Jag återanvänder min gamla tråd för nu är det precis samma situation igen. Familjen har åkt till mina svärföräldrars stuga över sportlovet och jag är ensam här ända till söndag eftermiddag. Jag ska på en datakurs imorgon och så ska jag jobba fredag, lördag och söndag natt.

Caroline hade en del förslag om vad jag skulle göra när hon var borta och så tyckte hon att jag skulle ha mjukisdockan som heter Caroline hos mig i sängen så jag inte blev så ensam.
Jag har massor med projekt som jag tänkt ta itu med under veckan men det är inte värt att ropa hej ännu, jag kanske bara blir sittande som en säck potatis och inte orkar röra mig på hela veckan.

I så fall är det väl det du behöver då!
Hur ofta kan du göra det med fullt race hemma?

Ta tillfället iakt och bara njut

Nej det är ju sant. En liten stund kan jag ju sitta som en säck potatis men sen vill jag nog få lite gjort. Får försöka kompromissa.

Hur gammal är din flicka?

Vi ska nog lämna bort Isak på lördag kväll och gå ut och äta. Känner redan nu att det kommer bli jobbigt, man är nog lite hönsmamma

Gäller ju bara några timmar men JAG missar ju de timmarna med honom, tänk om det händer nåt jag inte får uppleva. Igår vände han sig från rygg till mage för första gången t.ex.

Ja, fast det är ju nödvändigt också, måste ju ha lite vuxentid tillsammans jag och pappan också, det är ju viktigt

Hon ska fylla 5 i vår. Det är andra gången de åker bort så lång tid utan mig men nu är det ännu längre än förra gången. Det är inga problem nu eftersom jag vet att hon har det bra och har jättekul. För några år sen hade det aldrig gått, hon har varit så mammig så hon har gråtit förtvivlat bara jag försvunnit nån timme. När man vet det så är det ju jättejobbigt att vara ifrån henne.

Det kommer säkert gå bra att lämna Isak några timmar, han verkar ju vara en förnöjsam liten herre. Det var inte min dotter vid samma ålder utan man kunde knappt lägga ner henne. Hon var vaken nästan jämt och jättesvår att söva.

Ha det så trevligt på middagen!

Tack!

precis det jag tänkte att säga nu också

Elisabeth

ååååå nu ringde jag och pratade med henne och hörde hur hon storgrät redan när de svarade. Hon kunde knappt prata för all gråt...jag längtar heeeeem! hörde jag bara. Hon var tydligen lite varm så hon hade fått Alvedon nyss. Man känner sig så hjälplös när man har sin lilla älskling så långt bort och man inte kan ta henne i famnen och trösta henne.