Blandrasavel, en egen tråd Alternativ

[Myosotis]

Ännu är inte läget samma för hundar, men man blir ju lite rädd då man kollar på blocket.

Jag trodde att utvecklingen gick åt andra hållet. För några år sen kunde man få blandrasvalpar gratis eller man bytte mot ved eller nåt, idag kostar de oftast 5-6000.

[*Stintan*]

Jag trodde att utvecklingen gick åt andra hållet. För några år sen kunde man få blandrasvalpar gratis eller man bytte mot ved eller nåt, idag kostar de oftast 5-6000.

Eller vavva-blandisar för 12-15000.

[Sofiia]

jo, men alltså jag menade att det börjar finnas så mycket blandraser så folk måste börja ta mindre betalt för dem för att få dem sålda. Men visst har dom ju blivit dyrare än för några år sen. Men det finns ju så mycket så betalar folk faktiskt 8000-10 000 för en chihuahua blandis. Och så då folk inte längre orkar med sina hundar så ska dom alla omplceras.

I Finland registrerades det förra året rekord många valpar (renrasiga då förståss). Men då vet jag att många inom "min" ras blivit kvar med valpar. Så man undrar vart alla dessa hundar skall ta vägen och vad som händer då folk inte längre orkar med sina 1åriga hanhundar att de flesta omplaceringshundar är nån schäfer-blandis hane kring 1år gammal (i finland är det så iallafall).

[Anma]

Tänker inte ta ställning i frågan om blandrasavelns vara eller ickevara. Tänkte bara berätta att när jag skulle besiktiga min blandraskull (hundar) sa min veterinär att enligt hans erfarenhet är blandisar i allmänhet friskare än renrasiga hundar. Han har varit yrkesverksam i snart trettio år, bland annat som chefskirurg på ett stort djursjukhus, så han borde ha lite erfarenhet i området.
Det gäller alltså genetiska sjukdomar och allergier, både blandisar och renrasiga råkar ut för ungerär lika antal olyckor... Frågade specifikt vad veterinären menade.

Jag som inte vet något om hundars friskhet, förutom mina då och det jag hört av folk man känner, blev förvånad faktiskt över uttalandet. En genetisk sjukdom torde ju följa med till kullen oavsett om den andre föräldern är av samma ras eller inte. Men så är det tydligen inte enligt veterinärens erfarenheter.

[Fenja]

Nej, Leia, det är klart att man på förhand inte kan veta om man får de bra eller de mindre bra egenskaperna från en border när man blandar in dem. Det gäller väl mestadels inom avel att man testar, sannolikhetsbedömmer och hoppas. Seriösa katt- och hunduppfödare blandar ju nu och då in något helt annat för att förbättre egenskaperna. Om de inte är synska så torde utfallet kunna bli bra eller mindre bra för dem med gissar jag...
Dock är jag böjd att tro på dragfolket som har hållit på med det här i en massa många år, att de inte blandar in andra raser utan att ha en susning om vad det torde bli. Jag litar på vår hanhunds uppfödare i det här fallet, det är dessutom de som kommer att ta flera av valparn som draghundar.
Anic, så klart kommer det flera bilder! Jag vill också säga ett djupt kännt tack till dig som lyfter den här diskussion flera meter upp i jämförelse med vilken nivå den kunde ha...
Mvh
Fenja

[CurlySue]

håller på med uppfödning, Är helt emot planerad blandras-avel.
Däremot så är det lätt hänt att det är en tjuvparning.
men att medvetet syssla med blandrasavel det är i min mening helt förkastligt.
Skrönan om att blandrashundar skulle vara friskare är bara en skröna.
I blandrasavel har du ingen koll på vilka sjukdommar som förs vidare, vilken inavelsgrad du har m.m
Alla dåliga egenskaper fördubblas vid avel och det är oerhört vanligt att en blandrashund drabbas av både konstiga allergier och andra sjukdommar.

Sen att det finns de som betalar 12-18.000 för en blandrashund..bara för att den har 2% chihuahua i sig...det tyder på ren okunskap.

[Christer i Falkö...]

Men Sarah68, vad får du det ifrån? Det har ju visats uppgifter här som går åt andra hållet. De enda hundar jag mött med just allrgier och hudproblem är rashundar. Har väl inget mer att säga i denna tråden än det jag sagt hela tiden. Oavsett om det är blandrashund eller rashund är det upp till ägaren att se till att lära sig tillräckligt mycket om hundar och hur de fungerar innan de köper en. Det är aldrig hundens fel att det går galet, alltid ägarens. Detta gäller naturligtvis alla djur.
Christer, som snart skall ha bonnkatter igen.

[Anic]

håller på med uppfödning, Är helt emot planerad blandras-avel.
Däremot så är det lätt hänt att det är en tjuvparning.
men att medvetet syssla med blandrasavel det är i min mening helt förkastligt.
Skrönan om att blandrashundar skulle vara friskare är bara en skröna.
I blandrasavel har du ingen koll på vilka sjukdommar som förs vidare, vilken inavelsgrad du har m.m
Alla dåliga egenskaper fördubblas vid avel och det är oerhört vanligt att en blandrashund drabbas av både konstiga allergier och andra sjukdommar.

Sen att det finns de som betalar 12-18.000 för en blandrashund..bara för att den har 2% chihuahua i sig...det tyder på ren okunskap.

Argument mot det du säger har jag redan gett...
Med jag undrar hur du resonerar när du säger att en person som betalat mkt för chihuahua-blandnig är okunnig, tror du inte att de vet att det är en blandning de köper eller vad? Det är väl snarare något renrsavel borde jubla över eftersom det höjer priset på renraserna, även om de fördömer blandrasaveln.

Jag får väl passa på att be alla om ursäkt för min värdelösa stavning, jag har så bråttom när jag skriver så det tappas ord, bokstäver här och där, och det hamnar huller om buller . Jag ser nu i efterhand hur konstigt det ser ut på vissa ställen .

[Anma]

/.../
Skrönan om att blandrashundar skulle vara friskare är bara en skröna.

I blandrasavel har du ingen koll på vilka sjukdommar som förs vidare, vilken inavelsgrad du har m.m
Alla dåliga egenskaper fördubblas vid avel och det är oerhört vanligt att en blandrashund drabbas av både konstiga allergier och andra sjukdommar.

/.../

Jag trodde också att det var en skröna tills en aktad veterinär som innehaft höga tjänster både på albano och Ultuna mfl veterinärmottagningar berättade om sina erfarenheter.

Sen är det ju så att har man två friska hundar oavsett ras som paras med varandra blir ju valparna friska oavsett de paras med samma ras eller inte. Inavelsgraden blir självklart 0% mellan två hundar av olika raser. Det kan väl ändå ingen säga emot.

Att alla dåliga egenskaper fördubblas vid avel är inte sant då det gäller likväl att goda egenskaper fördubblas lika så.

En hund som bär på ett genetiskt anlag för sjukdomar som finns inom en viss ras har mycket större risk för att valparna får den sjukdomen om den paras med en hund av samma ras, risken att den hunden också bär på anlaget är nämligen bra mycket större än att en hund av annan ras har det anlaget, i en annan ras finns ju inte anlaget alls om det handlar om anlag som finns endast just inom en specifik ras.

Sen att man inte vet vilka egenskaper valparna ärver från vilken förälder är ju en annan sak.

Mina blandisvalpar var inte planerade. Bara som upplysning för de som kanske undrar.

[anncharlotte]

Som sagt skall inte ge mig in i en djupare debatt om det eftersom det fortfarande finns frågetecken kring det hela, som du säger. (även om det du nu precis sa, att det verkar vara vissa linjer som utvecklar fip, skulle kunna användas som argument för blandrasaveln om det skulle visa sig var sant )

Även om katten inte får fip så är det ju inte så roligt att ha coronavirus som kan ge lätt feber och mild till allvarlig diarré. Och om nu alla coronastammar kan utvecklas till fip borde man göra en kraftansträng och försöka bli av med det

Ja just det, det finns ju vaccin mot coronaviruset också, kanske något för den seriösa renrasavlen att investera i om katten har turen av att inte redan har smittats

Något jag tyckte var intressant var att de flesta katter blir fria från virus inom några månader, men att de kan infekteras ganska snart igen och att en del katter blir kronisk bärare som kan smitta andra katter i flera år. Ganska intressant.

En sak jag reagerade över när jag var på kattutställning i Borås förra året, var när jag gick förbi en grupp kattutställare, så pratade de om Robert Aschbergs program Insider (om kattaveln) som gått några dagar innan, där sa de i stil med; Ja nu blir det dålig buisness (ännu ett ord jag inte klarar a att stava idag) för perseravlarna. Och det var just ordet buisness jag reagerade på. Vad säger inte det tankesättet om deras förhållande till aveln… Ville bara berätta detta med tanke på hur många som sagt att renrasavlare inte gör det för pengarna. Nys på det!

Hur kan du få det till att det vore bättre med blandrasavel för att vissa linjer är mer disponerade till att utveckla fip, det är ju inte något som försvinner bara för att du parar med en annan ras. Här handlar det inte om något reccesivt anlag utan helt enkelt ett anlag som göra att katten under vissa ogynsamma förhållanden kan muttera coronaviruset till den farligare formen fip.
De ogynsamma förhållandena som kan utveckla detta är tex stress vid en flytt, eller försämrat allmänt imunförsvar vid sjukdom. Om det är en raskatt, huskatt eller en parning mellan två raskatter av olika ras spelar ingen som helst roll.
Det finns vaccin, men det ger ett ganska ofullständigt skydd. SVA rekomenderar det bara till kattungar som levt i en totalt coronafri miljö och som ska flytta. Det är ju ofta problemet med coronafria katterier att katter därifrån har inte tidigare träffat på viruset och riskerar att göra det när dom är i sin mest ömtåliga ålder, det är ju oftast unga katter som utvecklar fip, och då just i samband med en flytt som i sej innebär påfrestningar.
Det finns utan tvekan fördelar med en coronafri uppfödning, men det är inte så enkelt som man vid första anblicken kan tycka.
Men visst om man ständigt har problem med återkommande magsjukor hos sina katter så kan man misstänka att man har en kronisk smittbärare i huset. Då är det utan tvekan bra ide att testa sina katter och se vem det kan tänkas vara. Den katten bör isåfall omplaceras till ett hem där den är ensam katt.
Vad utställarna tänkte på när dom sa som dom gjorde vet jag naturligtvis inte, och du skriver utställare, så det var kanske inte ens så att dom var uppfödare, eller hur ?
Men dålig buisness kan väll helt enkelt betyda, svårt att sälja sina kattungar. Och det är ju så för en uppfödare att det är nödvändigt att sälja sina kattungar för att fortsätta sin avel.
Det behöver ju inte handla om att tjäna pengar, men kan man inte sälja sina kullar, så måste man ju sluta avla.
Sen då tillsist, nej jag tror inte någon renrasavlare gör det för pengarna, för det är i stort sett omöjligt att i längden tjäna pengar på att föda upp katter. I alla fall om du gör det seriöst.

[herkules]

en tjyvparning är ingen ursäkt för en kull blandraser, det finns abortsprutor som fungerar alldeles utmärkt och som inte ger tiken livmoderinflammation.

[Sofiia]

Jag håller helt med dig Sarah68!!

De flesta som håller på med avel gör nog inte det för att leva på det (åtminstone inte de uppfödare jag känner) utan för att de brinner för just sin ras och vill få fram rastypiska, friska hundar som är trevliga mentalt.
Och nu är det ju så att man oftare hittar renrasiga chihuahuor eller andra "inne" hundar billigare hos kennlar än vad dessa 2%-chihuahuor är. Så det verkar ju däremot som om blandrasuppfödarna gör det bara för pengarna.

Man kan ju inte säga att bara för att man har träffat bara friska blandrashundar och sjuka renraser så är renraserna sjukare. Det är ett väldigt snedvridet sätt att göra statistik på.

Så tror jag heller inte det är de friska hundarna som används i blandisavel, varför skulle man då inte para med en av den samma rasen? Kanske för att hunden är så söt och snäll men så har den ju det där bettfelet eller annat som gör att den inte duger till renrasavel. Men SÅ söt är hon ju iallafall!!

[Anma]

en tjyvparning är ingen ursäkt för en kull blandraser, det finns abortsprutor som fungerar alldeles utmärkt och som inte ger tiken livmoderinflammation.

Håller med, men vissa av oss väljer ändå att behålla kullen.

[Anic]

Hur kan du få det till att det vore bättre med blandrasavel för att vissa linjer är mer disponerade till att utveckla fip, det är ju inte något som försvinner bara för att du parar med en annan ras.

Det var när du skrev detta när att du sa att vissa linjer hade högre risk, och då uppfattade jag det som att det låg i generna. men jag kanske missuppfattade vad du menade. Min tankegång va ialla fall att om den är en sjukdom som är ressensiv skulle det funka på samma sätt som med andra sjukdomar, vilket jag har förklarat hur jag menar tidigare. Men som sagt det blev kanske ett missförstånd hur du menade. Och eftersom det inte är helt klart det där med sambandet mellan fip och corona, så är det ju svårt att dra slutsatser hit eller dit(därför lade jag det inom parantes dessutom).

Det innebär inte döden för ett katteri att en katt dör i fip, fip är inte smittsamt och det kan hända precis vem som helst. Därimot så bör man väl som uppfödare om flera kattungar dör i fip, avsluta avsluta aveln på dom linjer som verkar ha en högre risk för att utveckla det.

Vad utställarna tänkte på när dom sa som dom gjorde vet jag naturligtvis inte, och du skriver utställare, så det var kanske inte ens så att dom var uppfödare, eller hur ?
Men dålig buisness kan väll helt enkelt betyda, svårt att sälja sina kattungar. Och det är ju så för en uppfödare att det är nödvändigt att sälja sina kattungar för att fortsätta sin avel.

Det var en grupp med utställare, men det var ju över ett år sedan och jag uppfattade att den var uppfödare eftersom det stod så på burana de satt framför, men som sagt jag frågade aldrig. De var inte paeriser ägare ialla fall.
Du får tolka ordet buisness som du vill, de kunde sagt det blir svårt att sälja sina katter inte att det blir dålig biusness. Iof har det båda ett samband, säljs inga katter fås inga pengar. Och om katterna inte går att sälja sänks ju ofta priset (vilket jag såg efter att man kunde hitta perser runt 3000kr på blocket, jämnfört med en birma som nästa alltid ligger run 6-8000). Ett lägre pris är också dålig buisness. Jag fick ialla fall en negativ bild av uppfödare när jag lyssnade på dem, sen får ni andra tolka det som ni vill.
Vi tror helt enkelt olika.

OT- detta är bara något jag funderat på:
När man kolla på renraserkattungar är att uppfödarna i bland ta olika betalt beronde på vad man skall ha den till. Vill man bara ha en sälskapsskatt är det billigare, vill man ställa ut/avla blir det mkt dyrare. jag kan förstå att man tar mer för en katt som är mer lämpad för avle/utställning, men då skall det priset vara satt på just den specialla kattungen och inte beronde på vem som köper.

En mycket dålig liknelse; man går till en affär och köper en tv, så säger säljaren den kostar 5000 om du bara tittar på tv1, tv2 och tv4, och 6000 om du vill titta på de andra kanalerna(om man sedan får köpa kort vid sidan om ändå). Visst nu är de levande varelser vi pratar om och kan inte jämnföras med saker, men jag tycker det är konstigt att vissa uppfödare gör så. Då tycker jag det är mer logiskt att skriva i annonsen att den ch den kostar si och så, inte att det beror av jag skall göra med kattungen, i så fall borde det lämnas framgång garanti också .

Man kan ju inte säga att bara för att man har träffat bara friska blandrashundar och sjuka renraser så är renraserna sjukare. Det är ett väldigt snedvridet sätt att göra statistik på.

Vem har gjort statestik på det?

Så tror jag heller inte det är de friska hundarna som används i blandisavel, varför skulle man då inte para med en av den samma rasen? Kanske för att hunden är så söt och snäll men så har den ju det där bettfelet eller annat som gör att den inte duger till renrasavel. Men SÅ söt är hon ju iallafall!!

Hur många känner du som gjort så själv då? Man kan ju faktiskt avla inom samma ras även om man har fel på hunden och hoppa över stamtavla, om man nu vill. Vem skulle hindra det? Förresten, nu har jag en fråga, är det obligatoriskt att undersöka sin hund/katt inan parning för att få stamtavla? Jag vet att vissa seker skall var undersökas och intyg lämnas, när det gäller rätt utvecklade testeklar och navelbråk på katter, men hur är det igentligen annars?

en tjyvparning är ingen ursäkt för en kull blandraser, det finns abortsprutor som fungerar alldeles utmärkt och som inte ger tiken livmoderinflammation.

Gör så om man vill, det är ju betydligt mkt bättre än, som någon sa tidigre, att ha i hjäl valparna när de är födda för det tycker jag är oförlåtligt och bara vidrigt. Abort tycker jag därimot ät helt okej, även om jag tycker det är onödigt bara för att de är blandisar.

[Anma]

/.../

Kanske för att hunden är så söt och snäll men så har den ju det där bettfelet eller annat som gör att den inte duger till renrasavel. Men SÅ söt är hon ju iallafall!!

Det är ju det som är så feltänk hos vissa renrasuppfödare, i synnerhet inom vissa raser. En hund som mentalt är helt underbar och kanon men har ett litet bettfel ratas till förmån för en hund som exteriört är ett perfekt exemplar men kanske inte alltid mentalt.
Min hund har ett ganska stort bettfel, överbett. Av hennes 8 valpar fick en ett överbett, resten har perfekt bett.

Egentligen är jag inte en förespråkare för blandraser, även om jag själv både haft kull och för tillfället har bara blandisar. Men jag är väldigt emot denna extreriörhysteri och utseendefixering inom renrasaveln. En perfekt hund som råkar vara en centimeter för låg kan aldrig bli något stort inom utställningsvärlden. Det blir konstigt för mig!
Och att vissa raser avlas felställda för att "de ska se ut så". SJUKT! Menar då tillexempel chäfer som förr var en robust och bra hund och idag har så felställd höftparti att det ser helt vansinnigt ut deesutom ger hundarna mycket problem med höfterna.
För att inte tala om alla de raser som inte kan föda naturligt till exempel på grund av för stort huvud i jämförelse med höftpartiet.

Jag älskar rasen engelsk bulldog, de har en fantastisk personlighet och ser hur coola ut som helst. Det är min drömhund. Men jag kommer aldrig någonsin att köpa en engelsk bulldog. Jag tänker aldrig någonsin stödja en avel av hundar som har så grava fel för att människor tycker att hunden ska se ut på ett visst sätt. Bara som exempel. Det finns massor med sådana raser som har liknande problem.

[Anki på Öland]

.....................................Men jag är väldigt emot denna extreriörhysteri och utseendefixering inom renrasaveln. En perfekt hund som råkar vara en centimeter för låg kan aldrig bli något stort inom utställningsvärlden. ..............................

Nu blandar du ihop äpplen och päron........ Uppfödning och utställning är 2 helt, totalt skilda saker!! Dessutom kan du aldrig någonsin hitta en perfekt hund!!
Anki

[Anma]

Nu blandar du ihop äpplen och päron........ Uppfödning och utställning är 2 helt, totalt skilda saker!! Dessutom kan du aldrig någonsin hitta en perfekt hund!!
Anki

Blandar inte alls ihop någonting. Jag pratar om uppfödare som aldrig någonsin skulle avla på en hund som inte kan bli något inom utställning för att den är för låg. Så de två sakerna går ihop ibland. Eller hur?
Jag har en kompis som köpte en drygt ett årig hund av en uppfödare. Hunden var tänkt som avelstik men blev en centimeter för låg som vuxen, så hon dög inte.

Redigerat av Anma: 28-05-2008, 09:56

[Sofiia]

Anma--> För en månad sedan avlivade jag min 5 månaders valp som hade bettfel. Hon hade väldigt ont och blev agressiv. Så bettfel kan vara ett stort problem (som är ärftligt) så jag kan absolut inte se meningen med att avla på sådant. Efter vad vi och vår valp gått igenom föraktar jag verkligen avel på hundar med bettfel!

Det är ju heller inte som om det skulle va brist på hundar (inom de flesta rser) så att man inte skulle hitta en bra hund som inte har bettfel.

[Snigelhatare]

Uppfödning och utställning är tyvärr inte skilda saker. Man avlar på hundar och katter som kan vinna skönhetsutställningar. Friskaste och mentalt sundaste djuret kommer nog inte att få så många avkommor om avkomman inte har chans att gå bra på utställningar. De som ger avkommor som går bra på utställningar överanvänds ofta. Så kallade duktiga uppfödare parar med släktingar för att det ger en säkrare avkomma där man känner till hur avkomman kommer att bli.

Det är inte tillräckligt att man har fött upp i massa år och fått många kullar och kan mycket om sin ras om man ändå inavlar. Genetik handlar om matte och logik och kan inte ersättas av mångårig erfarenhet av djuren även om kunskap om rasen också är nödvändig. Det är bara genom att para ut med obesläktade djur som man kan bli av med reccesiva anlag.

De som väljer att avla på hälsa och lynne och struntar i att ställa ut kallas ofta för backyardbreeders. Tyvärr så är det så.

[Anki på Öland]

Uppfödning och utställning är tyvärr inte skilda saker. Man avlar på hundar och katter som kan vinna skönhetsutställningar. Friskaste och mentalt sundaste djuret kommer nog inte att få så många avkommor om avkomman inte har chans att gå bra på utställningar. De som ger avkommor som går bra på utställningar överanvänds ofta. Så kallade duktiga uppfödare parar med släktingar för att det ger en säkrare avkomma där man känner till hur avkomman kommer att bli.

Det är inte tillräckligt att man har fött upp i massa år och fått många kullar och kan mycket om sin ras om man ändå inavlar. Genetik handlar om matte och logik och kan inte ersättas av mångårig erfarenhet av djuren även om kunskap om rasen också är nödvändig. Det är bara genom att para ut med obesläktade djur som man kan bli av med reccesiva anlag.

De som väljer att avla på hälsa och lynne och struntar i att ställa ut kallas ofta för backyardbreeders. Tyvärr så är det så.

Jaha är det så det är.......... ja,ja, då får jag väl räkna mig till "backyardbreeders" då med drygt 25 år bakom mig som uppfödare inom samma ras och t.o.m. har fött upp en del champions. Men..... jag vet väl inte hur det går till då.
Anki