Usch vad världen hade varit tråkig då! Om mina föräldrar tänkt så hade knappast jag funnits ! Hade en kompis som fick hela barnbidraget sparat från när hon var liten...några såna resurser fanns inte i min familj med mig och 4 syskon. Vill dock påstå att jag har betydligt mer respekt för pengar än hon nånsin haft, just på grund av att jag växt upp "fattigt" och inte fått allt serverat på silverfat.

Att lära sig att jobba för sina pengar är aldrig fel! Jodå, vi kommer visst spara en del av barnbidraget men inte allt eftersom jag anser att barnbidraget är just ett bidrag som är till för att hjälpa till under småbarnsåren när många kanske just inte har det så fett med pengar (man kan liksom inte jobba när barnen är nyfödda och föräldrapenningen är ju inte så fet).

Vi kommer inte ha några problem, har lite pengar sparade och kommer ha rätt bra ekonomi (om än inte lika bra som vid jobb) även när jag eller min man är föräldraledig men tycker ändå ditt (Andreas) resonemang är lite off.

Efter vad jag läst här så vill jag påstå att vi växt upp under rätt lika förhållanden men jag delar ändå inte din uppfattning. Tycker det är viktigare med själva uppväxten än att få en massa pengar när jag fyller 18.

Nåväl, alla har rätt till sin åsikt men att du klankar ner på arbetslösa och sämre lottade gillar jag inte! Jag är ofrivilligt arbetslös och tycker inte alls att jag är förmer på nåt sätt men har du ställt antal lediga arbeten i samband med antal arbetslösa? Dra inte alla över en kam, bara för att dina bekanta går och drar fötterna efter sig så gör inte alla det.

Och som nån annan skrev, med hus, familj och man med fast jobb flyttar man ju inte på en hel familj bara för att få ett jobb som man ändå blir uppsagd från efter 6 månader pga utlandsflytt eller liknande. Kanske funkar om man har väldig spetskompetens men för en vanlig knegare är det knappt lönt.

Nä, en sänkning av a-kassan är helt absurt! Att slå på dem som redan ligger är osmakligt...gud nåde om man blir arbetslös eller sjuk...lika bra att slänga sig utför ett stup på en gång eftersom man bara är en belastning för samhället, eller hur???

Att man sedan kanske jobbat hela sitt liv och betalat a-kassaavgift och skatt spelar väl ingen roll??? Och, när vi ändå håller på...varför inte ta ihjäl alla pensionärer, de kostar ju bara en massa pengar...det är väl onödigt att slösa pengar på dem, de har ju gjort sitt för samhället redan (hoppas ni fattar att jag är IRONISK nu)!

Hej hopp! Nu ska jag åka och hälsa på släkten varav hälften är arbetslösa och bor i en liten stad där det inte finns några jobb, alla går på praktik och företagen bara suckar när de ringer och frågar efter jobb/praktik!

Ha en skön helg!

Livet är ju inte statiskt, det förändras ju hela tiden. Alla väntar inte med att skaffa sitt första barn på 33-årsdagen, när man skrivit kontrakt på huset, utan det finns familjer som studerar, gör lumpen, är arbetslösa - och de klarar sej också. Och i många fall får de bättre ekonomi senare i livet. Tur att alla inte tänker sej för alltför noga, många av oss hade inte funnits då.

Och hälften av föräldrar skiljer sej innan första barnet är 1 år, enligt statistiken, det finns inga garantier. Då är man esamstående föräldrar, med mycket tuffare ekonomi. Och en 43-årig tre-barnspappa kan bli sjuk eller arbetslös och kan behöva ta till barnbidraget för att familjen klarar sej. Det kan vända, när som helst, för vem som helst. Sånt är livet.

Andreas, du beskriver en taskig fattig barndom bara för att du aldrig kunde få åka utomlands. Näe, vem faen fick göra det? Jag har heller inte fått nån fet bankbok av mina föräldrar, men förr va´ t.ex. hyran procentuellt mycket lägre än den är idag, så bara en av föräldrarna vart tvungna att jobba. Mor min hade fullt upp ändå med en stor barnaskara att ta hand om, och barnbidraget var nog ett välkommet tillskott i hushållskassan. Barnbidraget förstår jag inte att Andreas kan tro skulle va´nån sorts "sparbidrag", namnet talar tydligt om vad pengarna är till för, ett bidrag för barnet, inte till barnet. Min sambo vart pensionär för över 20 år sen efter en trafikolycka, hon hade inte hunnit med att jobba så mycket så hon har en pension på 5000 kronor i månaden. Att bara läsa Andreas åsikter om vad han anser att alla ska göra med barnbidraget känns som en fet käftsmäll för oss mindre bemedlade. Jag låter mina barn hålla på med dom idrotter dom vill, och det kostar, finns inte en chans att spara undan ens en hundring i månaden åt barna. Näe, såna inlägg mår man inge bra av.

Det är väl rätt självklart att alla inte har samma föresättningar för att kunna spara.
Och man är väl inte en dåliga föräldrar bara för att man inte kan lägga undan 950 kr på varje barn varje månad.

Jag tycker att det är bra att Andreas kan spara. Men inte för det är han en bättre pappa pga av hans sparmöjligheter. Eller att de som inte har råd är bättre eller sämre pga av det.

Så länge barnet har vad det behöver så ska man väl inte klaga. Varför skulle inte barnet inse att du kan inte få alla pengarna i handen eller på ditt konto för att det kostar att leva. Det är inte gratis och allt kostar. I en familj får väl alla hjälpa till. Sen är det självklart för mig att pengarna inte ska gå till saker som smink eller utekvällar för föräldrarna. Men till hyra m.m. anser jag är självklart då barnet måste ha någonstans att bo, mera än den behöver en välfylld bankbok.

sen kan jag hålla med om att flera borde tänka sig för innan de skaffar barn.
Speciellt många yngre.Men för det kan det ju bli bra.

Och detta med utomlands, det beror väl lite på hur man prioterar, vi har åkt utomlands rätt mycket. Inte varje år men i stort sätt. Men det är pga av att mina föräldrar har velat att vi ska se världen. Vi har kanske fått "mindre" saker hemma då. Men det är inget som vi har lidit av.
Men utomlandsresa eller inte är väl inget som man kan mäta om man har haft en bra eller dålig barndom.

Efter att ha suttit här och läst igenom den
här tråden, är jag så frustrerad att jag näst
intill skakar.

Naturligtvis är inte grundtanken med barn-
bidraget att det ska sättas in på banken.
Då skulle det inte behövas nåt barnbidrag alls.

Och om man ska prata om A-kassa så är det väl så
att du får 80% av inkomsten upp till en viss nivå.
Är det inte så att 16000:- är maxgräns? Eller
är det ändrat igen?

Skulle det hända min man....ja, då vore det
defenitivt kört för oss.Det kan jag lova.
Man kan aldrig någonsin veta om det
företag man jobbar i kommer att bestå.

Själv har jag min sjukpension på strax under
6000:-/mån.Och tack vare min mans lön
som ligger på ca 37000:-/mån före skatt,
lever vi för första gången i vårt vuxna liv,
med våra mått mätt, ett riktigt lyxliv.
Vi har vuxna barn som själva har/ska få
egna barn.Och vi kan ge barnbarnen vad
vi ALDRIG kunde ge våra egna.

Men aldrig, att vi glömmer bort hur det var
att inte kunna göra nåt utöver det absolut
nödvändiga.

Liv: jag förstår din frustration till fullo/Evgeni

Nu måste jag få fråga.

Vad jag ville ha fram var att som barnfamilj ska man klara sig precis lika bra utan barnbidraget som med barnbidraget. Bidraget ska inte vara en skillnad mellan att gå på knäna rent ekonomiskt och att klara av månadens utgifter tack vare bidraget. Förstår du hur jag menar då?

Jag kan inte använda citatfunktionen så det får bli så här. Och om jag förstår vad du menar så är det att du tycker det är helt rätt att staten ska finansiera ett sparande. Borde du då inte förespråka att det bidraget avskaffades eftersom du tycker att andra bidrag som är till för familjers överlevnad ska sänkas?

/Åsa

Konstigt att moderaterna mfl som är så emot alla slags bidrag och vill sänka hit och dit, själva utan att tveka tar emot barnbidrag med öppna armar.
Barnbidraget borde upphöra vid en viss inkomstgräns anser jag, har man så bra inkomst så man kan spara hela bidraget så borde man inte få något.
För mig som varit ensam med två barn har barnbidraget gått till nya kläder och annat som barnen behövt, att spara något har inte varit att tänka på.

Jag har också bekanta som har råd med att sätta in hela barnbidraget på sina barns konto, men de arbetar bägge med chefsbefattningar... Däremot tror jag att det är svårt för människor med "vanliga arbeten" inom vård, omsorg, bygge, fabrik(fast en del på fabrik har rätt så mycket bättre lön än de som tar hand om människor...)att sätta undan så mycket pengar...Jag trodde att barnbidragen var till kläder, mat, hobbies mm åt barnen och ett litet bidrag till kostnader för dagis och fritids...Men att behovspröva barnbidragen tror jag inte på, för det finns alltid små luckor att komma undan för vissa, och trots guldsked i mun få detta bidrag...

---
AnnA

Håller till fullo med Molly . Jag har oxå undrart i alla år hur vissa människor bara har mage att lyfta barnbidraget i 18 år

Det är ju ialla fall rätt många år vi talar om .

Det är ju inte alls säkert att alla pensionärer lever 18 år efter pensionen,
Och pensionen är ju inte lika för alla .

SÅ VARFÖR SKALL BARNBIDRAGET VARA LIKT FÖR ALLA ?????????

Kan man inkomstpröva bostadsbidrag, barnomsorgsavgifter m.m. så borde man även kunna göra det med barnbidrag ...... Tycker inte det är rimligt att sätta undan hela barnbidraget för att barnet skall ha en smärre förmögenhet vid 18 år Det kallar jag bidragsfusk

Enligt Robin Hood filosofin skulle, vid behovsprövning, "fattigbarnen" (vilka bevisligen finns i Sverige ) Kunna få en drägligare tillvaro och det hoppas jag att alla vi önskar dem ...............

Medan jag ändå är i gång ; Inför båtskatt med det snaraste .....

Precis, föräldrarnas taxerade inkomst kan väl vara grunden för barnbidraget?

För, som ni säjer, om en del föräldrar kan sätta in pengarna och köpa en merca när de fyller 18 så kännse det inte rättvist.
I såna fall skulle staten fondera lika stor pott för alla barn att kvittera ut vid 18-årsdagen...

Jag har alltid varit motståndare till barnbidraget. Om det nu måste finnas så skall det väl för sjutton gubbar vara baserat på inkomst? Detta är väl en gammal kvarleva som ingen "vågat" röra i... för så är det... man säger ju att "hästen bits när krubban är tom"... och tar nån bort barnbidraget lär ju inte de som har byggt upp sin ekonomi kring det rösta på det partiet nåt mera. Oavsett om man behöver barnbidraget eller inte...


Personligen gillar jag inte den nuvarande regeringens fasoner... att ta med ena handen (skatter) och ge med den andra (bidrag). Hur ska folk lära sig att klara sig någorlunda själva sålänge "storebror" står där och pytsar ut pengar från en till synes aldrig sinande kassakista.

Lika bestört blir jag av de uttalanden som gjordes i dagarna angående bistånd! Tydligen är moderaterna de enda som fattat att man måste ju för bövelen se till att det egna landets ekonomi är i balans innan man ens kan börja tänka på att höja utlandsbiståndet. Tydligen tror de styrande att sverige är "världens samvete"... och måste ta hand om alla och hjälpa alla trots att den egna ekonomin går på knän... *suck*

/Henrik

Jag håller helt och hållet med dig.
Ge mig ju sällan in i sådana diskussioner men nu kan ja ginte låta bli.

Det är väl klart att man skall använda barnbidrag, bidraget till barnet. Det heter inte sparbidrag/konto eller liknande.

Har man råd att lägga undan hela barnbidraget då behöver man det inte.

Och så länge man inte har råd med sjuka och gamla så skall vi inte behöva fylla på andras konto.
Men vi pensionärer/sjukpensionärer är väl ändå i vägen. Och os oss kan man dra in, för en sjukpensionär orka rju många gånger att skrika högt.

Sen kan ja gju hålla med om att många skulle behöva tänka till lite "innan" man sätter igång och sätter barn till världen. Man kan inte bara förlita sig att "storebror" fixar det. Så lite tanke innan vore nog många gånger bra.

Men att få barn får aldrig bli en rikemansförmån

Elisabeth

Hur kan det vara ett bidragsfusk med ett "tvångsbidrag" ingen kan ju tacka nej,
och jag kan inte förstå varför det skulle kosta så mycket att administrera en inkomstprövning försäkringskassan är ju bra på att kolla allt annat tex bostadsbidrag, där är de som hökar (säger de som har bostadsbidrag)
Jag säger inget om bostadsbidragens höjning kan bara konstatera att det kastas pengar över barnfamiljerna de stackars pensionärerna som verkligen har det knapert är det ingen som säger nåt om
Och jag tycker att politikerna skall ge fn i att lova o betala ut div bidrag så länge sverige har ett kraftigt budgetunderskott och en enorm utlandsskuld men det går ju bra för sverige enl GP
ska man skratta eller gråta
säger helt bidragslösa krister

Kan nog inte hålla med om att det kastas pengar över barnfamiljerna... ingen av våra barn m. fam har andra bidrag än barnbidraget.

Många pensionärer är det synd om. Finns många som inte har råd att ta ut sina mediciner.
Jag tackar Gud att vi är två, annars hade jag nog haft svårt att fixa och få det att gå runt ekonomiskt.

När barnbidraget först kom 1937, va´bidraget inkomstprövat. Det va´först 1948 som det allmänna barnbidraget, som alla skulle få kom, det va´då 260 kronor per barn och år. Det va´inte så mycket att hurra för, men ett litet bidrag till ett fattigt hem.

Jo men i varje nyhetssändning man ser på så är det stackars barnfamiljer hit o dit o de ska få mer bidrag...
jag tycker att man inte ska behöva några bidrag alls för att klara sitt uppehälle, men det har ju våra ibland smarta politiker sett till att svenska folket inte kan.
Det jag märkt o tänker på är att om man står i en mataffär vem är det som köper cigaretter, chips annan färdiglagad mat om inte barnafamiljer
och en mycket stor del av de dyraste villorna i stockholmstrakten köps av just barnfamiljer
Inget fel i det men jag tycker det rimmar dåligt med de stackars barnfamiljerna det pratas om hela tiden
visst jag vet att det finns barnfamiljer som verkligen har det svårt och de skall man ta hand om, men allt det där daltet med att barnfamiljerna överlag har det svårt går inte jag på iaf.
Jag skulle vilja att någon politiker verkligen tog upp problemet med fattigpensionärerna, de om någon har inte råd att köpa dyr mat och som du skriver inte har råd att hämta ut medicinerna, och tandläkarbesök skall vi inte prata om, där skall det ju tom utredas om pensionärerna skall få hjälp med sina tänder och den utredningen tar ju minst ett halvt år
krister

Jag vet inte om man ska skratta eller gråta åt vissa inlägg i denna tråden.
Blir verkligen ledsen när någon kan säga att om man behöver använda barnbidraget så skulle man inte skaffat barn.
Själv har jag alltid påstått att barnbidraget, precis som många här gjort före mig, skall vara inkomstprövat. Att det skulle vara svårt och kostsamt att göra det tror jag inte heller på med dagens datasamhälle.
Kom inte dragandes med att det är ett rättvisekrav att alla ska ha det. Nej, nej inte alls, behöver man inte använda det pga att man tjänar så mycket, utan att man kan sätta undan det tills barnen är 18 år då är det knappast rättvist längre mot den "stackars" kompis vars föräldrar behövt använda det till barnens uppväxt.
Har själv 4 barn, idag vuxna och de föddes under den tiden då man med nöd och näppe kunde klara sig på en lön om man levde snålt. Vi valde den vägen för att ge barnen den tiden med en vuxen hemma. Men det man aldrig vet är hur livet gestaltar sig, en dag stod jag plötsligt där som änka med 4 barn i och på väg in i tonåren. Hade börjat plugga och fick snabbt avsluta det och ge mig ut på arbetsmarknaden för att kunna försörja mig och barnen. Hade jag inte haft barnbidraget då vet jag inte hur det gått, förmodligen hade det varit socialbidrag som gällt.
Det fanns dagar då jag inte visste vad jag skulle sätta för mat på bordet och en urvuxen jacka kunde vara katastrof, men vi hade varandra och det betydde allra mest för oss.
När jag idag pratar med mina barn om deras uppväxt och alla umbärande de fick göra gentemot sina kompisar så ger de mig glädje när de säger; Mamma, det var aldrig viktigt med prylar och semesterresor, vi gjorde så mycket bra tillsammans istället, sådant som du gav oss tid tillsammans med, vi fick lära oss respektera våra medmänniskor, värna om de svaga, njuta av naturen, lära oss se på världen med öppna ögon. Du fanns där alltid för oss.
Idag är livet annorlunda för mig, jobbar visserligen alldeles för mycket men ett sätt att kompensera de år jag var hemma när barnen var små, jag vill ju också gärna ha lite pension den dagen det är dags och jag säger som någon tidigare sa här, att det är så roligt att kunna ge lite till barnbarnen.

Jag vill avsluta med att säga att den som har det tryggt ekonomiskt, ska vara rädd om det men man ska också vara så ödmjuk att man respekterar den som inte har det lika gott ställt och inse att alla människor fattig eller rik är lika mycket värda här i livet. Min far sa alltid att små sår och fattiga vänner ska man aldrig förakta.

Jag kan hålla med om att det pratas alldeles för mycket om "stackars" för det är vad åtminstone jag tror... bara en liten del som har det jobbigt med ekonomin och de ska så klart få hjälp.

Det värsta exemplet jag minns var när en kvinna i Luleå hade gått till tidningen och klagade på sin dåliga ekonomi. På bilden satt hon på bänk bredvid spisen med cigarett i hand
Jag var själv rökare då men jag blev riktigt arg när jag läste artikeln.

Jag kanske upprepar nåt som redan står i tråden ... men :

Om inte Andreas egen mamma hade haft barnbidrag för sina barn, ensamstående med vårdjobb och tre barn, kan jag tänka mig att hon haft det ganska svårt att klara ekonomin.

Så min fråga till Andreas är : Har du sagt till din mamma att det var dumt av henne att skaffa barn ???

Det finns säkert några här i tråden som frestas tycka att hon borde låtit bli ...

Hrmmm, kunde inte låta bli att skratta lite försiktigt där

Bra skrivet!

Jag har i alla tider tyckt att barnbidraget skulle vara inkomstbeprövad liksom bostadsbidragen är.
Tyckte själv att vi inte var i behov av något eftersom min dåvarande man räknades som höginkomsttagare och vi hade bara 1 barn. Så vi satte in pengarna på ett konto som hon kunde plocka av om det behövdes när hon flyttade hemifrån.

Någon sa att det skulle kosta en massa extra. Vad då vi anmäler till sjukkassan vår inkomst för att få sjukpenning eller bostadsbidrag eller vad det kan vara så de beloppen finns ju redan.

Andreas, jag tycker debatten skevar - att ni jämför äpplen och päron... Klart du vill ha höjt barnbidrag - det vill väl alla som har barn? Ingen tackar väl nej till pengar?

Men när du jämför dig själv med de som jag TROR att vi egentligen talar om, så blir det fel. De som behöver en höjning är de som inte har råd att ta ett lån till vare sig bostadsrätt eller hus, som inte har råd att ha bil eller ens köpa månadskort utan får cykla till jobbet, som inte har råd med någon utlandssemester, som inte har råd med 50:- till barnens skolutflykt, som lappar och lagar begagnade kläder och som har som total budget det du och din sambo sparar varje månad.

Deras barn har ingen grundplåt till eget boende den dag de ska flytta hemifrån, inga fonderade pengar, etc. Det är skillnad på grader i helvetet!

Själv har jag inga barn, men i min omgivning hör jag ständigt hur folk som har bra bostad, en eller flera bilar, bra kläder, mat och semesterpengar klagar på hur dåligt de har det. Ändå hänger inte middagsmaten på om barnbidraget kommit eller inte. Möjligen om man kan köpa nyaste mobiltelefonen.

Jag har också hört att det är för dyrt att administrera en behovsprövning, men nog tycker jag att den skulle behövas!

Kakaduan

Reserv, jag skrev inte att jag hade en taskig barndom och en fattig barndom hade jag inte bara för att man inte kunde åka på semester. Jag tog det som ett exempel eftersom det är relativt vanligt att man åker på sån semester.
Jag skulle för allt i mitt liv inte byta ut min barndom, jag är jätteglad för det jag har fått.

Jag anser inte att barnbidraget är ett sparbidrag, tycker man att man behöver pengarna till barnen för inköp av t.ex. kläder, mat och diverse sporter så ska man naturligtvis använda dem till det.

Jag skrev inte heller att jag anser att alla ska lägga de pengarna på hög utan att man endast bör tänka efter innan man skaffar barn så att man har de ekonomiska förutsättningarna för att klara av det, utan att använda barnbidraget. Om man sen ändå väljer/måste (att) använda barnbidraget till vardagen eller lägga dem på hög det anser jag är helt orelevant. Min point var att unga idag ska tänka efter innan de skaffar barn ifall de verkligen har råd. Naturligtvis kan det bli svårt om man har mer än ett barn då det kan ha en väldig påverkan på ekonomin. Jag kan helt klart tänka mig att om 3-4 år när mina barn är äldre och börjar vara med i olika fritidsaktiviteter såsom ridning, balett och hockey att vi då inte kommer att spara barnbidraget utan vara tvungna till att använda detta också.
Jag tror även att vår ekonomiska situation skulle ändras om vi skaffade ett eller flera barn till. Inte fasicken kan vi lägga pengar på hög då eftersom utgifterna skulle vara så mycket högre.


Till Evgeni, Felix matte och alla andra långtidssjukskrivna / sjukpensionärer / pensionärer här på forumet så vet jag inte om ni uppmärksammade att jag faktiskt tycker att de bidragen är skamligt låga. Fasicken, jag räds redan den dagen då jag ska pensioneras, av ålder eller sjukdom.


Gurkan, när min mamma blev gravid så var hon gift. Det var först efter 3:e sonen som hon blev ensamstående... Men visst, det kanske hade varit bättre om hon knipit igen och hållt mig inne så hade ni sluppit mina för er uppenbarligen rabiata åsikter i detta ämnet.


Kakaduan, från början gällde tråden huruvida barnbidraget skulle höjas eller inte. Mina intentioner var från början i denna tråden inte att jämföra mig med någon som har det sämre ställt än mig. Det har väl blivit så under vägens gång och för det kan jag bara be om ursäkt. Jag vet mycket väl att det finns massor av familjer som inte har de ekonomiska förutsättningarna för att spara pengar varje månad, varken hela eller delar av barnbidraget.
Jag tycker givetvis inte att de skulle avstått från att skaffa barn men kanske tänkt efter först då ifall det finns något som de kunde göra för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna. En av våra bekanta är ensamstående och hon klagar alltid på att hon inga pengar har, ändå har hon råd att röka 1-1.5 paket cigaretter om dagen. Tänk om hon istället slutade att röka, då hade hon ju gjort så att hon och sina barn har en bättre ekonomisk vardag.

Nu tänker jag sluta skriva i denna tråden då jag inte vill uppröra mer än jag har gjort, både genom det jag skrivit och uppenbara feltolkningar som folk har gjort av det jag skrivit.

// Andreas


Flame away!

Och vad i hela friden tror du att barnbidraget är till för????
Jag skulle vilja påstå att det är väldigt få som kan lägga undan barnbidraget till fullo.

Här går barnbidraget till barnen, så länge dom är barn det är väl det som är vitsen, eller är jag helt ute och cyklar????

tycker att diskusionen har varit ovanligt balanserad och ingen har väl sagt att ingen får ha avvikande åsikter

sen att vi står i olika politiska och ekonomiska läger, det är det som är tjusningen tycker jag.
upprörda känslor blir det alltid när man diskuterar politik

tror att det är det som barnbidraget är till för ja...
att användas till barnen

Som barnskötare har din flickvän max 18000 i månaden före skatt om hon jobbat mer än 15 år och jobbar heltid, vilket jag verkligen hoppas att hon inte gör med två små barn. Barnbidraget är 1900.
Din fru får då ut ca 13 000 kr, det innebär ju att du får ut 18-20 000 efter skatt!
Och du är inte höginkomsttagare????

Ärligt talat så skulle jag inte sätta in hela barnbidraget på ett konto till mina barn ens om jag kunde...
Jag tycker att det är att göra barn en otjänst att få dem att tro att pengar kommer flygande av sig själva...

Lite vill jag väl att de ska ha och jag kommer att stötta dem så gott det går i framtiden men de ska först och främst lära sig att stå på egna ben...
Och att vill man nåt så får man anstränga sig lite för att det skall bli verklighet...
Det är bara nôttigt de´...

Ekonomin är avsevärt mycket sämre för barnfamiljer och framför allt ensamma föräldrar nu än för bara några år sedan.

Jag kan bara jämföra med min egen situation på 70- talet då mitt bostadsbidrag + underhållet för gosssen (bidragsförskott) täckte hela min boendekostnad.
Jag hade sen alltså hela lönen + barnbidraget kvar.
Då jobbade jag deltid som hemsamarit och bodde i en modern 3:a, insatslägenhet med lån på.
Jag kan inte påstå att det gick någon som helst nöd på oss.

Nu är en av mina systrar i exakt samma situation och hon går back varje månad, så mycket sämre har det blivit.

1978 betalade vi 1094 kr för våran 4-rummare +kallgarage.
Idag betalar vi 5200 kr


1970 var makens månadslön 1780 kr netto, hyran för trerummaren var 474 kr.
Idag tar boendekostnaden mycket större del av inkomsten än vad den gjorde på sjuttio - åttiotalet.

När jag var barn på det glada 70-talet bodde jag i ett typiskt nybyggt villaområde, de flesta familjer där hade två barn och en inkomst. Vi hade en normal villa, bil, liten segelbåt, hade råd med semester då och då. Min pappa hade nog en ganska normal inkomst som tjänsteman och våra grannar var lärare, poliser, "arbetare", officerare, osv., dvs medelinkomsttagare.

Få familjer skulle klara den standarden på en normallön + barnbidrag idag.

Hur går det ihop ? Blir vi fattigare och fattigare eller är det så att vi konsumerar mer och mer ??

Jag tror på det senare, både vad det gäller prylar och tjänster. Mobilräkningar, internet och kabeltv fanns ju inte då, inga dagisavg. eftersom alla mammorna var hemma, kläder "ärvde" man av syskon, cyklar, skidor och leksaker likaså. Ingen färdiglagad eller hämtad mat eftersom det fanns mer tid.

Jag vet inte om det var bättre för men det känns som om "ekorrhjulet" snurrar fortare och fortare, vi jobbar mer och får mindre kvar pga. alla nya "måsten" som hela tiden dyker upp.

Men jag får ändå inte ekvationen att gå ihop ...

Har inte läst alla inlägg i den här tråden men jag tycker att ALLA bidrag borde inkomstprövas. Höginkomsttagare borde inte få några bidrag alls medan de som verkligen behöver det skulle få desto mer.

Tror du inte det beror på att din syster idag har helt andra och högre utgifter än vad du hade då. Jag menar t.ex. mobiltelefoner - både vuxna och barn "måste" ju ha det nu, datorer och dataspel, videofilmer, eller DVD kanske det är idag och en allmänt högre konsumtion med kanske mera avbetalningar och lån.
Ibland beror ju den dåliga ekonomin inte på låga inkomster utan höga utgifter.
Anki

Utgifterna har säkert ökag i många fall, men en del saker är ju relativt sett billigare idag. Cyklar exv. Elektronik. Kläder.

En ensamstående mamma med två barn som har ett låglöneyrke har inte råd med dator och för andra självklara prylar

Knappt semester, kanske till någon billig stugby, fast förutsättningen är tåg eller bussförbindelser. Bil finns det inte ekonomi för.....

Hennes barn tillhör Sveriges "fattigbarn"

De kan inte förstå (men måste) att deras bättre bemedlade kompisar får c.a 900 insatta på sina konton varje månad för att de ska få en bra start i livet

Det är skam och nesa... usch och fy

Jag kan inte få det till nåt annat än att det måste ligga i utgifterna. Min familj lever på endast en lön. Jag är hemma just nu, självvalt p.g.a våra arbetstider och jag lyfter inga som helst bidrag förutom barnbidraget. Det är det enda som kommer in på mitt konto varje månad men ändå är inte de pengarna slut när månaden är slut. Vi köpte hus mitt under denna period, jag slutade ta ut föräldrapenning eftersom pengarna bara la sig på hög. Anledningen till att vi bor så pass billigt ändå är att vi bara betalar räntan just nu, inga amorteringar. Vi slapp topplån p.g.a att jag sparat pengar sen jag arbetade och kunde betala 10% av husköpet kontant.

Vi känner inte alls att vi lever snålt och vi tycker att vi kan unna oss mycket. Vi har väl oerhört billiga nöjen och resa utomlands har vi ju inte gjort sen bröllopsresan men det skulle vi ändå inte ha hunnit. Jag har grubblat och grubblat på vad folk gör med sina pengar, de som har två rejäla heltidslöner men ändå tycker att de aldrig har pengar, men jag kan faktiskt inte fatta hur det går till.

Jag tycker faktiskt att barnbidraget gott kunde inkomstprövas och att de som verkligen lever fattigt kunde få ett rejält höjt barnbidrag. Vart vi borde hamna i den prövningen har jag dock ingen aning om.

Som tur är har datorer blivit billigare, den burk jag använder nu (Pentium III) räcker till det mesta förutom nya spel, och jag gav väl runt 500kr för den tror jag. Begagnad då givetvis. En ny dator med mycket bättre prestanda ligger väl på en 4500-5000, beroende på vad man vill ha för egenskaper. Och 5000 kanske många inte kan hosta upp. (jag kan det inte, eftersom jag är student och fattig)

Det som är dyrt är däremot bredband, och det blir ju allt viktigare för barnens skolarbete. Dessutom är det ju dåligt utbyggt. Där borde det offentliga verkligen pusha på. Gratis bredband åt alla skolbarn.

Jag tycker att barnbidraget borde inkomstprövas. Sen kan man själv påverka sin ekonomiska situation också, genom planering av inköp, rätt val av försäkringsbolag osv kan man spara en rejäl slant även som låginkomsttagare. Tro mig, jag vet...

Man har som människa ett visst ansvar över sina handlingar, det går inte bara att gnälla och förvänta sig att andra ska lösa ens problem.

Vad Sverige behöver är FOLK I ARBETE! Särskilt gäller detta ungdomen, som ska ta över landet i sinom tid. Att leva på bidrag är förödande på många sätt, är ofta passiviserande. Men självklart ska rätten till bidrag ändå finnas. Målet måste dock vara JOBB ÅT ALLA och självklart även få sjuka människor friska. Det är ju ett otroligt slöseri med unika mänskliga resurser att inte jobba. På tal om politik, för detta är ju det i högsta grad: Kan någon socialdemokrat/vänsterpartist/miljöpartist tala om för mig hur de vill skapa jobb i Sverige? Jag vet att de har pratat om fler jobb i offentliga sektorn, men den privata sektorn då? Arbetsgivare verkar ju dra sig för att anställa i allmänhet trots att Sverige varit inne i högkonjunktur i flera år! Är det meningen t.ex. att människor med funktionshinder helt ska sluta arbeta och istället leva på bidrag resten av sina liv? För att de inte orkar hänga med i de friskas tempo/arbetsplatserna är inte anpassade till fullo.

att skaffa barn är ju inget som nån ser som en "god ekonomisk investering", snarare blir det ju en STOR kostnad för alla.

Men det som jag ogillar med barnbidraget i den form det är idag är att detta är pengar som staten redan har "snott" för att sedan ge tillbaka dem och säga "titta vad snälla vi är, här får alla barnfamiljer en slant, ni kan få mer om ni röstar på oss nästa gång också"... ge fanken i folks surt förvärvade pengar så hade detta bidragsberoende försvunnit. Låt bidragen gå till de *verkligt* behövande... (ingen nämnd, ingen glömd)

/Henrik

---jag slutade ta ut föräldrapenning eftersom pengarna bara la sig på hög---
Jag förstår inte hur/vad du menar med det här.

Nej det beror på att lönen är procentuellt sämre och boendekostnaderna är i jämförelse med då flerdubbla även om du beaktar värdeskillnaden i kronan.

Jag använde inte pengarna utan de bara hamnade på ett konto. Då tyckte jag att det var bättre att spara de föräldradagar som jag hade kvar och ta ut dem nån gång i framtiden ifall det skulle bli pengakris då. Jag har ju kvar de dagarna och kan ta ut dem fram till min dotter fyllt 7 år. Eller så kan min man ta ut dem på sommaren eller nån annan gång som det behövs. Jag har ca 100 föräldrapenningsdagar kvar att plocka ut när jag vill.
Förstår du bättre nu?

Japp! Trodde att du kanske tyckte illa om att pengarna blev fler och fler....

hihi...nä det är väl svårt att tycka illa om det, men när man vet att pengarna är begränsade så...
I grund och botten var det alltså ren snålhet det handlade om

Erkänner på en gång att jag inte har läst hela tråden.

Men som svar på trådstartarens inlägg vill jag säga följande:

Jag tycker det är lite konstigt att man i Sverige inte vill unna höginkomsttagarna någonting. Är det någon som tänker på hur mycket skatt dessa betalar? Om man aldrig får igen någonting så minskar betalningsviljan drastiskt. (Blir säkert hatad för den här åsikten, men jag står för den!!)

Jag tycker att det är lika konstigt att människor ska behöva betala mer än 50% av sin inkomst i skatt som att folk som "inte behöver det" ska få bidrag.

Dessutom är barnbidraget inte tänkt att försörja ett barn på utan som en hjälp och en morot för att det ska födas fler barn. Något som behövs i dagens svenska samhälle.

ÄNTLIGEN! Hade ju egentligen lovat att inte skriva mer i denna tråden men jag måste ju bara skriva nu när jag fått lite medhåll...

Betalar man ungefär etthundrafemtiotusen i skatt varje år så är det klart som fasicken att man vill ha något tillbaka.

Vad konstigt att se Försäkringskassan som en bank gällande föräldrapenningdagar. Varför inte plocka ut pengarna och sätta dem på ett konto?

För att då missar man ju meningen med föräldradagarna, min man kan ju ha nytta av dem istället och t.ex. ta ut dem i sommar om jag jobbar då. Han skulle knappast få lov av sin arbetsgivare att ta ledigt när som helst ifall det inte är pappaledigt.