Blandrasavel, en egen tråd Alternativ

[Snigelhatare]

Anki om du har fött upp champions så kan jag inte tänka mig att det är någon som kallar dig backyardbreeder.

Tyvärr så finns det många som inte räknas som seriösa om de inte ställer ut. Även om djuren är kärnfriska och har bra lynne. Jag menar inte att alla tycker så, men inom klubbarna så går nog pratet så bland många uppfödare (inte alla, men många)

[anncharlotte]

Uppfödning och utställning är tyvärr inte skilda saker. Man avlar på hundar och katter som kan vinna skönhetsutställningar. Friskaste och mentalt sundaste djuret kommer nog inte att få så många avkommor om avkomman inte har chans att gå bra på utställningar. De som ger avkommor som går bra på utställningar överanvänds ofta. Så kallade duktiga uppfödare parar med släktingar för att det ger en säkrare avkomma där man känner till hur avkomman kommer att bli.

Det är inte tillräckligt att man har fött upp i massa år och fått många kullar och kan mycket om sin ras om man ändå inavlar. Genetik handlar om matte och logik och kan inte ersättas av mångårig erfarenhet av djuren även om kunskap om rasen också är nödvändig. Det är bara genom att para ut med obesläktade djur som man kan bli av med reccesiva anlag.

De som väljer att avla på hälsa och lynne och struntar i att ställa ut kallas ofta för backyardbreeders. Tyvärr så är det så.

Dom flesta uppfödare är nog fullt medvetna om att avelsdjur och utställningsdjur är inte alla gånger samma sak.
Men en förutsättning för att en katt ska gå bra på utställning är ju ett bra temperament, så att det är mentalt stabilt är nödvändigt både för avel och utställning. Därimot kan man ju rata en katt för utställning på grund av att den inte klarar utställningen men ändå anse att det är ett bra avelsmaterial, eftersom en utställning för en katt verkligen inte är en naturlig miljö. Är det en temperamentsmässigt stabil och trevlig katt i hemmiljö så anser i alla fall jag att det är fullt tillräckligt. Det är ändå framförallt i hemmiljö vi vill ha våra katter.
Visst finns det uppfödare som inavlar, det finns alltid folk som gör saker som man inte vill skriva under på, men jag tror att flertalet har insett att även om inavel kan ge snabba resultat när det gäller att få fram rastypiska djur, så är det i längden en återvändsgränd som gör att problemen kan bli jättestora efter några generationer.
Nu har jag skrivit katt eftesom det är det jag vet nått om, men skulle tro att detta också gäller hundavel.
Men i alla fall inom kattavel så är en backyardbreeder en person som avlar men inte stambokför sina djur och som inte följer dom regler som finns från dom olika förbunden.
Har inget med att göra om man ställer ut eller inte.

[Snigelhatare]

Visst finns det uppfödare som inavlar, det finns alltid folk som gör saker som man inte vill skriva under på, men jag tror att flertalet har insett att även om inavel kan ge snabba resultat när det gäller att få fram rastypiska djur, så är det i längden en återvändsgränd som gör att problemen kan bli jättestora efter några generationer.

Tack och lov så verkar det som det har börjat svänga rejält där nu. Tror att databaserna på nätet där man kan provpara sina djur och få fram inavlesgraden har tillfört mycket. Det man kan göra som köpare är att gå in där och kolla inavelsgraden på djuret man tänker köpa. Om allt fler gör så så blir det kanske svårare att sälja inavlade djur och det blir mindre lönsamt att tänka kortsiktigt.

[anncharlotte]

Du får tolka ordet buisness som du vill, de kunde sagt det blir svårt att sälja sina katter inte att det blir dålig biusness. Iof har det båda ett samband, säljs inga katter fås inga pengar. Och om katterna inte går att sälja sänks ju ofta priset (vilket jag såg efter att man kunde hitta perser runt 3000kr på blocket, jämnfört med en birma som nästa alltid ligger run 6-8000). Ett lägre pris är också dålig buisness. Jag fick ialla fall en negativ bild av uppfödare när jag lyssnade på dem, sen får ni andra tolka det som ni vill.
Vi tror helt enkelt olika.

OT- detta är bara något jag funderat på:
När man kolla på renraserkattungar är att uppfödarna i bland ta olika betalt beronde på vad man skall ha den till. Vill man bara ha en sälskapsskatt är det billigare, vill man ställa ut/avla blir det mkt dyrare. jag kan förstå att man tar mer för en katt som är mer lämpad för avle/utställning, men då skall det priset vara satt på just den specialla kattungen och inte beronde på vem som köper.

En mycket dålig liknelse; man går till en affär och köper en tv, så säger säljaren den kostar 5000 om du bara tittar på tv1, tv2 och tv4, och 6000 om du vill titta på de andra kanalerna(om man sedan får köpa kort vid sidan om ändå). Visst nu är de levande varelser vi pratar om och kan inte jämnföras med saker, men jag tycker det är konstigt att vissa uppfödare gör så. Då tycker jag det är mer logiskt att skriva i annonsen att den ch den kostar si och så, inte att det beror av jag skall göra med kattungen, i så fall borde det lämnas framgång garanti också .
Vem har gjort statestik på det?
Hur många känner du som gjort så själv då? Man kan ju faktiskt avla inom samma ras även om man har fel på hunden och hoppa över stamtavla, om man nu vill. Vem skulle hindra det? Förresten, nu har jag en fråga, är det obligatoriskt att undersöka sin hund/katt inan parning för att få stamtavla? Jag vet att vissa seker skall var undersökas och intyg lämnas, när det gäller rätt utvecklade testeklar och navelbråk på katter, men hur är det igentligen annars?
Gör så om man vill, det är ju betydligt mkt bättre än, som någon sa tidigre, att ha i hjäl valparna när de är födda för det tycker jag är oförlåtligt och bara vidrigt. Abort tycker jag därimot ät helt okej, även om jag tycker det är onödigt bara för att de är blandisar.

Ja vad dessa utställare menade kan ju ingen av oss veta. Vill bara tillägga en sak, att få sänka priset på sina ungar kan ju faktiskt betyda antingen att få lägga ner sin avel eller att vara tvungen att pruta på kraven.
Med andra ord behöver det inte betyda att uppfödaren sörjer chansen att tjäna pengar, utan att den är medveten om att det betyder att dom parningar som är planerade, dom tester på avelsdjuren som är planerade mm är ekonomiskt omöjliga.
Att istället för att importera den där hanen från ett annat land för att avelsbasen behöver den blir det tvunget att använda någon av dom lättare tillgängliga osv. Ett lägre pris kan ju innebära sämre avel om inte uppfödaren istället lägger ner sin uppfödning.

När det gäller olika pris på kattungar så är det väldigt olika hur uppfödare gör, det är också mer vanligt att skilja mellan olika användningsområden på vissa raser. Kan ibland bero på att en del raser har väldigt lättupptäckta diskvalificerande fel för utställning, sånt man ser redan när kattungen är riktigt liten, olika färgfel tex. Men det är inte alltid så.
Min åsikt är att ska jag sälja en katt för avel och ta ut ett högre pris för detta så ska det innebära nån form av garanti. Hur den garantin ska se ut får man ju isåfall disskutera med köparen. Men skulle det vara så att den förmodade avelskatten inte alls är fertil så är det ju en ny katt som gäller. Och i det fallet tycker jag inte att det är fel att ta ut lite extra för det. Sen kan det ju finnas andra fel som gör att katten inte lämpar sej för avel och det är ju framförallt det man väldigt noga måste komma överens om isåfall.
Utställningskatter säljer jag inte, det är omöjligt på en liten kattunge att avgöra en utställningskarriär, både extriört och tempramentsmässigt. Katten kanske inte alls kommer att trivas med att ställas ut trots att det är en underbar sällskapskatt.
När det gäller katter så är det obligatoriskt att ha intyg på att katten inte har eller har haft navelbråck, man måste också ha intyg på att testiklarna är normala på en hankatt, just som du skrev. Sen finns det någon ras som har obligatoriskt test för PRA tex, en ögonsjukdom som förekommer på abessinier tex.
Förutom det så finns det från vissa rasringar krav/rekomendationer på andra tester, men det har ju inte med möjligheten att stambokföra utan det handlar ju om att tex kunna lägga ut kullar på resp rasrings sida osv.

[Anki på Öland]

Anki om du har fött upp champions så kan jag inte tänka............................

Jag har inte fött upp champions, jag har fött upp hundar som blivit utställda och då blivit champions..........
Anki

[Carl]

Hi!
har själv varit ägare till en blandras hund som tyvärr är borta nu. Spelade golf med en vetrinär mens vår hund var vid liv. Ställde just den frågan Är blandras hundare friskare än renras hundar. Han svarade visst är dom det.
Tror inte att det är ens skröna.

Tycker dessutom tycker jag att det är helt fel att avla(odla) fram raser som ger hunden fysiska besvär på olika sätt. vidrigt och borde förbjudas.

[pejori]

Jaha är det så det är.......... ja,ja, då får jag väl räkna mig till "backyardbreeders" då med drygt 25 år bakom mig som uppfödare inom samma ras och t.o.m. har fött upp en del champions. Men..... jag vet väl inte hur det går till då.
Anki

Jag förstår precis vad du menar anki
Du kämpar för det du brinner för, dina hundar och din ras.
Du försöker hitta den perfekta hanen till din tik och den bästa tiken för din hane.
Jag är helt med på ditt resonemang.
Man blandar inte raser hur som helst.
Man försöker hålla "sin ras så ren som möjligt"


Men att döma alla blandrasuppfödare som oseriösa personer som bara vill tjäna pengar, är också fel.
Jag som blandrasuppfödare, gör som alla andra uppfödare....Jag besiktigar/vaccinerar id-märker och utrustar mina valpar med EU-pass, där dom också är avmaskade för dvärgbandmask.
Just nu, sitter jag på ett rasforum, som pratar sig varma för en specifik blandras, trots att dom är helt emot blandrasuppfödning!!!!

JAG VET!!!! Man MÅSTE HÅLLA KOLL!!!! och att blanda mer än två raser, är fullständigt vansinnigt, då du inte vet var anlagen tar vägen
MEN VARFÖR FUNGERAR VISSA BLANDRASER BÄTTRE ÄN ANDRA???

[herkules]

Det är ju det som är så feltänk hos vissa renrasuppfödare, i synnerhet inom vissa raser. En hund som mentalt är helt underbar och kanon men har ett litet bettfel ratas till förmån för en hund som exteriört är ett perfekt exemplar men kanske inte alltid mentalt.
Min hund har ett ganska stort bettfel, överbett. Av hennes 8 valpar fick en ett överbett, resten har perfekt bett.

Egentligen är jag inte en förespråkare för blandraser, även om jag själv både haft kull och för tillfället har bara blandisar. Men jag är väldigt emot denna extreriörhysteri och utseendefixering inom renrasaveln. En perfekt hund som råkar vara en centimeter för låg kan aldrig bli något stort inom utställningsvärlden. Det blir konstigt för mig!
Och att vissa raser avlas felställda för att "de ska se ut så". SJUKT! Menar då tillexempel chäfer som förr var en robust och bra hund och idag har så felställd höftparti att det ser helt vansinnigt ut deesutom ger hundarna mycket problem med höfterna.
För att inte tala om alla de raser som inte kan föda naturligt till exempel på grund av för stort huvud i jämförelse med höftpartiet.

Jag älskar rasen engelsk bulldog, de har en fantastisk personlighet och ser hur coola ut som helst. Det är min drömhund. Men jag kommer aldrig någonsin att köpa en engelsk bulldog. Jag tänker aldrig någonsin stödja en avel av hundar som har så grava fel för att människor tycker att hunden ska se ut på ett visst sätt. Bara som exempel. Det finns massor med sådana raser som har liknande problem.

men om någon av din tiks valpar paras så är väl risken att det kan bli bettfel på de valparna ganska stor?
det finns jättefina och friska schäfrar i dag, dock ej räkstjärtarna som visas på utställning men kolla bruksschäfrarna.
det är tragiskt när det går "mode" i att en ras ska se ut på ett visst sätt.

det blir fel också vad det gäller utställning - en av mina hundar är helt perfekt utseendemässigt, om jag hade behållit pälsen på honom så skulle han sopat ringen med andra puli. men egentligen så är han inget bra, han har c-höfter. då känns det ju fel att visa upp honom som "gott avelsarbete" för det är han ju inte iom höfterna.
nu är min ras en ganska lite och nätt ras där en c-höft kanske inte spelar någon roll, men för mig gör den det, han kommer aldrig få gå i avel och föra dessa höfter vidare.

[pejori]

men om någon av din tiks valpar paras så är väl risken att det kan bli bettfel på de valparna ganska stor?
det finns jättefina och friska schäfrar i dag, dock ej räkstjärtarna som visas på utställning men kolla bruksschäfrarna.
det är tragiskt när det går "mode" i att en ras ska se ut på ett visst sätt.

det blir fel också vad det gäller utställning - en av mina hundar är helt perfekt utseendemässigt, om jag hade behållit pälsen på honom så skulle han sopat ringen med andra puli. men egentligen så är han inget bra, han har c-höfter. då känns det ju fel att visa upp honom som "gott avelsarbete" för det är han ju inte iom höfterna.
nu är min ras en ganska lite och nätt ras där en c-höft kanske inte spelar någon roll, men för mig gör den det, han kommer aldrig få gå i avel och föra dessa höfter vidare.

Håller med....Oavsett om du avlar på renras eller inte, så avlar du aldrig på nedärvda fel!!!!

[herkules]

Jag förstår precis vad du menar anki
Du kämpar för det du brinner för, dina hundar och din ras.
Du försöker hitta den perfekta hanen till din tik och den bästa tiken för din hane.
Jag är helt med på ditt resonemang.
Man blandar inte raser hur som helst.
Man försöker hålla "sin ras så ren som möjligt"


Men att döma alla blandrasuppfödare som oseriösa personer som bara vill tjäna pengar, är också fel.
Jag som blandrasuppfödare, gör som alla andra uppfödare....Jag besiktigar/vaccinerar id-märker och utrustar mina valpar med EU-pass, där dom också är avmaskade för dvärgbandmask.
Just nu, sitter jag på ett rasforum, som pratar sig varma för en specifik blandras, trots att dom är helt emot blandrasuppfödning!!!!

JAG VET!!!! Man MÅSTE HÅLLA KOLL!!!! och att blanda mer än två raser, är fullständigt vansinnigt, då du inte vet var anlagen tar vägen
MEN VARFÖR FUNGERAR VISSA BLANDRASER BÄTTRE ÄN ANDRA???

det jag tänker är att de som har blandraskullar faktiskt inte kollar föräldradjuren såsom renrasuppfödare (för det mesta) gör, höfter, armbågar, hjärta, mentalbeskriver, ögon osv. de flesta rasklubbar har ju vissa regler som ska följas (utställd med minst en 2:a, bara a/b-höfter får användas mm) sånt är viktigt, iaf för mig som valpköpare. jag vill kunna spåra min valps stamtavla åtskilliga generationer bakåt och även kunna titta på mentalbeskrivningar.

[pejori]

det jag tänker är att de som har blandraskullar faktiskt inte kollar föräldradjuren såsom renrasuppfödare (för det mesta) gör, höfter, armbågar, hjärta, mentalbeskriver, ögon osv. de flesta rasklubbar har ju vissa regler som ska följas (utställd med minst en 2:a, bara a/b-höfter får användas mm) sånt är viktigt, iaf för mig som valpköpare. jag vill kunna spåra min valps stamtavla åtskilliga generationer bakåt och även kunna titta på mentalbeskrivningar.

Johå då. Det är precis det jag ha gjort. Jag träffade ursprunget till mina hundar,-89 när jag mötte mamman till mina hundar. Hon var en helt underbar schäfer på tio år, som svassade runt mej av någon anledning... Dottern i familjen, skaffade en helt undrebar collie, som rantade runt vind för våg.
jag som alltid har älskat collie, frågade om jag kunde ta hem honom. Dottern i familjen sa nej, men efter sju månader ringer mamman, och frågar om jag kan tänka mej att ta hand om en valp, som kommer från deras DÅ tolvåriga!!!! schäfertik, och dotterns collie
Hunden, visade sig vara fullständigt galen, och svårt alkoholiserad, och att hennes behov, av att springa, var ett behov av att hon aldrig varit lös, och att hon led av abstines, så efter fyra månader, där hon tuggade i sig golvmattorna!!! så betongen lyste igenom, blev hon nykter och avskydde därefter påverkade personer . Hon blev en hund som alla blev livrädda för, men som hade ett hjärta av guld, och som jag litade på till 200 %&. Hon blev 13 år.

Där är urmorden till mina hundar, och fortfarande, avlar/parar jag tillbaka på sunda, friska hundar, (Renrasiga) som kommer från samma ras .
där jag både friröntgar lederna (schäfer) och ögonlyser mina valparna(collie)

Redigerat av pejori: 29-05-2008, 00:14

[Sofiia]

huu man blir rädd då man läser denna tråd!!

[Solstorm]

Varför blir du rädd? Det är väl tur att inte alla människor tycker och gör lika.

[Bettson]

Jaha en sån här tråd kan åsikterna gå vitt isär.

Men jag tycker nog att man som vanligt då använder fel ord om fel företelse. Eller rättare sagt använder samma ord för helt skilda saker.

För att göra mig väldigt tydlig först så anser jag att det inte är någon som helst skillnad i värde mellan en blandras och en renrasig hund. Båda kan vara användbara och högt älskade av sina ägare.Varje individ som lever har sitt berättigande.

Fast orden blandrasavel eller renrasavel............tycker inte ens en gång man kan använda ordet så.

För mig är det skillnad mellan avel och uppförökning av en individ.

Att föda upp en individ, katt häst hund eller annat djur för försäljning är inte avel. En del uppfödare ägnar sig åt avel andra inte. Vad jag menar med avel är att man har en nogrann historik över föräldradjuren och deras föregångare,då får man veta:

Hälsostatus vad avser ärftliga sjukdomar.
Rastypiskhet genom utställningar
Bruksegenskaper genom bruksprov av skilda sorter vilket det nu kan tänkas vara gångbart för just den ras man valt.

Vad man bör tänka på är att inte enbart den egna parningen ska ge bra individer för just min kull, utan också att det är en genomtänkt parning för att bevara rasens egenskaper. Speciellt viktigt är detta när det är en ras av mindre numerär. Där spelar ett duktigt och kompetent avelsråd en mycket viktig roll.

Avel innebär att man bevarar rasens egenskaper och förtydligar och förbättrar dessa. Inte att man ändrar en ras egenskaper. Aveln av en ras kanske pågått i flera hundra år och detta ska man inte stjälpa genom modenycker. Man bör hålla sig till den internationellt fastställda rasstandarden och inte ändra på denna annat än för att ta bort för djuren sjuka och plågsamma egenskaper.

För att ägna mig åt avel så måste man ha tillräckligt med kunskap. Man måste tex veta vilka egenskaper som har stor arvbarhet och vilka som är miljöbetingade innan man planerar en parning.

Alltså ifall jag skall ägna mig åt avel vilket jag inte anser mig tillräckligt kompetent för, så ska jag vid urval av föräldradjuren titta på:

• Är båda föräldradjuren rastypiska
• Är båda djuren friska
• Har båda föräldradjuren friska släktingar
• Har båda färäldradjuren genomgått bruksprov där poängen ligger över genomsnittet Talar om individens förmåga.
• Har båda föräldradjurens kullsyskon genomgått bruksprov där poängen ligger över genomsnittet. Talar om hur arvbara bruksprovsegenskaperna är.
• Att jag kan följa föräldradjurens egenskaper och prov flera generatioener tillbaka.
• Att man beaktar den genetiska kartan med inavelsgrad samt även hur lätt avkomman av parningen har att finna en obesläktad partner för att bevara rasens genetiska bredd.

Målet är att få en friskt homogen avkomma som har de rastypiska egenskaper som en valpköpare kan förvänta sig.
LIkaså ska avel förbättra och föra fram rasens egenskaper därför bör man alltid använda individer i avel som ligger över index i provningar.

Likaså är sådan nogrann kartläggning viktig för att rensa bort sjukdomar och andra icke önskvärda saker. Det är den ojämförbart bästa metoden att rensa bort reccesiva anlag som kan ge så allvarliga konsekvenser att man får avliva hundar i sjumånadersåldern. Det är verkligen något man vill bespara sina valpköpare från att behöva sklijas från sin högt älskade hund innan den är ett år ens en gång.

Dett är vad jag personligen kallar för avel.

Att föda upp djur för försäljning är en helt annnan sak. Det behöver inte vara fel att göra det. Men man ska inte kalla det för något annat än vad det är, sedan spelar det ingen roll ifall man föder upp renrasiga eller blandrasdjur.

[Sofiia]

Solstorm--> ja det skulle va en tråkig värld om vi alla skulle göra och tycka lika .

Bettson-->väldigt bra skrivet!! .

[Myosotis]

(...) fullständigt galen, och svårt alkoholiserad, och att hennes behov av att springa, var ett behov av att hon aldrig varit lös, och att hon led av abstinens (...)

Menar du att de hade gett hunden alkohol?!!!!!

[pejori]

Menar du att de hade gett hunden alkohol?!!!!!

Japp...i vattenskålen, så hon drack ren sprit om hon fick tag i det.
hon hade svår abstinens ett par månader, sen drack hon inte en droppe mera.

Solstorm--> ja det skulle va en tråkig värld om vi alla skulle göra och tycka lika .

Bettson-->väldigt bra skrivet!! .

Håller med dej...Bettson är en fena på att få till det rätt.

[Anic]

Japp...i vattenskålen, så hon drack ren sprit om hon fick tag i det.
hon hade svår abstinens ett par månader, sen drack hon inte en droppe mera.

Hoppas du anmälde dem, det är ju fruktansvärt! Jag blir förbannad när vissa skall erbjuda hunden/katten öl bara för att kolla om de vill smaka, varför!

"Avel" och "uppförökning av en individ"?, avel betyder fortplantning, förökande, uppfödande av djur, oavsett syfte. Både "blandrasavel" och "renrasavel" platser i den kategorin, oavsett hur mycket tanke eller lite tanke som finns bakom. Men kalla det vad ni vill, bara andra förstår vad ni menar så spelar det ingen roll vilket ord man använder.

[Myosotis]

Japp...i vattenskålen, så hon drack ren sprit om hon fick tag i det.
hon hade svår abstinens ett par månader, sen drack hon inte en droppe mera.

Fy fan, det finns nog inget jag blir så upprörd över som djurplågeri!!!

[Bettson]

"Avel" och "uppförökning av en individ"?, avel betyder fortplantning, förökande, uppfödande av djur, oavsett syfte. Både "blandrasavel" och "renrasavel" platser i den kategorin, oavsett hur mycket tanke eller lite tanke som finns bakom. Men kalla det vad ni vill, bara andra förstår vad ni menar så spelar det ingen roll vilket ord man använder.

Håller nog inte riktigt med dig där. Tror nog att det är det som gör debatten ang blandrasavvel och renrasavel så infekterad. Här är en annan beteckning på avel.

Avel, system för planerad befruktning av djur, för att få avkomma med önskade egenskaper.

eller

Avel, urval för att förstärka eller utesluta vissa egenskaper hos avkomman.

Det förekommer tex korsningsavel hos lantbruksdjur, men man håller då en renrasig stam man korsar endast en generation för att få tex bättre tillväxt. Man har alltså ett system med renrasiga djur som korsas till ett visst syfte. Man använder inte korsningsavkomman vidare.

Avel inom tex sällskapdjursområdet är kostsamt. Inom hundsporten så förekommer det väldigt många varianter.

Du har uppfödare som både avlar och föder upp, en hobby som går med förlust.Man meriterar sina tikar på både utställningar och prov, man lusläser nästan hela rasens matrikel för att hitta bästa möjliga hane, man rådgör med avelrådet för att få bästa möjliga hund både för kullen och rasen.Man drar si inte ens en gång för att ta en veckas semester och åka utomlands och para tiken. Man föder upp valpen på bästa sätt och när man lämnat över den till nya hundägaren, så fortsätter man att ge råd och stöd. Många telefonsamtal och minst fyra heldagar för att förmå valpköparna att merietera sina hundar genom tex unghundsprov. Det bruksprovet är nämligen det bästa instrumentet för att föra aveln vidare. Intäkt ca 9500 kr / valp. En sådan uppfödare har en lista med valpköpare innan parningen är gjord och kan välja bästa möjliga hem för sin hund. Devisen för avel skulle kunna jämföras med ordspråket som står i målgången för Wasaloppet. I fäders spår för framtids segrar.

Att jämföra med renrasavel som jag personligen kallar för uppförökning. Man gör minsta möjliga med sin tik innan man tar valpar. Tex bara röntgar enligt hälsoprogrammet. Man väljer första bästa renrasiga hane att para med där den avgörande grejen för parningen är att det är nära att åka. Man vaccinerar, registrerar och ger ett veterinärintyg. Så säljer man valpen och eftersom man inte har en kvalitetesuppfödning så står de ofta där med halva valpkullen osåld, blir desperata och säljer nästa till vem som helst för att bli av med valparna.Kraven på ett gott hem får ofta stryka på foten. Ofta ser man annonser om sk sena återbud med 12-16 veckor gamla valpar som man desperat försöker placera.
Intäkt ca 9500 kr / valp. Denna uppfödare har ofta den bästa ekonomiska vinsten för att han säljer en sämre produkt som kostat mindre att framställa med mindre arbete. Systematiken i parandet och utvärderingen av avkomman saknas och jag skulle definitivt inte kalla detta för avel utan uppfödning/uppförökning av hund. Något som helst försök att få valpköparna att prova och meritera avkomman görs inte för det är för arbetssamt och eftersom man inte bedriver avel så finner man det ointressant med ett sådant utvärderingsinstrument. Man tog ju själv en valpkull utan någon som helst meritering så man ser ingen vits i att försöka få valparna meriterade.

Det förekommer planerad korsningsavel även inom hundområdet. Tyvärr så har utövarna väldigt dåligt klart för sig vilka egenskaper som är arvbara och vilka som inte är det. Det förekommer sk gråwachtlar där man korsar Wachtelhund med Gråhund för att få fram en ställande grishund. Dessa har nästan inga kostnader alls mer än en slant till hanhundägaren och maten till valparna. Av en kull på åtta brukar man få fram två med de egenskaper man eftersträvat de andra sex blir egentligen bara skit. Då är det frågan hur man gör med dessa. Behåller man dom till man ser vilka som har de önskvärda egenskaperna och avlivar resten eller.... prånglar man på valpköpare en avkomma som man inte vet hur den blir (kanske bra eller kanske oanvändbar) till nästan samma pris som en rasren hund 8000 kr. Funnes det ett genomtänkt system och urval, skulle jag kunna kalla detta korsningsavel om det gav resultatet att den dominerande delen av avkomman har de önskvärda egenskaperna och att man inte använder avkomman i avel. Om inte så kallar jag nog även detta uppförkning av hund. Prånglar man ut alla valparna även de odugliga så har man god ekonomisk vinst på försäljningen.

Det finns ju också även blandrasuppfödning av sällskapshundar utan egentligt syfte och mål och det är väl inget fel i det så länge som man är klar över vad man säljer och gör det på ett ansvarsfullt sätt.

Fast...... det är egentligen kanske bara den första och kanske i undantagsfall den tredje som bedriver avel. Dvs man har en systematik för urval och utvärdering av avkomman mot ett bestämmt mål.

Nummer två och nummer fyra oftast också nummer tre bedriver uppfödning men ingen avel.

Det innebär att när de andra säger sig bedriva avel så blir nummer ett minst sagt sur och det har jag faktist viss förståelse för.

Så jag tycker nog att det är viss skillnad och gör att debatten hamnar fel just att man använder fel ord.
De flesta vet faktist inte vad den andra menar.