Några ord från mig och mitt handlande.
Först; --- gör inte våra moderatorer illa, de sköter sig bättre och bättre för varje dag, alla tre....
Har tänkt en hel del under natten,
- jag har bestämt detta själv att be om ursäkt när pikarna har fortsatt att komma och jag har bett om råd för min del i forumsteknik.
- Jag hade svårt att göra mitt inlägg helomtäckande, att ta med alla de faktorer som var i rörelse när jag blev för sjuk, men jag tyckte att be om ursäkt räckte än att dra upp fler orsaker till det än nödvändigt.
- Det största felet jag gjorde, var att ha tillit till en enda person, min kiropraktor, som lovade bot för min rygg, och när vi här hemma började tro att det finns fler orsaker till mitt konstiga beteende, så startade min egen läkare med remiss för att skicka mig vidare. Han ville inte skriva mer piller utan sade att nu tänker han prata med min kiropraktor och fråga vad/hur ser han det hela.
- Kiropraktorn valde att inte prata med min läkare.......
- kiropraktorn lovade att det hela skulle bli bra och ändå bättre om jag släpte taget av min disfunktionella familj (mor o syskon) som han ansåg som att det hindrade mig att bli bra.
- Kiropraktorn var totalt emot sjukvård och ändå mer för ev. operationer. Jag gav mina misstankar om att allt stämde inte i min kropp, men han hjälpte mig inte el. bad att söka hjälp.
- När han fick reda på att jag blivit kört till sjukhus och opererats och att jag hade även urinförgiftning, så blev han riktigt" piss of" och han kan även bota en urinförgiftning ...... hör på maken!? tänkte jag efter min operation när läkarna ville ha fler svar varför jag hade väntat så här länge och har jag skadat mig i ryggen som barn?.Det var det värsta kothärva han varit med om ......och han är spec. i området.
(Det blev många och mycket bittra tårar när jag insåg vidden av det hela)
- Om jag hade lämnat kiropraktorns behandlingar ett par år tidigare, hade läget för mig varit bättre genom sjukvården, men jag var inte i stånd att ta egna beslut när allt var så svårt och inte enbart ryggen.....
Jag minns vissa bitar, men inget regält sammanhang till dem utan det hela flöt som ebb o flod i knoppen.....
Jag kommer inte ta upp detta mer, men vet med er att ingen ryggbesvär är inte lika, det går inte att jämföras som Elisabeth ville ha sagt.
Nu är jag bara så tacksam att detta kom ut, har funderat detta ett bra tag när det var så knepigt, men känner nu att jag har gått vidare från det förflutnas "hjärnspöken" och hoppas att kunna komma på benen igen och få umgås med er i forumet då jag får tid.
Så om någon inte kan/vill ta emot min ursäkt, så låt livet gå vidare här i forumet och alla ni som vet vad smärta vill säga, fattar nog att enbart den biten är tung att bära .....det behövs inte mer pålastningar på den....
Vänliga Hälsningar Ugglemormor