Det brukar vara facket som ska se till så att det finns skyddsombud ifall jag inte missförstått helt, så finns det inget skyddsombud (eller så kanske det finns men det är dålig information) så borde ju fackets representant kunna informera om varför det saknas eller vem som är skyddsombud.

nån sån har vi inte

Det måste i vilket fall som helst finnas ett skyddsombud. Är du själv fackkansluten, så ta kontakt med ditt fack. Annars kan du lätt ta reda på vilka kollektivavtal (personalchefen vet) som är tecknade för din arbetsplats och ta kontakt med någon av de fackliga organisationerna som står bakom avtalen.

Nu tycker jag att du är mera på rätt spår, det låter som om ni är underbemannade på din arbetsplats och självklart skall det inte läggas på dig mer än vad som är rimligt, då skall du väl vända dig till arbetsledningen istället för bli irriterad på din kollega för att hon har små barn. Och vägrar arbetsledningen att lyssna på dig så är det fortfarande inte kollegans fel.
Gita

vad händer om du säger till henne att du inte mäktar med hennes jobb också?

visst om man har små barn och de blir sjuka men det händer ju inte varje dag. blir skitförbannad på folk som smiter 30 minuter tidigare i stort sett varje dag, det blir en del när man räknar ihop månaden.

du det finns folk med barn som inte bryr sig. man blir ingen ängel för man har ungar

Men.... nu får du väl ge dig!! Klart det är kollegans ansvar om hon smiter för tidigt varenda dag!! Klarar hon inte att jobba dom timmar hon får betalt för, får hon väl gå ner i tid och är barnet sjukt varje eftermiddag får hon se till att hålla sig hemma med sitt sjuka barn tills det blir friskt och då VABa!!
Anki

Instämmer!

Jag tänkte skriva att det kan vara en bra idé att skicka mejl, svart på vitt till de ansvariga i vilket du förklarar situationen. För att ha ett bevis på att du har försökt lösa situationen. Men åsa hann före och hon har beskrivit det jag ville säga väldigt bra :





Tycker jag också. Bra skrivet Anki!

Precis!!!

Jag vill inte vara elak med dig på något sätt men

Hur tydlig har du varit mot din chef att du upplever detta som ett problem.?
Har verkligen satt dig ned och pratat med din kollega?
Har du ett kvinnligt förhållningssätt till problemet ex, (är det ingen som ser att jag jobbar mycket mer än..... är det ingen som ser att hon går tidigare.. nä nu får chefen komma och erbjuda mig mer lön.... etc etc

Det är lätt att trampa på den som aldrig protesterar
Jag har själv varit i din situation och vet att problemet kommer inte att försvinna av sig själv.

Jag har också tänkt lite i de banorna...

Tycker att Du får ge dig, för situationen är självklart arbetsledningens sak att reda ut! Smiter varje dag? Hur ofta och varför vet faktiskt varken du eller jag, hon kanske till och med har ledningens tillåtelse att gå ifrån när hon behöver. Inte heller vet vi hur denna mamma kanske är tvungen att pussla och trixa med tider, kanske hjälp av någon släkting som själv arbetar och bara kan ställa upp på vissa tider osv. Sen skall självklart TS inte behöva ta på sig mer än som är rimligt, återigen en sak för arbetsledningen.
Som jag minns tiden som arbetande småbarnsmamma var man ständigt tvungen att välja om man skulle prioritera arbetet och kollegorna eller barnen. För mig var valet självklart och som jag skrev tidigare hade jag turen att att man på min dåvarande arbetsplats hade stor förståelse för detta. Kan tala om att arbetsplatsen var ABB.
Gita

Om "arbetsledningen" med vett och vilje gör sådana överväganden utan att förankra det i arbetslaget, så är det ingen fungerande arbetsledning.

Håller med. Tycker att det är arbetsledningen som brister i det här fallet.
Gita