Fredag kvällar och nätter ibland ända till 04 på morgonen är det livat i våat hyreshus,i alla fall i min trappuppgång

För det mesta bryr jag mig inte,men då och då måste jag ringa efter Securitas,men så fort dessa kommer blir det tvär tyst hos ungdomarna.Jag undrar om de har någon apparat som de kan lyssna på folk som ringer till Securitas,eftersom de finns sådana apparat.

På det viset var det lugnare att bo i ett hus!

Knacka på och fråga om du inte kan få vara med på festen i stället

Det har jag gjort och fick komma ein en gång och lyssna på en kille som spelade guitarr och sjöng så vackert.
Men sedan flyttade de in nazist ungdomar så dit går jag inte och ringer på!

Ta upp det med hyresvärden.

Det har jag gjort och efter det blev det lugnare,men nu är det åter igen nya ungdomar som har flyttat in......

Ja då är det nog dags att hyresvärden får veta det - nu när det är nya hyresgäster.
Man ska inte behöva acceptera störande grannar.

Jag bor i ett hyreshus med bara medelålders och äldre. Nej närmaste grannen är ett par i 30-årsåldern, men dem har jag inte hört ett pip ifrån. Inget supande här, iallafall inget som hörs.

Vi har flera ettor och tvår här och det är ofta ungdomar som flyttar in.

Ja det kan ju vara en förklaring. Här är bara treor tror jag. Och inte så görbillig hyra heller. Trist Silos, stackare så där ska man inte behöva ha det!

Jag bor i hyreshus oxå. Från ungdomar typ 20-25 års-åldern upp till pensionärer där den äldsta krutgumman snart blir 97. Bosnier , en Indiska och en afrikans trevlig kille bor i våran trappuppgång.

Det finns oxå 2 soc-lägenheter, I den ena bor en ung blyg flicka men hon gör inget väsen av sig och i den andra en ny-inflyttad missbrukare. Den som bodde innan tog livet av sig, men han störde ingen heller.

Just nu är det hyfsat lugnt i trappuppgången, men ibland kan man höra den Bosniska mannen vråla på sin fru som börjar gråta. Och om nätterna när indiskan som bor under mig börjar med nattliga sängövningar med sin kille, så att sängen dunkar och gnisslar.

Fast det värsta var när vi hade en granne vägg-i-vägg, som skällde som en hund jämt och ständigt natt som dag när han var hemma. Han hade klart och tydligt Tourettes syndrom, han stod vid fönstret ibland och skällde rätt ut och sen as-garva han.

När vi tog upp det med hyresvärden påstod han att det var flickvännens hund som skällde, men det var aldrig någon som såg honom med "damsällskap" och ännu mindre med någon hund. Hundar behöver ju rastas vad jag vet.

Det underliga är att han jobbar som sjuksköterska!!!? Fast han kanske går och samlar på sig en massa "vov" som måste ut när han kom hem vad vet jag.

Oj vad skönt det var när han flyttade, och sen tänkte jag stackars dem som får han som granne....

Milde tid vilka grannar. Undrar vad de tycker om dig?

Ja det skulle jag oxå vilja veta, får nog supa mig full ikväll och öppna fönstret och skälla lite VOV-VOV.

Nja , jag ska till Norrköping i morgon så det blir nog bara EN! god öl.

Förövrigt är jag en blyg liten snaggis som inte gör så mycket väsen av mig....Tror jag iaf.

Nej dom har nog det nya radiosystemet RAKEL så dom kan inte lyssna av vaktbolaget.

Bland mina tidigare grannar kan nämnas ett dagis. Jag bodde på tredje våningen och dagiset fanns i källaren, men det hjälpte inte. Före sju började skrikandet, och sedan var det bara att stiga upp för sovmorgon kunde man glömma. Trots att det var tre våningar ifrån lät det som våningen under, och värst var när de åkte omkring på några trehjulingar eller något, då ekade det på ett märkligt sätt genom hela huset. Jag sa upp lägenheten efter bara någon vecka, men fick ju bo där i tre månader som var uppsägningstiden. Ingen flyttade in efter mig, så vitt jag vet står det fortfarande tomt

På ett annat ställe där jag bodde var jag granne med en rätt skum familj som såg ut som missbrukare, men jag vet inte om det verkligen var så. Hur som helst kunde deras hund skälla timtal i streck, utan att de gjorde något för att få tyst på den. Jag sa ju aldrig något, på sant svenskt manér, men en annan av grannarna stod ute i trapphuset en gång och vrålade åt dem att tysta byrackan. Jag tror han var allas hjälte den natten, även om hunden inte tystnade.

De hade även en tonårsdotter, och hennes rum låg vägg i vägg med min lägenhet. Vid ett tillfälle hade hon stereon på, på hög volym, med en och samma Lady Gaga-låt på repeat i tre timmar. Då var jag nära att knacka på och klaga.

Vilka roliga grannar vissa av er har haft

Har ni inte själva varit unga? Fram med era bästa historier!

Hade lägenhet vid första Tjörnbron i början av 90-talet och vi hade ofta Rave/Techno i min lägenhet. Hade DJ-utrustning och dansgolv i vardsgarummet och körde på rätt rejält. Ibland kom grannen in - en surmulen dam och klagade på det höga ljudet och då kunde det hända att någon som öppnade inte hörde vad hon sade på grund av det höga ljudet.

I efterhand är jag väldigt glad att hon inte ringde polisen så hon var allt riktigt schysst ändå!

Sedan hade jag en inneboende - lång och vältränad kampsportare som likande Dolph Lundgren och var lite full-i-fan ibland. Då när han var på humör kunde han när det ringde på öppna dörren med gammal Jofa-hjälm på huvudet, enbart boxershorts och solglasögon samtidigt som han hade mitt basebollträ i handen fast han var alltid väldigt vänlig upp på allt.

Så nu har jag bjudit på lite ivf...

Skulle jag behöva till en hyresrätt så här i Uddevalla så vet jag vilka bostadsområden jag aldrig skulle bosätta mig i. Sedan skall det helst inte var smålägenheter i huset, typ ettor. Gärna en lägenhet med uteplats och utsikt mot grönområden. Sedan kan man ju inte bestämma sina grannar utan man får gå på känsla.

Räknas Tureborg dit? Jag bodde i en etta där ett tag, och det var tyst och lugnt. Enda fridstöraren var en mås som häckade tio meter utanför fönstret och skrek en del

Är en nubbe till sillen och en wiskey till kaffet att supa till en fredagskväll efter 5 dagar i älgskogen?
Dem du talar om är de som inte kan skruva på korken. Det är bedrövligt.
Förmodligen är deras liv så tråkiga att de tror att de kan förverkliga sina drömmar med ett rus. Och allt älende som följer på det.

notera: Inget försvar.

Ikväll super jag, har varit på min mors begravning men trots detta för jag inte ett himla liv. Det är starköl och Bacardi Black som gäller. Mår inte speciellt dåligt men ville koppla av efter ca. 40 mils bilkörning

Skogslyckan o Hovhult är ökända så dit flyttar jag aldrig. Tureborg vet jag faktiskt inte, möjligen låghusen med utsikt mot ån. Bohusgården är jag nyfiken på. När salta bad och fin utsikt. Den tiden den sorgen. Det finns alltid hus att hyra .

Syrran bor på Skogslyckan, i det höga huset med pizzerian på bottenvåningen. Det huset skall göras om till pensionärsboende, så de vill helst att hon flyttar. Men tyst och lugnt är det.

Bohusgården är visserligen ett miljonprogramsområde, men där finns bara bostadsrätter så där är också tyst och lugnt.

Beror väl på hur mycket som rann genom strupen under själva jaktdagarna...
(Jooho, jag har visst sett pluntorna, det har jag ju redan talat om tidigare!)

Skämt åsido, blir alkohol kopplat till vårt personliga belöningssystem ska man se upp.

Min dotter har bott i två av höghusen på Tureborg och jag vet aldrig att där var något speciellt liv på nätterna.

Du gör rätt i att unna dig detta efter en sådan dag. Hoppas du mår ok och kan koppla av nu efter den långa resan!

Malcom :)ta en sådan där Black Baccardi åt mig också

Bor vi i samma uppgång?
Vi har iofs inga indier och afrikaner i uppgången men väl alkoholister och soc-lägenheter där ett ganska varierat utbud har bott genom åren. Självklart ska även de ha rätt till boende men kommunen gjorde några missar och placerade ut personer som inte riktigt hade förutsättningar att klara sig själva... Så här har varit ganska livat ibland.

I alla fall inte kul att ha småbarn i en sådan miljö !och ständigt vara rädd för vad som ska hända till ´nästa helg

Märkligt,under natten som var så var tystnaden total Det var nog för att deras lön hade ännu inte kommit...

Det har jag full förståelse för i så fall...


JA ÄR SÅ GLAD ATT JAG INTE HAR NÅGRA GRANNAR!!! Man blir ju galen bara av att läsa vad ni får stå ut med. När jag bodde i studentkorridor var det väldigt nära att jag började mörda folk.

Vi har också ettor här i vårt bostadsrätthus. Inte tänkte jag på det heller när jag köpte denna lägenhet. Tänkte bara äntligen en 3:a som är hörnlägenhet. Men då är ettorna bredvid......

Vårt hus är mycket lyhörd så när dom festade i ettan snett ovanför, så kunde man tro att dom står i mitt sovrum.
Där var det mycket festande och det var jobbigt. Inte heller brydde dom sig om det när grannarna klagade eller styrelsen säger nåt.

Tror inte heller att dom läser dessa meddelandeblad vi får med jämna mellanrum.

XLXL även om dom är ung så får dom faktisk foga sig också, inte bara leva rövare. Då får dom flytta ut i skogen utan grannar. Vi skall också kunna leva i våra lägenheter

Elisabeth

jag bor i världens bästa port, när grannen har fest (jo, det är bara en granne som brukar ha fest) då bjuder han hela porten, inget gnäll

Ja,då är det så klart mycket lättare!
Det är dock sällan jag blir störd av mina grannar och dessutom är jag inte så tyst av mig själv,men jag festar inte under nattetid.

När jag flyttade till detta gavelradhus -87 bodde en kvinna i 60-årsåldern vägg i vägg och det var hur lugnt som helst, tyvärr flyttade hon efter några år och en banfamilj flyttade in och då började eländet. Det var spritfester med hög musik i stort sett varje helg och volymen var så uppvriden att det inte ens gick att se på TV i vardagsrummet trots att det var ett rum till emellan. Det blev mycket bråk om det här och jag undrade vid något tillfälle om inte deras barn stördes av oväsendet men det var ingen fara sa mannen i familjen, barnen somnar i soffan efter ett tag menade han på. Ett tag var stämningen så infekterad att vi inte ens hälsade på varandra men sedan ett pa år har de dock lugnat ner sig och vi hälsar på varandra igen. Någon enstaka gång har de dock haft fester även den senaste tiden men numera brukar det bli tyst efter tolv och inte vid fyratiden som det var förr. De har dock skaffat sig en liten hund som skäller i tid och otid och jag blev tvungen att byta sovrum för att inte bli störd. Hunden är en blandras men påminner mycket om en dvärgpudel och många är de som ruskat på huvudet när de gått förbi ute på gatan och sett/hört hunden stå i fönstret och skälla på alla förbipasserande. Detta skällande är jobbig men den är i alla fall tyst de flesta nätterna och det är ingen jämfört med discot de höll på med förr om åren.

Jag bor i ett rätt bra trapphus. De flesta är lite äldre.
När jag flyttade in så pratade jag med både människan som bor över mig och den äldre herren som bor under mig och förklarade att jag jag har en väldigt bra subwoofer på datorn som säkerligen kunde komma att låta ibland, men att de var välkomna och säga till ifall jag störde för mycket.
Mannen under svarade att jorå, detsamma gällde åt andra hållet eftersom han också gärna lyssnade på musik rätt högt. Och jopp, ibland låter det från honom och ibland från mig, men aldrig efter tio på kvällen
Och bara det att man vet att det är helt ok att gå och säga till gör att man tolererar mer

De enda som stör är barnfamiljen på samma våning som mig. Och det är mest deras unga (nu 4 år) son som inte fått förklarat för sig att man inte ska skrika i trappuppgången. Den jobbigaste tiden var när han upptäckte att om han skrek så ekade det i trapphuset. Speciellt jobbigt är det kl nio på förmiddagen när man jobbat natt.
En morgon fick jag nog och med morgonrock på öppnade jag dörren och skällde ut dem. Senare på dagen bad jag om ursäkt till grannen ifall jag varit för aggressiv men fick till svar att det bara var bra att jag sa till hans son eftersom sonen inte lyssnade på pappan. Jag lät bli att säga att det var hans uppgift att uppfostra sonen, inte min...

Men ungen blir tystare ju äldre han blir (får väl hoppas att vi inte bor i samma trapphus när han blir tonåring dock ;P )

Du borde testa hur härligt det är att skrika i en ekande trappuppgång.

Men du är ju inte fyra år förstås.

Och du har väl inga egna barn, eftersom du har så bestämda åsikter om barnuppfostran

Om jag vore du, skulle jag ha bett grabben om ursäkt för mitt häftiga humör. Du skrämde honom säkert.

Hade du överhuvudtaget pratat med familjen innan du tappade humöret?

Jag har dålig erfarenhet av griniga människor, som jobbar natt. En nyinflyttad granne till oss ville få en småbarnsfamilj, som bott i huset i drygt 15 år, vräkt, eftersom han inte stod ut med att ungarna pratade och skrattade, när de gick till dagis.

Har man ett nattarbete, måste man vara förberedd på att grannarna kanske "låter" på dagarna. Alla kan ju inte tassa på tå för att en granne jobbar natt.

Det finns ju både öronproppar och hörselskydd att köpa.

Fast RT, en unge som som står och gallskriker i trappuppgången bara för att njuta av hur högt det låter, hade jag personligen gärna täppt till truten på, även om jag jobbar dag. Sånt är INTE acceptabelt. Att folk lever och har normala ljud för sig är däremot en helt annan sak.

Visst kan det låta ibland, men det ska vara tyst när det ska vara tyst. Man ska inte behöva störas av oväsen upprepade gånger. Det finns faktiskt folk som behöver sova om nätterna för att vakna tidigt på morgonen och jobba. Det är väldigt viktigt. Som tur är finns det lag på det att man inte får spela musik efter kl.22 om man bor på hyreshus, men åtgärderna brukar vara väldigt få om det inte efterföljs.

Där har du en poäng. I ryggsäcken finns en silverplunta som rymmer ca 10 cl. 50-års present av hustrun. Fodralet är ett skinnarbete jag fick av en elev vid min 60-årsdag. Pluntan innehåller skottskt och tas fram när en stortjur sjutits av mig. Det går åt fem man att ta hand om ett sådant åbäke före transport till väg. Innan passgrannar har nått fram och älge när passad och framdragen till väg har det gått minst 2 timmar. Om dessa fem delar på tio cl så blir det 2 cl per man och då alkohol förbränns med ca två cl/timme så torde vi vara ganska nyktra när vi kommer till bilen. Dessutom är alkohol förbjudet under pågående jakt. och den som uppträder berusad avvisasf rån jakten och får ingen del i ev kött. Parentetiskt så undrar jag hur den whiskyn smakar efter 8 år. Eftersom det är så länge sedan jag sköt en tjur (oxe säger vi i Jämtland).

PS
Tro inte på alla skrönor om jakt och jägare. De är helt fjärran från verkligheten i dag, När jag började att jaga för 45 år sedan så undrade jag vad jag hade gett mig in i. Jag har upplevt att en passgranne kommit lullande och HÖGT ROPAT (alltså under pågående jakt) –Skall du ha en sup!!! Jag talade med jaktledaren och nästa morgon läste han lagen för hela jaktlaget. 32 man stort. Tufft av en relativt ung kille. Därefter slapp vi sådana trivialiteter.

Men jag kan tänka mig att det kan förekomma hos några jaktlag med stora plånböcker som mer ser jagandet som tidsfördriv och statusbetonat än jakt och naturvård. Men likaväl som en granne kan ha dåligt ölsinne och klå upp barn och hustru så finns det bland en kvarts million jägare personer som inte hör hemma bakom en bösskolv.

Betalar man 10000:-/ha för jakt på 1000 ha så är det inte underligt. På två år skulle de kanske kunnat köpa marken för den slanten och ha glädje och inkomst av skogen.

Nu skippar jag det här och njuter av en härlig, nästan fullmåne, i stället.
PS
Vi sköt fyra kalvar denna vecka. Sonens lag som jagar grannmarken sköt 4 tjurar, två kor och tre kalvar. Återstår tre kor och fri kalvavskjutning på licensen där och de har beslutat om bara kalvjakt resten av året.
I praktiken så blir det fler älgar som äter tallplant och förorsakar trafikolyckor.

Jag uttryckte mig lite klumpigt, för nog var sonen med när jag mötte dem senare och bad om ursäkt. Och då jag inte skriker åt folk så såg ungen mer förvånad ut än rädd vid utskällningen.

Jag vill gärna säga att jag hade pratat med familjen innan, eftersom vi byter ord till och från i trappuppgången, men jag vågar inte säga något för säkert.

Jorå, jag har öronproppar på när jag jobbat natt och är fullkomligt medveten att jag inte kan kräva samma tystnad från grannarna som på natten, jag vill inte ens något sådant. Som sagt, inte ens jag är tyst dagtid ;P Men av att ha hört grannungen skrika två till fem gånger per dag i trapphuset i två veckor så försvann min gräns för gott uppförande

Jag har inget emot folk som skrattar, eller ens pratar rätt högt i trapphuset, men nu gällde det som sagt att skrika för nöjes skull och inte i kommunikationssyfte. Därför tycker jag det är rätt hemskt att någon försöker vräka grannar som uppenbarligen njuter av livet på väg till dagis, det är väl gulligt om något och inget att bli irriterad på.

Och om du undrar så fortsätter jag att heja och utbyta ord i trapphuset med dem, även med fyraåringen.
Hoppas du har bra grannar idag Red Top.
Kram

Härligt att bo i villa, jag kan spela min favoritmusik på högsta volym kl. 4 på morgonen om jag vill och jag kan dammsuga kl 5 om det passar mig.l
Gita

har man så konstiga vanor da skall man inte heller bo nära andra.......

Och då tycker jag ändå folk får konstigare vanor desto centralare de bor... Ingen är väll mer förutsägbar än en bonde?

Jag skulle aldrig komma på tanken att spela musk på högsta nivån kl. 04.00, inte ens på dagen skulle jag göra det.

Att ta hänsyn kallas det...... kan man inte det, ja då skall man bo själv långt ifrån andra

Huggorm hur vet du att en bonde är så förutsägbar?

Visst har man fräst åt ungar någon gång när man bodde i en trappuppgång. Trappuppgången är ju ingen lekstuga. Ljudet förstärks oerhört. Bättre att säga ifrån än att gå och reta sig på det. I ett hyreshus bor så många olika människor så det blir lätt konflikter. Särskilt i ett trapphus.

När jag var liten tyckte jag det var jättekul att sjunga i trapphuset. Man nästan trodde att man kunde sjunga. Stort trapphus var det med högt i tak så det ekade ju enormt. Kan inte minnas att någon nånsin sa till att jag skulle vara tyst, inte ens den sura portvakten som höll koll på allt och alla genom sin lilla lucka i dörren.

Tills för mågot år sen hade jag en handikappad konstig gubbe som granne. Han stapplade då och då ut i trappuppgången och vrålade sluddriga svordomar och slog i sin dörr gång på gång vilken tid som helst på dygnet. Att prata med honom var uteslutet eftersom han var hotfull. Efter många turer med värden och med hjälp av hemtjänst fick han till slut ett annat boende som passade honom bättre för han behövde verkligen tillsyn dynet runt. Ganska påfrestande var det.

Minns plötslig att min farfar sa "Kan man gå ut och slå en drill utan att någon har ont av det, då bor man bra".

Käkade han mycke fågelfrö?