Samma här, funderar just på att läsa om den.

Det var ett kort avsnitt om lökgården och kvannegården, men desto större chans att dyka ned i detaljer. Jag funderar på att ha en medeltidslåda med specialiteter från den tiden. Det verkar som om olika kålsorter, ärtor, bönor och rovor passar. Även om den tidens sorter inte är så lika dagens, så kan det ju ändå ge en medeltidskänsla.

Det bär mig emot att odla kirskål, även om det användes flitigt på den tiden. Har ni något tips om vad jag ska peta ned i medeltidslådan?

Det verkar som om ramslöken inte trivs så långt norrut, så i odlingszon 4 där jag odlar kanske det inte fungerar. Annars har ju den en längre historia. Finns det någon annan löksort som har en längre historia och som tål min odlingszon tror ni?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ramsl%C3%B6k

Har också funderingar på att odla vad man odlade i Skandinavien förhistorisk tid -vikingatid - medeltid .

Tyckte det andra kapitlet var extra intressant eftersom det tog upp just vad som odlades under den här tiden hos oss.

Äpplet var tydligen något som fanns och som man hittat spår efter från långt tillbaka i tiden hos oss. Intressant.

Jag föreslår att vi läser om "Medeltidens köksträdgårdar", till och med sidan 54 till lördag 3 november.

Är det okej? Det är ett längre avsnitt, men jag tycker så här i efterhand att kapitlet om lökgården och kvannegården var för kort. Gissningsvis hinner de som har beställt boken också läsa en bit tills dess.

Vi kan fortsätta fråga, diskutera, kommentera och reflektera under tiden kring allt vi hittills har läst. Själv vill jag dyka ned lite mer i citronvärlden, eftersom jag fick lite ny kunskap och ny inspiration av det ni andra skrev.

Ursäkta att jag inte deltagit aktivt den sista veckan, det har varit mkt jobb ...
Men jag har läst i boken och samtidigt noterat lite av det som jag nu tänker på.

Först och främst vill jag hålla med Naturliv; jag är också jättetänd på en medeltida kål- och lökgård, speciellt som jag har lite förutvarande intressen, i speciellt 1600-talet. SÅ stor skillnad verkar det ju egentligen inte ha varit mellan 1100 och 1600, just vad gäller kål och lök, menar jag. Kryddor är en helt annan sak, det kommer vi förmodligen att läsa mera om i kapitlen framåt. (Senapsväxter tror jag att jag snöar in på.)

Den busken som jag verkligen blivit helt förälskad i, efter att ha googlat lite, är "pimpernöt". Har tittat på lite bilder. VILL HA !!

Gällande Kvanne (som jag egentligen inte visste riktigt vad det var) fick jag upp en sida där bloggaren skrev: "Användandet av Kvanne får väl betraktas som nordens första egentliga kulinariska export. Så stort genomslag fick den, genom vikingahandeln, att den hittade ända ner till södra Frankrike, där den, så småningom blev en oumbärlig ingrediens i likören Chartreuse ! "
(www.skafferiet.taffel.se)

Har även sökt lite gällande äpple, Edens lustgård och Bibeln. Det står inte specifikt "äpple" i originaltexten, utan "frukt".

Dessutom har ordet äpple symboliserat "frukt från andra länder", ända fram till 1800-talet, t ex kärleksäpple = tomat, jordäpple = gurka ELLER potatis, kinesiskt äpple = apelsin (ah, här tillför jag ju lite till Alexanders inlägg !! ).

Dessutom fick jag lärt mig att äpple PÅ LATIN (malus) i sina böjningsformer, blir i princip, detsamma som ondska (mala) i SINA böjningsformer. Kanske en orsak till äpplets "onda" egenskaper ?

Har ni hunnit fram till C E Hagdahls betraktelse över "saladen" och dess inverkan på kärleksglöden ? (Sidan 52, mitten av vänstra spalten).

Tack, C E (i din himmel), du har fått mig att skratta högt !!

Jo, det stycket gladde mig också, sådan härlig beskrivning av myten om när gudinnan gömde den nyfödde Adonis under salladsbladen ... men att de gudlösa åt upp salladen så att han blev tvungen gömma sig någon annanstans.

Visst har jag hört att sallat är nyttigt, men att det hade så många egenskaper visste jag inte. "De gamla grekerna helgade den åt gudinnan Aphrodites dyrkan", "Romarne ansågo saladen såsom skyddande mot vinets berusande verkningar" medan "Medeltiden fann den kylande och svalkande mot kärlekens glöd". Inte undra på att munkarna odlade sallat.

Jag gillar bilderna med de flätade staketen (exempelvis sidan 43). De ramar in och skiljer odlingar åt. Det ser så vackert och ombonat ut.

Inte hade jag en aning om att jag redan inspirerats av den medeltida köksträdgården, jag har precis som då flytande gränser mellan de olika trädgårdsdelarna. Jag blandar allt möjligt idag, lök med vackra blommor, kryddor med morötter. Ingen ordning alls. Jag som trodde att jag skulle få lite mer ordning efter att ha inspirerats av den här boken.

Jag borde kanske ha lite flätade staket, då ser det ut som om jag har ordning i alla fall.

Det finns tydligen en del köksträdgårdar med medeltidstema att besöka. Nydala klosterträdgård till exempel. Jag har inte själv varit där, men kanske blir det av till sommaren.

http://www.nydalaklostertradgard.se/

Intressant länk , tack.


Återkommer med mer om boken i morgon förhoppningsvis. Har inte läst färdigt kapitlet än men hoppas jag kan göra det tills i morgon.

Jag blev imponerad av att man hittat pollenfynd av valnöt från vikingatiden i Bornholm (s.33). Att man kan hitta kärnor och skal förstår jag, men pollen ?
Jag blev också nyfiken på kvanne. Det står att kvanne var en av de mest odlade växterna i Norge och norra Sverige. Men vad hade man den till ? Om det bara var som krydd-och medicinalväxt var ju användningen rätt begränsad. Jag googlade lite efter recept och hittade soppa och och någon rabarber-kvanne efterätt.
Om man hade hela kvannehagar borde det ju varit något man använde till mat och inte bara som krydda.

Här är recept på gompa, vild sallad och kvannesorbet:

http://svenska.yle.fi/matochfritid/special...kel.php?id=3189




Man använde det som mat verkar det som, men jag undrar om inte ordet hage syftar på inhägnad. Ett inhägnat område måste ju inte nödvändigtvis vara så stort. Vad tror ni?

Känner nog som dig att det betyder inhägnad.

Jag får verkligen lust att prova på en hel del av det vi läser om , hur smakar det ?

Sporer innehåller ett ämne som heter sporopollenin och är extremt motståndskraftigt mot nedbrytning. Det finns förutom i sporernas cellväggar även i fröskal.

Intressant det här med vilka trädgårdsredskap som fanns under medeltiden. De var tydligen rätt enkla: spade, hacka, kratta, knivar, yxor, såll, korgar och stegar. Att skottkärran var en nyhet under medeltiden var nytt för mig. Under 1400-talet kom en ny uppfinning, vattenkannan. Ett lerkrus med många hål och ett handtag. De flesta av de här redskapen har vi ju kvar än i dag, i en eller annan tappning.

Jag skulle vilja påstå att ALLA dessa basala verktyg och redskap finns kvar och endast marginellt modifierade.
Material naturligtvis, men inte så mycket utformning. Jo, kanske ergonomiska handtag o dyl.
(Samma sak gäller hantverkarens verktyg; såg, hammare, mejsel, borr osv.)

Det som är oerhört tråkigt, är att kunskapen om vissa SPECIELLA verktyg och redskap (där vissa bara är knappt 100 år gamla), har helt förlorats ! Jag har hittat lite kufiska redskap i mitt hus, från 1872, som jag inte har en aning om vad de kan ha använts till.

För att återgå till boken; jag har njutit, speciellt över bilderna ... *dreglar lite*
Jag MÅSTE fixa en kål/lökgård till sommaren SAMT en kryddbädd (med mkt senapsväxter !! OCH kvanne !!)
Naturligtvis inramat med flätade stängsel !!

Visst får man inspiration! Jag ser redan en mindre kål/lökgård vid torpet, med flätat staket runt. Trampade jordgångar emellan hade man tydligen under medeltiden, så det behövs inte mycket jobb på gångarna i alla fall.

Det är kanske dags att läsa vidare. Vad sägs om att läsa om "Renässansen - en skön och nyttig blandning" sidan 59 - 76 och "Köksträdgården Villandry" sidan 79 - 84 tills på lördag 10 november?

Avsnitten hänger ihop eftersom Villandry är en rekonstruerad "jardin potager" (vad nu det är ...) från renässansen.

Jag funderar på hur man gör flätat staket, kan man använda vilka träslag som helst? På bilderna i länkarna verkar de använda pil, men jag tycker att det vore kanon om man kan använda asp, så att man får användning för slyn. Jag hittade några bilder på nätet, men en del staket ser så avancerade ut. Praktiskt att använda armeringsjärn som stolpar och fläta vidjorna runt dem.

http://www.365slojd.se/?p=840

http://goto.glocalnet.net/tradgbilder/resa2009.html

http://www.heliconiagarden.se/heliconiagar..._pilstaket.html

När jag började läsa om renässansträdgårdarna kändes det lite långt borta, med de stora och pampiga köksträdgårdarna. På sidan 80-81 finns en tydlig bild på hur en renässansgård kunde se ut. Stora, kvadratiska rutor omgärdat av buxbom eller annat. Raka linjer som delar in kvadraterna i mindre rutor.

Ingenting som jag kan anamma vid mitt 35 kvadratmeter lilla torp känns det som, i alla fall inte i den storleken. Dessutom har jag det så vildvuxet och oorganiserat att jag vet att jag inte kan hålla några jämna häckar, även om det skulle behövas.

Men så läste jag om äpplena och om att det var vanligt att använda frukt i matlagningen och i bakverk. Där har jag min renässansdel. Vad sägs om frikaserade äpplen till fisken? Smörstekta äppelskivor kryddade med salt och peppar? Naturligtvis med äppelmust eller äppelcider till.

Små portabla växthus, glasklockor, kom tydligen redan på 1600-talet. Kolla på sidan 76, de ser faktiskt riktigt vackra ut.

Jag vet inte om ni har hunnit med att läsa eller om ni tycker att vi läser för långsamt. Ni får gärna tycka till! För mig passar det att läsa lite varje vecka så jag föreslår att vi läser vidare: sidan 85 – 108 till på lördag. I så fall har vi läst klart fram till och med 1600-talet om jag har förstått det rätt.

Jag måste erkänna att jag inte lyckats hålla mig. Har redan läst till s. 108 ... Ska dock försöka hålla mig till s. 59 - 83, just nu.

En liten grej, eftersom vi tidigare snackat om vattenkannor, ser ni bilden på s. 58. Där har vattenkannan REDAN fått sin nuvarande form (år 2012) !!

På sidan 60 (vä stycke, mitten) skrivs det att humlegården inte inlemmas med den övriga trädgården, utan "förblir en egen isolerad enhet". Varför det, tror ni ? Sprider den sig ohemult ? Som kirskål, typ ? Jag har ingen själv (ÄNNU !!), så det kan vara bra att veta.

Vitlök visste jag inte, att den kommit in så tidigt som sent 1500-tal / tidigt 1600-tal !! Trodde, som kanske många andra (?), att den kom till Sverige på 1950-talet, med många inflyttare från Medelhavsregionen.

Att det fanns (och finns) så OTROLIGT många olika sorters kål !! Jösses !!

Och tomaten ("Kärleksäpplet" ) ! Det gör mina historiska "öppen-eld-matlagningar" mycket lättare. Nästan ALLT smakar godare med lite tomat

Är med i några olika historiska föreningar och brukar fixa käket. Frikasserade äpplen kommer att stå på menyn i sommar, det kan jag lova !!

Villandry; underbar trädgård, men vilket jobb ! Jag förmodar att den viktorianska trädgården (lite längre fram i tiden och boken) är ÄN värre.
Det skulle vara kul att få jobba i en sådan trädgård, men jag vill inte ha en sån själv. Det är ALLDELES för mycket jobb.
Tacka vet jag otuktade buskar, frösådder och revor både här och där ...

Läste förresten att ordet "potager" kommer fr franskans "pot" = gryta, kruka.

Gillar Magnus Gabriel de la Gardie. Uppkomling, pga sitt sätt och sin intelligens (och smörande, naturligtvis !). Dessutom var han tydligen otroligt snygg !! Och gifte sig med "rätt" kvinna ...

Har varit på Läckö slott. Medans mina pojkar beundrade vallar, kanontorn o dyl, spankulerade jag runt i trädgårdarna. Rekommenderar verkligen ett besök !!

Att han, Magnus Gabriel alltså, hade SÅ många åsikter och tyckanden angående (köks)trädgårdarna, hade jag ingen aning om ! En lite Machiavellisk furste, med egna idéer och smak, alltså.

Schering Rosenhane har jag också stiftat bekantskap med tidigare. Han är inte lika intellektuell (eller prålig) som de la Gardie, och visste nog mycket mera om trädgården, eftersom han var en praktiker snarare än en teoretiker.

Att han skrivit om "artiskocker aff Virginien" dvs potatis, redan 1663, har jag inte uppmärksammat tidigare, men det är kul, eftersom Alströmer (1685 - 1761), som räknas som potatisens fader, egentligen bara populariserade odlingen av den. Han införde den alltså inte !


Knölvial (på 1600-talet även kallad "jordmöss" eller "jordnötter" !!); det måste jag försöka mig på

Jag hade humle där jag bodde tidigare, den spred sig inte hejdlöst men någonting åt gärna upp bladen. Om jag hade bott kvar där skulle jag ha läst på om humle och kanhända skulle jag välja att skydda den från annan växtlighet (och dess ohyra) genom att exempelvis odla den separat. Annars var det skönt att se den växtkraft humle har, jag vill gärna odla det igen, kanske på en pergola.

Det finns mycket matnyttigt i boken. Jag har funderat på att odla selleri för att torka och använda i kryddblandningar och nu har jag fått lite historia bakom växten också. Selleri var tydligen en ny växt under den här tiden vi läser om nu och metoden att få stjälkarna vita genom att dölja dem blev vanligare. Vi gör ju så än idag. Bleksellerin odlade man i Italien redan på 1500-talet, men upp till oss i norr kom den först ett par hundra år senare.

Ett roligt historieprogram som visas på svt passar att se och det första avsnittet handlar just om stormaktstiden, som kapitlet vi läser nu. Programmet bekriver på ett humoristiskt sätt vad höjdarna i samhället åt (adel, präster, borgare, bönder) under den tiden. Stora måltider, svulstigt och skrytsamt ... precis som köksträdgårdarna. Programledarna klädde sig som då och åt måltider som då. De hade lite problem med att dricka tre liter öl om dagen, vilket de tydligen gjorde under den tiden eftersom vattnet ofta var förorenat.

Synd bara att inte heller programmet ägnar sig mer åt vad det stora flertalet människor åt, jag tänker då på alla hjon, drängar, dagsverkare, torpare, gruvarbetare osv. De som bodde i mitt 35 kvadratmeter stora torp bjöd knappast på sådana svulstiga måltider, men säkert hade de en köksträdgård för att kunna få tillräckligt med mat på bordet.

Om du vill se programmet Historieätarna kan du hitta det här:
http://www.svtplay.se/historieatarna

Apropos selleri. Jag har med dåligt resultat försökt odla både rotselleri och bladselleri. Rotsellerin blev bara smårötter och bladsellerin åts upp av diverse fiender.
Jag började odla libbsticka istället! Lättodlad, stark sellerismak och snygg i rabatten!

Läckö slott verkar vara ett trevligt utflyktsmål, precis som nämnts tidigare. Kanske blir det en tur med husvagnen dit till sommaren. De har ju campingplats, båtplats och allt möjligt.

"Sedan några år tillbaka arbetar trädgårdsmästarna med att omvandla trädgården till den köksträdgård den en gång var menad som. Lilla Slottsträdgården är en levande resurs för slottet, med grönsaker, kryddor och ätbara blommor. Allt är dessutom ekologiskt odlat", skriver de på hemsidan.

http://www.lackoslott.se/slottet.asp

Libbsticka verkar vara en mirakelväxt. Smakrik och man kan använda både blad och stjälkar. Som bonus verkar den hjälpa mot allehanda problem eftersom den räknas som medicinalväxt.

Här hittade jag en del information om libbsticka:
http://www.fobo.se/kunskap/vaxtodling/kryd...ryddorter.shtml

Libbsticka har jag i den "vanliga" rabatten !
Ska faktiskt fixa till en rejäl "ört-pall" där den får bo och växa tillsammans med isop, kvanne, dill, persilja o dyl.

Naturliv; DEN länken (fobo.se) går inte av för hackor ! Där hittar jag en hel del annat som också ska in i pallen ovan !

Kul att läsa om "Le Potager du Roi" och La Quintinie, trädgårdsmästaren.
Får ta och läsa boken ...

Det som annars fascinerade mig, var alla olika sorters spaljering och tuktande.
Kordong fattade jag inte vad det var, men efter lite googlande, så förstod jag. Ordet kommer från franskan och betyder snöre ...

Oj, oj ... tiden går. Dags att läsa nästa avsnitt om "Köksträdgården under 1700-talet" och "Sommarlust en vinterdag - orangeriets historia" till och med sidan 137. När jag börjar läsa ett avsnitt har jag svårt att hejda mig när avsnittet tar slut, men nu gör det ju ingenting eftersom jag föreslår att vi läser vidare ett avsnitt till tills på lördag 24 november. Hoppas att ni tycker att det är okej.

Det började bli trångt i kålgården på 1700-talet. Förutom de gamla sorterna, som vitkål och grönkål, kom nu även fjäderkål och olika slags krusbladiga kål.

För mig var det speciellt intressant att läsa om att broccolin kom under andra hälften av 1700-talet, då under namnet ”sparriskål”. Jag gillar broccoli och det sägs ju vara hyfsat nyttigt. Numera är broccolin inte lika grenig och busklik som den var då den introducerades. Att italienskans ”brocco” betyder "skott, spira" syftar väl på hur den växte då.

Jag tror att det är bäst att vi läser klart boken nu. De två sista kapitlen tills nästa lördag den 8 december. Den viktorianska köksträdgården och Köksträdgårdens reträtt sidan 139 - 175.

Då finns det möjlighet att under en vecka till diskutera det vi hittills har läst och speciellt de senaste avsnitten.

Trist att köksträdgården under 1700-talet fick en allt mer undanskymd plats, längst bort ofta inramad med staket. Det var kanhända för lukten av gödsel, men även för att trädgården mer blev en trädgård att beskåda, inte bara att använda. Jag tycker att köksträdgården är en viktig del av trädgården och jag tycker att den ska kunna vara vacker och få en framträdande roll.

Oj redan, jag hänger inte med. Har just läst färdigt om orangerierna.

En sak jag undrar över hela tiden är varför de skriver "säng" eller "bädd" istället för rabatt, det stör mig. Används de orden fortfarande idag? Jag minns när jag läste det första gången i en barnbok, jag trodde det var en felstavning, blomsters-äng istället för blomster-äng. Men det var ju blomster-säng de menade. Kom att tänka på att på tyska heter rabatt Beet och säng Bett, kan det vara en feltolkning av de orden?

Jag tror att säng kommer från tyskan. Det var ju flera ord som direktanvändes i svenskan, som snälltåg (schnellzug) till exempelvis. Gissningsvis kan det ha varit samma sak med säng.

Jag tänkte att vi skulle läsa de sista avsnitten till nästa vecka, så du har inte alls kommit efter. Det handlar ju om orangerierna nu.

Att det finns så många trädgårdar i gammal stil att besöka i Sverige. Gunnebo slott utanför Göteborg kan vara ett ställe att besöka om man vill blicka in i 1700-talsträdgården. Så här års är det väl mest julbord, men till sommaren kan det vara ett trevligt utflyktsmål.

http://gunneboslott.se/tradgardarna/kokstradgardarna

Mycket läsvärt om 1700-talet och fram till 2002, då boken först kom ut. Speciellt intressant var den nyskrivna epilogen (från 2011). Bara 10 år och SÅ mycket har hänt inom detta område !! Nu, nästintill, "kräver" människor att det iaf ska finnas valmöjlighet för närodlat och ekologiskt, inte alls som för bara 10-12 år sen.
Så fort en del omställningar går !


Annars gillar jag skarpt tanken med sällskapslokal INNE I själva orangeriet, som nämndes på s 135 (1700-talet). Är det inte så, numera, att en del mänskor använder sitt, lite större, växthus (som mitt i sommaren ofta är ganska tomt), som "sommarlokal", t ex midsommarlunchen = regn ! Så, intet nytt under solen ...

Att (tegel)muren var såpass viktig, att man experimenterade med olika byggtekniker, zickzack-form och uppvärmning INUTI muren - HELT fascinerande !! Men fullt förståeligt, med kalla vindar, även på sommaren ibland ! Det borde byggas fler (tegel)murar i Sveriges trädgårdar, helt klart !!

Damerna Brenner och Ekeblad (född de la Gardie !); starka (och rika, naturligtvis) kvinnor i ett land som var totalt patriarkalt ! Den enda möjligheten de hade att utöva någon slags "makt" var, antingen om maken tillät det, eller om de var änkor och INTE gifte om sig. Att, som Eva Ekeblad, bli invald i Kungliga Vetenskaps-akademien 1748, måste ha varit HELT extraordinärt ! Nästa kvinna, i KVA, valdes in på 1970-talet !



Nåväl, ska lämna en slags recension på boken också, tänkte jag.

Mycket lättläst och bra upplagd, från "urminnes tider" till idag.
Epilogen var, som jag skrev ovan, mycket bra och intressant.
Många bra bilder och bildtexter !
Boken gav mig mycket information och inspiration, speciellt som jag är extremt intresserad av matlagning från 1600-1700-talet. SKA anlägga både en kryddlåda och en kål/lök-låda till våren !!

Däremot tycker jag att det är lite synd att alla trädgårdar som beskrevs, ligger i södra Sverige (Skåne, Småland, Ven, Lidköping), Danmark, England och Frankrike. Inget ont om det, MEN alla de köksträdgårdsmänskor som bor norr om Jönköping ??

Jag fick lite oplanerat annat att göra och jag återkommer med inlägg när jag hunnit läsa klart det sista kapitlet. Bra idé, omk, att även skriva en slags recension om boken. Det kan inspirera andra att läsa.

Jag gillar också idén att kunna umgås i orangeriet eller i växthuset. Att sitta och njuta av växtligheten är absolut rofyllt och varför inte kunna göra det i ur och skur. Något begränsat var det väl från början då orangerierna sattes upp på hösten för att monteras ned när våren närmade sig. Idag är de ju mer stationära året om.

Jag rekommenderar varmt den här boken till er som ännu inte har läst den. Speciellt den delen om de äldre köksträdgårdarna inspirerade mig och jag kommer absolut att skapa ett lök-/kålland med låga, flätade staket runt om. Det finns växtlistor, så jag kan säkert hitta ett och annat att odla.