...borde väl vara en fråga av allmänt intresse?

Problemet är så stort numera i vår värld att det ägnades en hel dag åt detta på på World economic forum i Davos i veckan.
Enbart i USA beräknas 19.000 människor avlida årligen pga antibiotikaresistens. Ingen antibiotika med nya verkningsmekanismer har tagits fram sedan 1987.

Dethär är i högsta grad en politisk fråga som kräver styrning eftersom läkemedelsindustrin inte är intresserade och inte investerar i forskning. Det är inte tillräckligt lönsamt helt enkelt att forska och framställa ny antibiotika i jämförelse med t.ex. blodtrycksmediciner som kanske kräver livslång konsumtion.

Jag är inte sjukvårdskunnig men ni som är det kanske kan berätta vad som väntar om vi inte kan tillhandahålla fungerande antibiotika.

Har en stark känsla av att det överanvänts länge för att inte nämna all antibiotika som används till djur i förebyggande syfte. Tror att detta förbjudits i Sverige men hur det är i våra grannländer är jag osäker på.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/det-k...ika_7857244.svd

Jag känner flera som drabbats av just resistensen. En av dom dog till slut för ungefär ett år sedan nu, den andre är en liten pojke med leukemi som just nu för tillfället har det väldigt svårt och är inlagd för en vanlig förkylning med infektion som följd. Antibiotika ja. Det som biter men som också gör att han ständigt blir sjuk, trots att han mer eller mindre blivit friskförklarad från leukemin. En ond cirkel.

En sak jag undrar när det gäller detta är att jag alltid har hört att resistensen uppstår när man avbryter en antibiotikakur för tidigt så att några bakterier som blivit utsatta för antibiotikan överlever och tål den i fortsättningen.

Om det är så är det ju oerhört viktigt att alla som får antibiotika får information om att dom måste äta upp den föreskrivna kuren.

Är det någon som vet hur det är med detta?

Hinner inte skriva några långa svar nu, återkommer om det - men vad gäller ny antibiotika så handlar det mycket om att alla vill ha ny effektiv medicin, men ingen vill betala.
Tänk på hur det är idag - vad man får för läkemedel beror på vad som är billigast. Staten ska spara pengar så man väljer kopior (generika) framför orginalpreparatet. Problemet är bara att preparatet kostat miljarder för företaget att ta fram, och om man inte kan få igen de summorna via försäljning KAN inget företag Ta fram substansen. Företagen är företag, de bedriver inte välgörenhet - det får andra göra......

Att dagens antibiotika till slut inte är verksamt längre är ju självklart. Det ligger så att säga i sakens natur. Vi har haft en respit som sakta håller på att ta slut. Man utrotar sällan sjukdomar, man bara håller dom stången en tid. Är inte tbc o malaria på uppgång har jag för mig.

Malaria är inte en bakteriell sjd och följaktligen biter inte ab på det. TB är på uppgång, dock är den bakterien väldigt annorlunda än "vanliga" därför krävs speciella långa kurer som många bryter i förtid.....

De stora medicintillverkarna borde avbryta forskningen på medicin till ovanliga sjukdomar och lägga allt krut på ny antibiotika istället. Men som sagt, det handlar ju om vad de kan få betalt för.

Det är ju till syvende och sist pengarna som styr vad läkemedelsföretagen tar fram.

Ingen ny antibiotika sedan 1987 ! Undrar vad som hänt om man inte tagit fram andra , mer " onyttiga " ,saker sedan 1987.

Helt klart så bör det väl ges pengar till forskning kring ny antibiotika samtidigt som man också blir mer restriktiv med förskrivningen , men vem ska betala ?

Någon världsomfattande sammanslutning som kan bekosta den forskningen med bidrag från de " rika " länderna ?

Jakten på billigt kött sprider antibiotikaresistens

http://miljoforskning.formas.se/sv/Nummer/...en-at-fel-hall/

Jag mailväxlade i slutet av 90-talet med en kvinna från Nya Zealand, hon och hennes familj födde upp kalvar som sedan skulle bli köttdjur. Vid något tillfälle frågade jag hur de gjorde med mjölken men den hällde de bort och köpte mjölk i affären istället, den egna drack de inte eftersom de gav kalvarna antibiotika i förebyggande syfte. Gissa om hon tog illa vid sig när jag påtalade det olämpliga i detta. Efter det har jag inte köpt kött från NZ även om jag gjorde det tidigare och jag fattar inte hur kött som fraktats över halva jorden kan vara billigare än det inhemska.

Jag är inte så kunnig kring detta själv, men har insatta goda vänner som menar att man själv - förutom att undvika antibiotika så långt det är möjligt - bör äta fr a kött som är kravmärkt av denna anledning (det starka hotet med antibiotikaresistens). Alltså hellre en ekoodlad köttbit (om man alls ska äta kött) än ekoodlade grönsaker - om plånboken gör att man måste välja. Jag tycker det låter logiskt och gör så.

EKLO nu är det så att inte alla har råd att köpa Ekokött men trots detta vill äta varje dag......

Men det sägs ju också att många av bakerierna sprids inom sjukvården likaså med sjukhussjukan. Mycket är slarv där.

Jag är emot att man skriver ut AB för ofta men jag tror att man är relativt bra på det i Sverige. Vår husläkare är det i alla fall, bara i nödfall får man det.

Det finns ett klart samband mellan billigt kött och dålig djurhållning, det är djuren som får ta lidandet när marknaden pressar priserna.

En klok inställning tycker jag

Sedan 1986 är det förbjudet i Sverige med antibiotika i djurfoder. Men det förekommer ju överallt i vår globala värld, nu läste jag på och såg uppgifter om att 50% av antibiotikan används inom djurhållningen i tillväxtbefrämjande syften. Små doser i djurfodret minskar infektioner och tarmstörningar vilket gör att djuren anses växa fortare och uppnå slaktvikt snabbare vilket är en ekonomisk fördel. Dock finns de som hävdar att kostnaderna tar ut varandra om man avstår från antibiotika men en del tankegångar sitter djupt rotade.

Antibiotikan finns ju även i våra vattendrag, vissa typer av antibiotika är stabila och riskerar komma in i näringskedjan och våra reningsverk klarar idag inte av den reningen idag.

Hej, jo jag är helt medveten om prisfrågan. Men man kanske kan dra ner på köttet och äta annat och ta ekokött det lilla kött man äter?

Det jag tyckte var så allvarligt när jag talade med mina mer kunnigare inlästa vänner om saken - var att det dessvärre inte verkar vara så att man når så långt med att vara restriktiv med "människoantibiotika", djurhållningen är ett större hot för risken med resistens - det är ju detta som är så besvärligt, tycker jag. Jag är ju också köttätare, och inte heller jag gjord av pengar. Jag minskar köttanvändningen sedan jag fick reda på detta, äter mer grönsaker och köper svenskproducerat antibiotikafritt eller utländskt ekokött är nog dessvärre den viktigaste möjligheten vi konsumenter har att påverka.

Och som jag sa: Väljer man att i något led äta ekologiskt är det bättre att välja köttet än grönsakerna, av antibiotikaskäl, jag odlar mina egna grönsaker mest nu, men jag har köpt en del ekologiskt förut, det har jag slutat med för att få lite mer pengar till köttet.

Vi äter nästan bara svenk kött och så mycket fisk.

Jag kan inte odla grönsaker på balkongen och kan inte heller alla grönsaker.

Men igår och idag åt vi grönsakssoppa. Men då går jag hela tiden hungrig och inte är det roligt.

Under mina 20 år som bondmora har vi aldrig använd antibiotika i förebyggande syfte, inte heller för att dom skall växa fortare.

Men lika mycket som man kör köttet än hit och dor, så åker även människor till alla möjliga länder och släper allt möjligt med sig hem.

Elisabeth

Det finns många olika orsaker till att resistensen ökar, och jag tror inte man kan peka ut någon som mer bidragande än någon annan, däremot kan olika orsaker vara olika "relevanta" i olika länder.

Bakterier är luriga små saker - de har en mycket kort generationstid, vilket gör att evolutionen hos bakterier är enormt snabb. Och om vi alla vet innebär evolution att den som är bäst anpassad överlever. Evolution styr allt levande (och virus) men eftersom livscykeln är olika snabb i olika arter märks det mer eller mindre tydligt. Evolutionen drivs av att våra gener förändras från generation till generation genom sk mutationer. Dessa förändringar är oftast varken bra eller dåliga för individen, de är tysta mutationer som inte påverkar. Men emellanåt kommer en mutation orsaka ett fel, det kan vara en gen som uttrycks för många gånger eller som slutar fungera och då kan individen drabbas av en sjukdom.
(T.ex. finns en grupp sjukdomar som heter Ehler-Danlos syndrom och innebär att man har fel på kollagenfibrerna i kroppen. Dessa personer kallas ofta gummimänniskor eftersom de är överrörliga i lever och hud. Denna sjukdom beror på fel i generna för de proteiner som ser till att kollagenet får rätt 3D struktur).

I vilket fall som helst, eftersom vi har så lång generationstid märks mutationer ganska långsamt hos människor, men bakterier har mycket kort generationstid (kanske 30 minuter eller så) och då förstår ni att evolutionen går i hyperdrive hos bakterier. Som hos människor är kanske 99,99 % av alla mutationer negativa eller har ingen påverkan, men även om 0,01% är tull nytta för bakterien så blir det många bakterier som utvecklar fördelaktiga mutationer eftersom de är så ruskigt många. Har man en infektion kan det mycket väl hinna utvecklas resistens (hur bakterier utvecklar resistens och mekanismerna bakom går jag inte in på, det tar för mycket tid, googla om någon vill veta mer), även om man tar kuren till slut. Har man otur har man drabbats av en bakterie som redan är halvt resistent och det evolutionstryck som råder på bakterier under en ab-kur gör resten.... Sedan är det klart att bakterier kan utveckla resistens pga ab i vatten etc.

Som om inte detta vore nog så har bakterier förmågan att dela genetiskt material med varandra! De kan därmed utväxla resistensgener med varandra, och eftersom vissa typer av bakterier är mer benägna att ta upp resistensgener än andra kan det bli så att vissa typer "samlar på sig" resistens, ungefär som viss människor samlar på "bra att ha" grejor....

På sjukhus möts många olika bakterier, och detta skapar optimala förutsättningar för utbyte av genetiskt material. Många personer är t.ex. smittade av stafylokocker, men blir inte själva sjuka - de är bärare, men de kan smitta individer i omgivningen. Detta är inte alls ovanligt bland barn, vem har inte hört om barnet som fick 15 halsflusser/öroninflammationer etc på ett år och sedan upptäckte man att ett syson eller kompis var bärare...

I Sverige är vi ganska bra på detta med antibiotika, men vi är inte förskonade från problem. Mycket beror på att personer färdas mellan länder och sjukhus. Och vissa länder är inte alls så bra på ab som vi är. Problemet är enormt stort i Storbritannien, sjukhusinfektioner är ruskigt vanliga och väldigt många, om inte de flesta är resistenta eller multiresistenta. Om man kommer till akuten i Sverige får man ofta frågan om man varit inlagd på sjuhus utomlands - om svaret är ja kommer man behandlas som potentiellt smittad med multiresistenta bakterier - bara för att vara på den säkra sidan...

Tuberkulos är en lite annan historia, den orsakas av en bakterie som tar sig in i celler och därmed skyddas den mot de flesta vanliga normallånga kurer antibiotiska. Man måste ta ab under lång tid och ofta flera olika kombinationer. Tyvärr sprids TB lätt i t.ex. fängelser där många individer lever nära varandra, ofta individer med andra sjukdomar, vilket ökar risken att drabbas av TB. Detta har gjort att TB numera är ett växande problem, som ffa utgår från östeuropa, delar av asien och afrika. TB gynnas också av HIV, eftersom HIV slår ut immunförsvaret och då ökar risken att smittas av en TB-infektion som kroppen inte kan ta hand om själv.

Vad gäller detta med antibiotika i kött/mjölk har jag funderat en del på det. När en individ (ko eller människa) äter ab kommer det tas upp genom tarmen, det går ut i blodet och vidare ut i vävnaden där det har effekt. Men efter det kommer det passera levern där det bryts ned. Och sedan går det ut ur kroppen på ett eller annat sätt. Det stannar inte för evigt i kroppen, vilket gör att även om man behandlar en kalv, så kommer den inte vara "förorenad" för alltid. Man måste också betänka att magsäcken är en ganska ogästvänlig miljö med syror som bryter ner mycket i läkemedelsväg - det är därför många tabletter har en "hinna" på sig för att skydda dem mot syran. Därför undrar jag om inte mycket av ev ab man får i sig via mjölk eller kött helt enkelt bryts ned i magsäcken. Därmed inte sagt att en del inte passerar och man faktiskt kan påverkas. Däremot är det betydligt troligare att att ab försvinner ut i naturen via djurens avföring/urin - och att det påverkar bakterier i avloppssystem och i naturen. Att fiskar påverkas är inte konstigt, de simmar i ab och kan ta upp kemikalier via huden.

Långt svar, men så blir det ibland. Det är ett intressant ämne, som inte är lätt att förhålla sig till. Fö finns det forskning inom området, men mer på universitetsnivå eller småföretagsnivå. Sedan, när de har tagit fram möjliga substanser säljer man upptäckte till ett av de stora företagen och låter de utveckla produkten och testa den - ett arbete som tar 10-15 år och kostar miljarder kronor....

Tack för intressant uttömmande svar.

I all korthet, för att inte missuppfattas: Mina tankar hade inte att göra med att jag trodde att man själv i första hand direkt skulle smittas av att äta antobiotikabehandlat kött, vad mina inskolade vänner påstår handlar mer om att den totala mängden ab i djurhållningen globalt är en mkt stor orsak till de ökande stammarna av resistenta bakterier (stammarna? osäker på begreppen här...) - deras rekommendationer om ekokött eller likn. handlar alltså inte om att värna bara den egna (köttätande) hälsan...

Ok, då förstod jag dig ungefär rätt

Förenklat kan man säga, att varje gång man använder ab riskerar man resistens- därför ska man anv det när det behövs, inte i förebyggande syfte (med vissa undantag, tex en del sjukdomar där det är nödvändigt)!

När patienten är kund hos läkaren så måste naturligtvis läkaren ge patienten NÅGOT oavsett om patienten kommer med en virusorsakad förkylning som inte kan botas med läkemedel. Hålls inte patienten nöjd, så går patienten till en annan läkare nästa gång. Då blir det antibiotika, och när patienten blir naturligt frisk efter några dagar så avbryts antibiotikakuren, inte minst för att antibiotika ofta ger biverkningar.

Kerstinbern du påstår så mycket.....

På vår VC får ingen med förkylning AB

Förr kanske, men knappast regelmässigt idag. Läkare och patienter är MYCKET medvetna idag, de flesta känner till problemet och att påstå något annat är faktiskt att idiotförklara större delen av Sveriges befolkning....

Fö ger inte ab speciellt ofta eller svåra biverkningar, så att personer regelmässigt skulle sluta pga det är en rejäl överdrift.

Frågan är om det är störst risk för resistens om man äter en för kort kur även om resistens kan uppstå även om man äter upp kuren som du skriver KRT.

Största risken är att man själv smittas av redan resistenta bakterier! Och om man är försvagad, t.ex kroniskt sjuk, eller drabbas av en farlig bakterie, DÅ kan det bli riktiga problem. Men vi får inte glömma att de allra flesta infektioner tar kroppen hand om själv! Vi har ett fantastiskt fint immunförsvar som vanligen fungerar utmärkt.

Självklart ska man äta upp sin kur, om man har fått en utskriven (vissa kurer är på 3 dagar andra på 30), det är väldigt viktigt eftersom målet är att döda alla bakterier, inte bara 50% eller 75%. Och döda bakterier kan inte dela sig mer.
Visst kan resistens uppkomma hos en själv, även om man tar sin kur, men det är vanligen inget stort problem för normalfriska människor, för de allra flesta tar sin kur och blir bra. MEN om man t.ex. är infekterad av resistenta bakterier, men inte vet om det för man är inte sjuk (bärare) kan man smitta andra som verkligen blir sjuka. Och har man otur kan en person utan fullständigt immunförsvar smittas av flera olika resistenta bakterier samtidigt, och DÅ har vi ett tvådelat problem; 1) Vad ska man använda för ab för att rå på alla typerna av bakterier och 2) Vad händer om bakterierna börjar utbyta resistensgener med varandra och olika typer av bakterier därmed multiresistenta? Men detta inträffar främst på sjukhus och är inget man i normalfallet behöver oroa sig för - det är dessutom mycket vanligare utomlands, därav frågorna på akuten om man vårdats på sjukhus utomlands....

En följdfråga till dig, KRT: Varför är man rädd för resistens när man behandlar mkt sjuka personer? Jag har en mkt allvarligt sjuk vän, som man varje gång hon blir infekterad är rädd att ge ab eftersom hon får det så ofta. Man säger att det beror på risken för resistens. Ökar den risken med antalet kurer för samma person?

Tack KRT för utmärkt information - forum när det är som bäst

Om jag förstår det hela rätt så är resistens en biologisk reaktion, det kommer alltid att uppstå resistens oavsett om det handlar om antiobiotikan eller bekämpningsmedel i trädgård.

Men problemet kvarstår och det är som så mycket annat numera ett globalt problem som delas av oss alla.

Ett land kan inte ensamt göra något men vem skall se till att forskning bedrivs och att vi har tillgång till nödvändig antibiotika så inte en simpel lunginflammation blir dödlig?

Vi kan knappast överlåta det till frivilliga krafter, marknadsekonomin fungerar inte i dethär fallet så vems är ansvaret? Jag har inget bra svar...

Min mor dog i tbc. Längre bort är det inte sedan det var, en i stort sett, obotlig sjukdom.

Ja självklart är risken att bli sjuk störst om man blir smittad av redan resistenta bakterier! Det jag är ute efter är hur resistensen uppstår.

I många länder kan man köpa antibiotika utan recept och kanske delar man på kurer också för att spara pengar. Hur blir det då när människor kommer till Sverige och inte kan svenska? Får dom ordentlig information om att dom måste äta upp hela kuren? Dessa frågor är ju extra viktiga om bakterier faktiskt kan bli resistenta om man inte äter upp hela kuren.

Frågan är också hur mycket kunskap dom har som jobbar i vården. När jag låg inlagt på sjukhus med öppna sår i ändan så gav dom mig kompresser som dom tagit i efter att dom tagit i dörrposter och annat. När jag undrade över det så svarade dom att: Man inte så känslig för infektioner i ändan och att: Vi har inga sådana patienter hos oss just nu.

Det är ju precis som du skriver inte alla som ens känner till att dom är smittade. Då kan det mycket väl finnas smittade patienter utan att dom känner till det.

Dessutom ställer jag mig tvivlande till att man inte skulle kunna bli smittad av resistenta bakterier i ändan.

Gentekniken ^^
http://www.youtube.com/watch?v=4c1ftt-TV6Q...6m5&index=3

KRT har ju täckt det microbiologiska området med bravur redan.
Så ett tillägg från en i samma branch eller nära:)-Området runt sätet och omläggningar därstädes räknas som smutsiga" omläggningar till skillnad från rena sår tex operations sår.Dessa två olika patienter ska helst ej läggas om i samma behandlingsrum ens.
Omläggning med kompress man tagit i kan vara en fas i den sk "rena metoden som praktiseras på en del sjukhus -med rena men icke sterila kompresser till sådana sår du beskriver Christa.
God handhygien , handtvätt, hanskar vid omläggning anser dock jag vara ett minimum.

Hur resistens uppstår har ju redan KRT förklarat bra.
Visst är det viktigt att äta upp sin kur,att inte överförskriva antibiotika och att ha god hygien fa på sjukhus.

De som missar ett par piller har nog inget att göra med vilket land de kommer ifrån.

Det personen på sjukhuset menade var ju att risken att smittas av resistenta bakterier i ändan inte fanns. Kan man verkligen inte bli smittad av resistenta bakterier även om man generellt inte är så känslig för bakterier i sätet?

Det sista du skriver förstår jag inte alls. Om du var i afrika och fick en bipacksedel på afrikanska skulle du då inte göra som du var van vid från Sverige?

Att språkkunakaper i svenska har betydelse för om man kan läsa en instruktion på svenska är väl ganska självklart. Inte så lätt att förstå vad läkaren säger heller men där får dom väl ofta en tolk.

Resistens mot antibiotika skyller jag en hel del på det impoterade köttet vi äter ,det ges antibiotika i många länder till köttdjur i förebyggande syfte ,om ett djur blivit behandlat med antibiotika så blir djurets fet gult och det ser man ofta på importkött gult fet .På ett obehandlat djur är fettet vitt .
Kan tala om att på min vårdcentral får man ta en fight om man ska få antibiotika och inte ens det hjälper !hade jag fått min antibiotika så hade jag fått min stämbandsoperation också ,jag blev hemskickad på grund av en lunginfektion med en stark antibiotikakur oprationen ställdes in så nu får jag gå här och vänta igen .
Läkarna måste lära sig när det är befogat att skriva ut antibiotika !risken är ju att folk börjar köpa det på nätet istället eller köpa på sig när de är utomlands .

Så du menar att man skulle bli smittad av resistenta bakterier om man äter utländskt kött?

Intressant, har du en källa till påståendet att gult fett skulle bero på antibiotika?

Och skulle du kunna förklara för mig hur antibiotikaresistens kan uppstå från förtäring av kött från djur som någon gång fått ab! Menar du att det ackumuleras på något sätt, eller att djuren behandlas precis innan slakt? Jag har nämligen grunnat på detta i några dagar och, trots ganska goda kunskaper i ämnet, inte lyckats finna någon realistisk lösning. Men eftersom du påstår att det är så, känner du säkert till något jag inte gör!?!?

Verkar osannorlikt ,däremot kan fett gulna med ålder även i fryst kött. Andra faktorer kan också spela in men knappast antibiotika.

Ja jag har en källa ! min mans far har haft köttdjursproduktion Charoleis en fransk köttdjursras !så därför vet jag att fet blir gult av antibiotika ,om du ger ett köttdjur antibiotika här i Sverige så får inte det djuret gå till slakt på 3-4 månader efter en antibiotika kur därför att antibiotikan lagras i fettet på djuret och fettet blir gult .Ett friskt djur utan antibiotika i kroppen har vitt fett om vi nu talar om nötkreatur .

Kan väl knappast räknas som tillförlitlig källa/fakta. Att det finns en tidsgräns för slakt är ju inte konstigt eftersom antibiotikan måste ur kroppen först.

Om inte antibiotikan gåt ur djuret så blir fettet gult !så himmla enkelt är det .

Här finns en mycket intressant sida +en massa länkar. http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat...---fordjupning/

Du har uppenbarligen inte en aning om vad du snackar om - karenstiden för ampicillin är 7dagar, tetracyklin 21 dagar och amfenikol 30 dagar.... Alltså inte ens i närheten av de 3-4 månader du påstår. Fakta finns i FASS för djur, och eftersom det handlar om slakt av djur för human konsumtion hålls dessa tider noga.

Vad gäller din källa så förstår jag inte vad din svärfars hållning av boskap har med saken att göra, och hans åsikt är inte att betrakta som en tillförlitlig källa eftersom det är en hörsägen som inte underbyggts med bevis. Min farfar var fast övertygad om att vargar jagar och äter barn och eftrsom han var jägare måste han vetat vad han pratade om, eller hur? Eller kanske inte?

Jag väntar fortfarande med spänning på att höra hur antibiotika i importerat kött ger resistens!


Intressant länk!

Konstigt.
Jag har hört precis tvärt om, nämligen att nötkött ska ha guldgult fett.

I alla fall om det är välhängt och mört.....

Jupp...

Har hört och har hört KRT !ett nötkreatur ska ha vit fet punkt slut om du inte tror på vad jag säger kan du ju ringa upp Per Morberg och fråga ,eller någon annan känd Cheff .Sedan undrar jag hur många av er här som utalar er och driver med det jag säger har vuxit upp på ett lantbruk och vet vad ni talar om ? har ni någon erfarenhet av jordbruk och köttuppfödning ?

Ang fettdiskussionen som jag eg inte hade tänkt ge mig in i så finns det ju olika sorters fett i kroppen. Inre fett är väl oftast mörkare än det som är i huden? Vissa djur kan ju till och med lagra brunt fett som har annan sammansättning och mer energirikt. Sen vid styckning och mörning kan jag tänka mig att oxidation av fettet får det att bli mer gultonat?

Tyvärr är vi inte fria från förebyggande antibiotika i Sverige heller så vi ska inte slå oss för bröstet. För kycklinguppfödning finns det undantag för tillsats av vissa antibiotika i kycklingfoder. Alternativet vore bättre hygien och djurhälsa men det är nästan omöjligt att hålla uppsikt över hälsan hos alla i dagens storskaliga industriella uppfödning.

Inte för att jag är säker på vad du menar men om jag saken klart för mig så hävdar du;
1) att karenstiden för ab i Sverige är 3-4 månader - Vilket är FEL
2) att antibiotika ger gulfärgat fett och importerat kött har gult fett pga antibiotika-ackumulering
3) att svenskt, antibiotikafritt kött alltid har vitt fett
4) att det importerade köttet, med ab ger resistens - väntar fortfarande på svar om hur det skulle kunna ske...

Vad gäller fett så googlade jag lite och alla hemsidor tycks vara överens om att gult fett tyder på välmörat kött av bra kvalité, se t.ex. här; http://www.fallmanskott.se/djurkunskap-for...kott/tillagning Dessa är dessutom Kgl hovleverantör, så du ursäkta mig om jag tror mer på dem än dig Motti.....

Jo jag är uppväxt på en gård och har i vuxen ålder levt med en lantbrukare på en gård i 35 år. Du tillbringade väl somrarna som barn på en gård tyckte jag du sa nånstans fast nu har du plötsligt vuxit upp på en.

Och jag har en iPad och tillgång till Google - svårare än så är det inte att kolla fakta-uppgifter (iofs har jag några års utbildning inom biologi/medicin också, men det är kanske en annan sak )

Fast att vara mottis svärfar verkar smälla högre.....

Jo, tänka sig det!