är väldans enkelt att titta tillbaka med våra moderna ögon och tycka synd om dem som inte levde längre är 30 år, men vi får itne glömma att det var vnligt så och ansågs helt normalt. Idag anses detvara helt normalt att bli sjuttio ( exempelvis) - om en hundra år kanske nån sitter å tycker synd om oss som inte vart etthundrafemtio och HUUUR kunde vi hinna med allt etc etc. Dra nytta av erfarenheter och historien, men med baktanken om att det är nuet som styr, det vi vet nu och för stunden det är ju det som styr och 'gäller'. Det är enkelt att titta på historien med nutidens glasögon på. Perfect hindsight finns det ju något som heter på engelska-> det är alltid enkelt med facit i handensäger vi väl på svenska?
Ja människan är ju en anpassningsbar varelse, och kan överleva i de mest skiftande miljöer och äta de mest skilda koster. Min urspungsfråga var inte så mkt riktad emot vad man bör elelr itne bör göra utan vad man kan göra bättre och vilka saker man kanske förbiser i sin vardag - stress, ingen tid, okunskap etc. Mycket tar vi för givet och mycket tror vi itne spelar någon roll. Så jag är mest ute efetr att höja ribban lite till på något sätt. Och letar argument och orsaker, skäl till att jag skall höja den lite till..... :-)
Hoppas fler vill bidraga till denna tråd!
Hälsar ingrid
Eva i Västerås
08-12-2003, 15:11
CITAT (Micke @ 05-12-2003, 23:21) Jaha? Det var ju mycket patos mellan de raderna. Ska vi säga som så att jag säkert, garanterat, absolut och oåterkalleligt har fel och är en dålig människa, medan du som en godhjärtad och rättfärdig människa som vet och kan allt förlåter denna okunniga barbar som hade mage att uttala sig överhuvudtaget? Micke Som godhjärtad och rättfärdig människa som vet och kan allt (och STENÅLDERSROMANTIKER därtill..) tycker jag att du skjuter lite över målet, om du ursäktar, Micke. Eller - Det var sjutton vad du tar i! Kan inte jag också få framföra mina teorier och synpunkter, lika väl som du framför dina? OK vi har olika syn på det hela, men det behöver vi väl inte bli osams om. Nu blir det här mitt sista inlägg i denna tråd; vill du kommentera så överlämnar jag så gärna sista ordet till dig.
littlegem
10-12-2003, 23:37
CITAT (KURT @ 25-11-2003, 07:06) Som sagt tidigare så finns mineralerna i växterna för att de har funktion där (järn i cytokromer och magnesium i klorofyll etc), så länge växterna klarar att växa så skiljer sig nog inte mineralinnehållet så mycket. Däremot kan man ju i vissa fall få alltför mycket mineraler i grönsakerna, tex bly! Så enkelt är det inte. Växter innehåller både mineraler som är absolut nödvändiga i vissa bestämda funktioner, Mg i klorofyll, Fe och Cu i vissa cytokromer. Sedan finns det ett helt annat bruk och det är ganska ospecifikt och det är som osmotiskt aktiva ämnen. De behöver helt enkelt joner som gör att cellernas vakuoler kan hålla kvar vatten. Vakuolreserven av mineraler kan i många fall utnyttjas om det av något skäl uppstår brist på ämnet i fråga. Sedan finns det ett rätt märkligt fenomen: vissa växter ackumulerar selektivt vissa ämnen, gud vet varför, trots att de uppenbarligen inte har någon fysiologisk betydelse. Ett känt exempel är théplantan som selektivt tar upp flyorider till den grad att vi thédrickare inte behöver ha flourtandkräm. Sedan finns det en myt som grasserar i vissa kretsar: att det är bra med höga spårämnenshalter. Visst, vi behöver spårämnen, men i små mängder. Ett flertal spårämnen är tämligen giftiga i högre halt varför vi bör ha "tillräckligt men inte mer". I Sverige är detta inte något stort problem, men i en del andra odlingszoner där jordarna är problematiska förekommer uppenbarligen problem med höga spårämneshalter. :
Ingrid på Västkusten
19-02-2004, 07:59
Såja här kommer det mera 'kött på benen' :-) http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=119&a=154002Hälsar Ingrid
gammelnalle
19-02-2004, 11:20
"Det är näringsexperten David Thomas som har jämfört en rad brittiska studier av vitaminer och mineraler i 64 livsmedel mellan åren 1940 och 1991. Samtliga studier har varit understödda av den engelska regeringen. - Vi upptäckte att mineraler och andra näringsämnen, som gör frukt och grönt nyttiga för oss, har minskat dramatiskt sedan 1940, säger David Thomas till den engelska tidningen Daily Mail." ....vidare
"Grönsakerna har under samma period förlorat så gott som hälften av sitt kalcium och natrium, en fjärdedel av sitt järn och tre fjärdedelar av sitt kopparinnehåll. Frukten har tappat lika mycket järninnehåll som grönsakerna men bara en femtedel av sitt koppar och kalium. Den enda brist människor lider av i de utvecklade länder är i dag järnbrist. Men om trenden skulle fortsätta befarar Thomas att det även kan leda till andra brister hos vissa individer. Resultatet har granskats och publicerats i samråd med jordbruksdepartementets medicinska forskningsråd och det engelska kungliga kemisällskapet. Annika Sohlström är chefsnutritionist vid Livsmedelsverket. - Mätmetoderna var inte lika utvecklade på 40-talet som på 90-talet och därför kan resultatet ha blivit missvisande. Sådana här studier dyker upp då och då men den här låter intressant och verkar komma från ett seriöst håll, säger hon."
Ja vad skall man tro ??? att vi skall äta dubbla mängden bananer som om jag minns rätt inte fanns att TILLGÅ på 40talet under kriget??? Hur det var med grömsakerna ??????
Ingrid på Västkusten
19-02-2004, 12:26
Bananerna utmärker sig välan ändå inte med sin nyttighet :-) det är välan calcium de innehåller bla som är bra.
Tja vad åt vi förr?
Antagligen mkt mindre raffinerade produkter, transfetter, socker mfl artificiella saker å ting. Inget aspartam.
Detta är inte den enda studien som gjorts, det har gjorts många flera som alla säger ungefär samma sak. Frågan är varför - och odlingssättet tror ju jag är boven....men men :-)
Hälsar Ingrid
littlegem
22-02-2004, 21:54
CITAT (Ingrid på Västkusten @ 25-11-2003, 11:20) Ja visst Kurt det med fast resonemanget kan ju tillämpas även på väldigt näringsrika växter. T ex så vet jag ju att sallad och tomater inte är speciellt högt upp på nyttighetsskalan jämfört med andra grönsaker. Men även inom samma gröda kan det variera är min tro och av det Mariann kopierade in (hemskt intressant och instruktivt!) sdå kan det nog verkeligen vara det.
Vill man odla sallad så är det eftersträvansvärt att den blir så bra som möjligt m a p näringsinnehållet. Och att det är inte enbart storleken som spelar roll för att slita mer på ett gammelt slitet uttryck.
En av världens mest näringsrika växter m a p mineraler är svinmållan, tätt följd av maskrosen :-) maskrosen är förresten något av det nyttigaste man kan odla och äta. Synd att bitterhet är så svårt att vänja sig vid bara....
Intressant!
Hälsar Ingrid När det var en diskussion om Quinoa för ett tag sedan skrev jag ner en del om den allt för tidigt bortgångne växtfysiologen Rolf Carlssons studier. Baserat på vad Rolf berättade finns det en del att säga som svinmålla och andra vilda mållor som kan användas i hushållet. Om vi underkastar dessa arter en enkel kemisk analys har de säkerligen ett relativt bra näringsinnehåll, men det är inte hela sanningen. Många växtarter innehåller så kallade betningshämmare, ämnen som hindrar upptagningen av olika näringsämnen. Om jag rätt minns vad Rolf sade så var det generellt så att skillnaden mellan de vilda och odlade formerna av olika arter betningshämmarna. Odlade former innehöll generellt väsentligt lägre halter av betningshämmare. Han nämnde i dessa sammanhang särskilt skillnaderna mellan odlade mållor och vilda mållor. Svinmålla innehåller relativt mycket betningshämmare. Vanligt trädgårdsmålla var väsentligt intressantare som människoföda.
Detta är en "enklare" version av forumet. För att se forumet med formatering och bilder kan du klicka här.
|
|
 |
|
|