vilken syn!!!!!
ser framför mej en sandlåda med mer eller mindre gamla gråhåriga kärringar, gräva med spann och spade!!!!
jag förstår hur reserv menar.
det är inte kul att i varje disskusion där olika åsikter dryftas, så kommer alltid kommentaren."att nykomlingar" skrämmer bort gamla odlaiter
och att det var bättre förr i tiden
det kan få vilken nykomling som helst att dra åt sig öronen

Att man saknar gamla vänner innebär inte att aman inte vill ha nya.

Eller för den delen att man samtidigt vill ha gamla tillbaka.

Om jag bland sökresultaten hittar en kort tråd med liknande frågor, då verkar det praktiskt att skriva där, men om tråden är lång osv så kanske det är bättre att skapa ny.

Själv har jag inte skrivit här länge. Känner mig välkommen. Tycker det verkar vara en trivsam stämning. På ALLA forum ALLTID så är det folk som inte kommer överens, som bråkar, eller som blir/är missförstådda. Inget att bry sig om, det är bara att ignorera som gäller.

Själv kommer jag nog att gödsla med ett par potatistrådar inom snar framtid, eftersom det är så vansinnigt få trådar som handlar om denna fantastiska planta. Visst det kommer nya trådar med jämna mellanrum, men, man kan ju tro att folk inte odlar potatis längre, så lite aktivitet som här är om dem

Eftersom mitt hår är nästan vitt och jackan är vit så syns jag nog inte sååå bra när jag gräver med mina. (dagsfärskt foto)
Apropå gamla och nya medlemmar... det är väl som med möblemang... blir bättre om man blandar.

Här kommer det hinkar och spadar, det räcker till många

Och om vi hjälps åt med våra spadar och hinkar så blir det säket en fin plantering, som vi alla kan vara nöjd med. Även om där är en del taggiga tistlar och brännande brännässlor.

Mitt i prick där Felix Matte...blir roligast o finast om man blandar gammalt o nytt

Har ni sådär mycke snö ännu ...usch...stackars er...vill inte byta boplats just nu i alla fall

huvvaligen men du får ägna dej åt snölyktor ett tag till de e fint de me
eller snöbollskrig de e skoj

Har alldeles nyss kommit hem (efter en dagsresa till Rockdala )och har hastigt läst igenom era inlägg. Själv är jag en " nygammal" medlem som förra gången inte var speciellt aktiv , betydligt mer aktiv nu.

Mitt bidrag blir att visst känner man sig som ny ibland " ej välkommen" i vissa trådar som verkar vara en " klubb för inbördes beundran". Att , som någon skrev " det var trevligare förr " eller " saknar deras kunskaper" gör INTE att man som ny känner sig välkommen. Vad menas egentligen? Man kan faktiskt uppfatta det som att de nya inte har något som helst att bidra med.

Att som "standardsvar" skriva i princip att "sök själv "ger mig ett intryck av " snorkighet" . Observera att det går att skriva det på olika sätt. En del skriver t ex att det där kan du hitta svar på här eller där , eller lämnar en länk och det uppfattar jag som vänligt.

Alla uppfattar vi det som skrivs på olika sätt. Att man själv tycker att man är tydlig, vänlig osv spelar ingen roll. Andra kan ju ändå uppfatta det på ett helt annat sätt. Nu vet ju inte jag exakt vad som har föranlett denna tråd men ville ändå tala om vad hur jag uppfattat olika " företeelser" här på forat.

Instämmer till fullo, man kan känna sig överflödig för mindre. Men det är skönt att se att det inte bara är bland oss"nya" som reflektionen kommer. Att även ni som varit med ett tag inser att man kan behandla oss "nya" lite snällare, vänligare.

Jag tycker det är jobbigt när jag ger i mitt tycke ett "seriöst svar" o vissa börjar och "håna" en direkt.
Det är oftast samma personer. Den enda anledningen till att de skriver verkar vara att vara så elak som möjligt.

håller med där, men jag anser mej tillhöra den "nyare" delen av medlem,
som kan ta illa vid mej när samma användare dyker upp i alla diskusioner och hugger på nykommlingar att dom förstör forat
får känslan av att nya inte ska komma här och uttala sig och ha en avvikande åsikt om någonting
men men...jag blir väl hårdhudad med tiden, och fortsätter att tycka det är trevligt med friskt blod, lika väl som gamla odlaiter och deras stora kunskap om växter och annat

Ok, jag känner mig träffad...
Eller menar du någon annan?

Om du menar att det var så bra att det finns folk som fångar in grävlingar och skjuter dem med pistol, så är det väl inte så konstigt att jag svarar lite bitskt på det, när jag i hela tråden har försökt försvara grävlingarna? Eller hur? Det var kanske lite väl provocerande från din sida...

Du tog ju till och med bort dina inlägg, så jag antog att du kom på bättre tankar. *hoppas*

Om du menar att tråden om amaryllisar, så kan jag tala om att hon som ställde frågan inte tyckte att det lät som ett seriöst svar att du "brukar kasta in dem i syrenbuskarna över sommaren"... Hon är rädd om sina amaryllislökar, för hon fick dem när hon var liten och det är en rätt ovanlig sort.

Och så bad du henne att söka svar själv istället (men det plockade du visst också bort).

Tänk att jag upplevde det som att det var du som "hånade" mig och min kompis. Det var därför jag svarade som jag gjorde.
Det är inte för att vara elak!

Jag gissar att du gillar katter?
Hur skulle du svara om jag skrev att det var SÅÅÅ bra att det finns folk som stänger in katter i burar och skjuter dem med pistol?
Du skulle säkert bli lika sur som jag blev, när du skrev så om grävlingar.
Skrev du det för att vara så elak mot mig som möjligt för att jag gillar grävlingar? Jag vet inte.
Men du tillskriver mig en elakhet i alla fall.
Och det a säger om b, säger mer om a än om b...

Mycket fjant...

Stopp och belägg där lilla damen! Hur kan du ens göra en liknelse mellan grävlingar och katter?. Okay att dom är rovdjur båda två, men där slutar liknelsen. I mitt bostadsområde har dom beslutat att katter inte får gå lösa, och vad händer? Jo, mitt i natten så vaknar man och tror att det är en katt som blivit utlåst för det är ett frenetiskt krafsande på dörren. Inte f*n är det nån katt där, men en stor fet råttdj**el som vill in i värmen. Detta har börjat efter att katterna vart instängda. Så katter gör nytta, grävlingar däremot bland folk kan vara rent farligt. Och grävlingsstammen har faktiskt ökat och en avskjutning borde nog påbörjas för att hålla antalet nere på en mer aceptabel nivå. detta är inget ont menat till dig som tycker om dessa djur, och att skriva så är inte heller för att provocera dig, och det tror jag inte Hamilton hade för avsikt heller.

tänker bara på alla sniglar den äter
o dessutom så har jag bara gott o säga om grävlingar o jag har umgåtts me dom under många år då dom bor under torpstugan
aldrig någonsin aggresiva utan bara trevliga mot alla
jag tror på att man kan vara vänner i naturen jag
så det så
men hetsar man så kan man säkert råka illa ut ett trängt djur är farligt
men som sagt jag har umgåtts nära me dom o suttit brevid dom då dom ätit de rester jag alltid la ut åt dom
aldrig nån aggressivitet

Jo, det är mycket enkelt att göra den jämförelsen:
Jag gillar grävlingar, och han skriver att det är bra att folk skjuter dem.
Jag blir sur för det. Inte alls konstigt!

Katter var bara ett exempel. Ett djur som jag antar att han gillar.
Och jag drog därför till med precis det han sa om ett djur som jag gillar.
(Men till skillnad från honom så menade jag det inte, utan nämnde det för att han skulle förstå, varför någon blir sur när man skriver att det är bra att skjuta de djur som någon gillar).

Vad gäller grävlingar och synen på denna så finns det redan två trådar om det, så jag tänker inte skriva mer här.
Kolla in "Igelkottar" och "Tar grävlingar katter" om ni vill skriva mer om det.

Jätteskönt att höra att fler har samma syn på grävlingarna som jag!

Kolla in trådarna "igelkottar" och "tar grävlingar katter".
Jag tänker som sagt inte skriva mer om hur fina och ofarliga grävlingar är i denna tråd.

Förlåt, det var det första som dök upp i huvudet....
(du borde veta att jag är lite för snabb ibland för mitt egna bästa vid detta laget) *ler*



Och jag tycker om lila... Min katt Julia har fått lila som "sin färg". Carisma har rosa och Pi har blå....

Vet ni vad.......jag har nästan inte ett enda sandkorn i min närhet så jag tänker leka med spade och kruka i mina lerhögar istället...

Jag har ju varit med här ett tag men kände mig välkommen från första stund och ändå skrev jag mitt första inlägg i en ganska hätsk debatt om prostitution...
Hoppas att både gamla och nya stannar kvar här...och är trevliga mot varann..

Tänk vad jag gillar en " redi bonde" i ordet allra bästa bemärkelse. Jordnära och förnuftig som vanligt.

Visst är nya välkomna men de behöver väl inte känna sig mindre välkomna för att man saknar gamla kompisar.

Varför försvann den och den?
Är de sjuka?
Har de en trevlig långsemester?
Har de bekymmer på annat sätt?
Kan man göra något för dom i så fall?
Har de slutat skriva för att de känner sig dåligt bemötta?
Har jag själv gjort något så att de försvunnit?
I så fall vill jag ställa det tillrätta.

Faktiskt så kan saknaden efter många vara större än ni tror. Frågorna och ovissheten riktigt tärande.

För mig är det så i alla fall. Men det beror nog på att jag har lite "för lätt" att fatta sympati och tycka om folk.

Det är helt OK att sakna " gamla" medlemmar men hur andra kommer att uppfatta det beror på hur man uttrycker sig/var man skriver det.

Jag uppskattar mycket alla goda råd från alla kunniga här. Är också glad ibland att berätta om mina ( mycket små ibland) erfarenheter. Tycker också om att flera av er skämtar friskt. Men kan ändå inte komma ifrån att en del trådar bara verkar vara för " de gamla och kända". Känns nästan som om en del vill dela upp forat i " gamla " och "nya" och konsekvent låter bli att svara på inlägg från nya.

Det här är hur jag uppfattar det , därmed inte sagt att det ÄR så !

jag skulle gärna vilja veta var gränsen mellan nya och gamla går.....
Inte kan det vara vid åldern?
Själv tycker jag det är väldigt kul att så många tillkommit under senare tid
och det är också kul att många av er erkänner att ni inte kan speciellt mycket och vill höra andras åsikter och få hjälp

Känn er alla väldigt välkomna!

Det behövs en blandning av många personer för att forumet ska funka och vara levande och intressant
Som tidigare sagts och precis som i verkliga livet kan man ibland sakna sina gamla vänner och samtidigt gilla sina nya!

Diabolique, vad skulle Hamilton egentligen ha svarat för att du och din polare skulle bli nöjda i den här tråden?

Att han tipsade om att söka var ju helt fel - då var ni spydiga. Att han dessutom talade om hur han brukar göra själv (vilket han även gjort förut) dög ju inte heller för det var inte tillräckligt "seriöst".

Så vad skall Hamilton göra, tycker du. Hålla käften och gå hem eftersom han inte gillar grävlingar, eller?

Nu var det så här:
Min kompis är ny på forumet.
Och jag har berättat för henne sedan tidigare att jag ofta får svaret att söka själv istället för att fråga andra. (Vilket jag tycker kan kännas lite dumt i vissa lägen).

Och så fort min kompis blev medlem så möttes hon av det.
Att det sedan har diskuteras i denna tråd gjorde det hela mer aktuellt att diskutera.

Det är mycket möjligt att det finns människor som slänger in sina amaryllisar i häckar och tycker att det är ett bra sätt att ta hand om dem, men det lät så osannolikt. Förlåt om jag trodde att det var ett sarkastiskt skämt.

Och det var inte heller ett svar på hennes fråga.
"Hur ska den placeras, i sol eller halvskugga under sommaren?"
Nu vet ju inte jag om Hamiltons syrenhäck står i full sol eller skugga.
Men det kanske uppfattas som självklart för någon annan.

Om den står i full sol så kan det ju bli halvskugga för amaryllisen, beroende på var i häcken man placerar (eller "slänger in") den. Och hur mycket sol den får beror också på hur tät och stor syrenhäcken är...
Så svaret väcker mer frågor än svar, om det nu var seriöst menat...

Jag tycker inte att vi var spydiga. Exakt vad var det som var spydigt eller hånfullt i tråden om amaryllisar? (förutom "sök själv istället" som plockades bort av skribenten).

Angående grävlingar igen...
Man får tycka vad man vill.
Men man får räkna med mothugg om man skriver att man ska skjuta och fånga djur som andra försvarar och gillar. Det är väl hur logiskt som helst?
Eller?

Jag kan skriva att jag tycker att vi ska utrota alla rosor i Sverige, men jag får räkna med mothugg.
Fattar ni?
Det har inte bara med grävlingar att göra, går man hårt till angrepp mot något (vad som helst) som någon annan gillar så får man mothugg. Det är bästa att lära sig det.

Och försvarar men inte det man gillar när det blir smutskastat så är man en mespropp tycker jag.

Skulle någon smutskasta det jag gillar får allt stå för dem själva

Jag är mer än gärna en äkta mespropp och bra mycket hellre det än tjafsar

Det beror på vad det gäller tycker jag.
Jag kan vara mespropp om någon smutskastar chokladkakor...

Om någon smutskastar min familj, eller människor med annan hudfärg eller religion så tycker jag nästan att det är ett brott att bara tyst stå och se på.

Och just i mitt fall så gäller det även djur som inte kan försvara sig själva (verbalt).

Om jag klassas som rabiat så skulle ni träffa äkta djurrättsaktivister...

ALL smutskastning handlar mer om den som smutskastar än den som blir smutskastad.

Säger någon att mina barn är skitstövlar och jag själv vet att så är inte fallet så skulle jag nog fråga varför de tänker och säger som de gör.

Vill någon smutskasta min religion så skulle jag göra samma sak.

Likadant vad det gäller hudfärgen på människor: jag skulle gärna vilja veta varför de smutskasta människor på grund av hudfärg.

I livsviktiga saker skulle jag inte vilja vara en mespropp!

Visst, i vissa lägen är man snarare ute efter en diskussion än en hänvisning till tidigare inlägg. Om någon alltid bara hänvisar till sökfunktionen tycker jag också att det kan bli tråkigt eftersom det inte öppnar för några samtal. Samtidigt får man ju förstå att alla inte vill/orkar/hinner upprepa sig utan i stället hänvisar till de gamla inlägg som finns.

I just det här fallet tycker jag att Hamilton faktiskt öppnade för en diskussion ("Menar du verkligen att du bara slänger in din amaryllis sådär utan vidare...) utan att han hade något för det. Nåja, så kan det gå på ett diskussionsforum och det var inte meningen att göra en jättesak av just detta.

För övrigt tycker jag också att man skall stå upp för det som är viktigt för en (och jag har inget emot grävlingar).

Godnatt, nu är det läggdags för mig.

Jag förstår.

Vi avgör ju själva vad vi tycker är viktigt.

Jag tycker att det är jättebra att du står upp för Hamilton!
Det visar att du är välvillig och bryr dig om andra.
Och du har också hjälpt mig att förstå att det var ett helt seriöst svar, som öppnade upp för diskussion och förtjänar att tas seriöst.
Tack!

Våran diskussion om att söka innan man frågar hade inte med Hamilton att göra, även om han utlöste den. Han verkade ta illa vid sig, och det tolkade jag som att det var "mitt fel" enligt honom. Men det kanske också var en feltolkning...

Förlåt Hamilton, om jag misstolkade dig och fick dig att känna dig påhoppad eller hånad. Det var inte min avsikt.

Sköööönt att du är tebax!

Precis det kommenterade jag för ett tag sen, när svaret blir "Sök på google!". Tycker inte det är ett "svar". Men fick genast kommentaren tillbaka att det är det visst det! (Tror att den tråden plockades bort på någons begäran, så jag kan inte återge exakt vad som skrevs.)

Men om det är ett snorkigt och högfärdigt svar vill jag vara osagt, jag tar det mer som att svararen bara vill hålla sej framme oavsett om kunskapen finns eller inte.

Jaaa! Precis så är det ju!

Kunde inte sagt det bättre själv!

Så sant som det är sagt, Solis .

"Verkligheten finns i betraktarens öga" (hört det förut )


Det som retar människor allra mest, är sånt som på något vis står dem för nära för att kunna se det hos sig själva.

Så, vill man veta HUR en människa är, ska man lyssna till hur den människan BEDÖMER ANDRA.
Väldigt ofta är det en "presentation" av den personen själv - och VAD har det med "mig" att göra??

Nu är det ju inte alltid så, men oftare än ofta, faktiskt en ganska bra regel att hålla sig till, om "jag" bara först LYSSNAR till vad den andra säger och tar ärlig ställning till om det är sant eller inte, vad gäller MIG (vid angrepp alltså).
Människor som ofta angriper andra, är det ofta synd om, för de lever med "fiender som verklighet i ögat".
En sådan människa blir ofta ganska ensam på slutet, ensam med sina egna ögon ...

Själv kan jag gå, med MINA ögon intakta.


En annan sak som en lärare sa till mig när jag gick i mellanstadiet, och som jag aldrig glömt:

"Om man tänker att "alla människor är dumma/elaka" så ska man nog fundera över vem det är som är `dum´."
(Gällde inte mobbning, då den mobbade faktiskt inte tycker att ANDRA är dumma, utan en själv)




Kul med lite hink och spade är lite förtjust i sånt ju. Min älskllingsfärg är GRÖN, men det ska vara en VACKER grön färg.

Förresten, vilka växter trivs i en sandlåda? För liiite vill jag odla här också ...

...och så har jag svårt för långvariga heta högtryck, så om det hettar till för mycket lämnar jag sandlådan och söker upp andra svalare trådar



Bara för att kasta in en lite stubintråd så gillar faktiskt även JAG grävlingar!!! FAST jag ibland bidrar till att skjuta dem.

Senast förra året bosatte sig en under huset, för tio år sedan bosatte sig tre under magasinet, för fem och fyra år sedan grävde en grävling bort "halva stallet" för att komma under.

Fyra av dem lever itne längre.

När de gräver så mina hus blir förstörda - är deras liv slut. Särskilt som det finns GOTT om dem, nästan för många.

Vem bestämmer det? Vad som är "för många" menar jag?

Naturen

Naturen är inte snäll!!! Djur förökas och fyller ett nytt område (när plats finns) i något som kallas fluktuation. Först är djuren några få med plats för fler, sen blir de för många än platsen medger, då följer sjukdomar, svält, aggressivitet och död (ofta plågsam) till antalet sjunkit under vad som området kan föda.

Då börjar antalet stiga igen, fast inte lika myckte som första gången, men ändå blir det för mycket, och så slår sjukdom, svält, osv till igen och antalet minskar, men inte lika mycket som förra gången.

Så där håller det på tills det blir jämvikt i området - som en pendel som först ger allför mycket utslag, sedan mindre och mindre, för att till slut stanna stabilt i mittenläget.

Blablabla - amaira pratar väldigt mycket i sandlådan
Man behöver inte lyssna så noga, det är bara mina fingrar som är så skrivglada

alla!!!
Nya, gamla och nygamla, och återuppståndna i nya skepnader .

Jag bara Ä L S K A R att läsa A L L A ord som du skriver Amaira och få till mig M A S S O R av din vishet att fundera över

[QUOTE]

Nu kastar jag mig också in i sandlådan....
avsikten är dock inte att kasta sand i ögonen på någon, men jag måste fråga:

Vem bestämmer när grävlingarna är för många??????
Jag förstår inte...
Du säger först att du skjuter dem när de är för många och sedan säger du att naturen bestämmer när de är för många...

Hur menar du?

Menar du att du är "naturen" - alltså människan är naturen?

Eller menar du att du har rätt att bestämma över liv och död?

Hjälp mig förstå!

Ja jag hade inte kunnat skrivit ett bättre inlägg själv:-)

Men det är ju just så människan anser sig att vara både gud och natur.
Det kommer att bli jordens undergång en vacker dag, när jorden får nog av människans tyranni.

Grävlingarna är för många enligt människan, när vissa djurarter blir för många i vår natur beror det på att vi utrotat en annan som den överpopulerade arten behövde.

Jag kommer inte att få uppleva det ....... när jorden går under .....men jag kommer att le från min himmel och tänka"som man bäddar får man ligga"

Aaah! Det är grävlingar som Agneta menar.

kanske det utan att jag visste ... jag bjuder på det!

var tog agnethas duva vägen?

tror inte att hon haft någon duva

joho!!! har sett den själv!!!!

Inte! Det vågar jag satsa en miljon kronor på!

Handlade det inte om grävlingar här? Jösses anamma, här hänger man inte med i svängarna. Eller är det ett internt skämt?

Jag börjar nästan hänga med...
Sadkorn och hinkar och duvor och grävlingar...

duvorvisste väl att den fanns någonstans

Sandkorn och hinkar och grävlingar kan jag kanske fatta men duvor?

Och var kom DEN in i historien då?

denna tråden handlade inte om grävlingar
den handlar om sandlådor

Ja men det var inte Agnetha som hade den den fanns i mitt album