Vill bara återigen påpeka att jag inte vill utrota rovdjuren.

Jag hävdar att även rovjduren måste ha en begränsande faktor. Ska de var de enda djuren som dör av hög ålder?

Jakt gör att man kan ha balans. Om inte jakten finns så övergår balansen till att bli dominans av rovdjur på andra djurs bekostnad. Sånt trodde inte jag att djurvänner ville ha det.

Och angående viltet. Jag har haft varg inne i hästhagen som varit ganska öppen ca hundra meter från bostadshus. Det kallar jag inte skogsbete precis.

Dessutom så¨kan man inte hägna bort vargen med elektricitet. En varg hoppar med lätthet över alla stängsel under två meter.

Och jag har haft kompisar lite längre norrut som fått hunden angripen inne i trädgården.

Jag har inget som helst emot rovdjur.

Det jag vänder mig emot är att man inte får försvara sina egna tamdjur utan att bli brottling samt att man helt plötsligt när det gäller rovdjur så har ALLA andra djur mindre värde.

Och inte vill jägarna helt hållet ta bort rovdjuren. I stället så tycker många att det finns ett värde i att ha många sorters vilt på sin jaktmark. Men den enda som verkligen vet vad som finns och hur beståndet bör skötas är väl de personer som finns på marken och lägger ner mycket pengar och fritid på att sköta denna resurs.

För att man skall ha alla sorters vilt på sin mark behövs jakt av alla sorters djur enligt de förhållanden som finns på marken.

Att därmed klumpa ihop alla jägare och kalla dom mördare, nöjesdödare och annat är detsamma som att klumpa ihop andra männisor med allehanda tillmälen.

Är alla araber terrorister?
Är alla kvinnor som har sex horor?
Är alla politiker ohederliga?
Är alla tjocka personer dumma i huvudet?

Knappast. Skulle man påstå något sådant så vore det hets mot folkgrupp.

Om alla araber vore terrorister så låg vi risigt till. VI skulle nog inte gå ut.

Som tur är har de flesta kvinnor utlopp för ett naurligt behov nämligne sex. De flesta kan gära det utan att få höra nedsättande tillmälen som ínte är relevanta.

Och inte är alla politker ohederliga, tyvärr är de som vi hör talas om ofta ohederliga, men det är väl mera en sak om hur massmedia speglar verkligheten för att sälja lösnummer. Men vore alla politiker oherliga så då hade vi nog inte en fri domokrati.

Och om någon påstår att tjocka personer är dumma så bevisar det ju att den som uttalade påståendet inte är så välbefokad hemma på loftet. Det är ju ungefär som att påstå att röda bilar alltid går fortare än blå men långsammare än gröna.

Så varför ska det var OK att ta heder och ära av jägarkåren?

Just det med att varg t.ex går för nära människoboningar är vad jag menar med "felaktigt beteende"...
Såna djur bör skjutas av för att inte beteendet skall föras vidare...

...och jag vet att elstängsel inte stoppar varg direkt men det ger iallafall en "varning"...maten är inte serverad på silverfat..sen får man räkna med risken...

Jag vänder mig mest emot att det ibland blir ren skrämselpropaganda...
T.ex så har vargen skrämt Stig Engdahl (vargskytten) och hans familj utanför Dals Ed så till den milda grad att de hägnat in sig med ett 2 meter högt staket och frun tar bilen ner på lagårdsbacken när hon skall utfodra hästarna och hönsen...
Det blir väldigt konstigt om han skall vara bilden av en djurhållare i vargbygd..
För jag känner ingen annan som är SÅ rädd för vargen..


Sen att rovdjuren anses ha ett högre värde än andra djur beror väl på att de inte är så många än så att alla individer spelar roll för att undvika inavel....
Det är väl bara så att vi får anpassa oss...nya ordningar...nya vanor...

Önskar dig många dagars lärande bland GODA jägare.

Försök alltid som sagt att få gå ett spår i "onödan" där viltet redan ligger så att ni utan att någon annan blir lidande tränar upp er förmåga.

Är nog överenns mid dig där. Inte skall man behöva var så rädd.

Själv skulle jag utan att tveka gå emot en varg med en träpåk. SKulle inte vara rädd.

Men...... om jag ramlade av hästen, bröt benet och inte kunde ställa mig upp. Då hade jag varit rädd. Hade nog både i vargens och mitt eget tycke förvandlats till lätt byte. Red efter mitt vargmöte aldrig ut utan mobiltelefon och cigarett-tändare så jag skulle kunna ringa hem och göra upp en eld i en sådan situation.

Men ingen av oss vet vad som händer den dagen vargen kommer i en stor flock.

Tänkt på lagådsråttorna. När det finns bara några få så ser man dom knappt. Ibland bara som en förbiilande skugga. Men...... i en ladugård där de blivit för många ( lftast i svinstall coh hönshus) där kan de bli ganska otrevliga. De känner sig så säkra att de inte går undan. Kommer du tillbaka till hönshuset och öppnar dörren och möts av femtio råttor ( stora som smågrisar) som visar tänderna och fräser, då känns det inget bra. De visar klart att stör oss inte, vi är inte rädda för dig.

I väldigt vargrika trakter vittnar människor om att vargar i flock på samma sätt visar ett annat beteende. De är inte skygga längre. De har en väl utvecklad jaktteknik där de omringar bytet. Framifrån fångar några vargar bytets uppmärksamhet medan några bakifrån så att säga avslutar jakten.

Så vad som händer när en flock om så att säga trettio djur skulle vara etablerad. Då skulle jag som inte är rädd idag nog bli bra försiktig.

Naturligtvis ska man har respekt för vargen...men det finns ju nästan inga dokumenterade fall av att varg attackerat människor överhuvudtaget...
Jag är nog betydligt mer rädd för att hamna i en hjälplös situation i stan än i skogen..
Men jag har också alltid mobilen med mig när jag går till skogen...mest för att mina knän är lite "rangliga" ibland och jag är rädd för att bli liggande och ingen hittar mig...
Men vargen är jag inte särskilt rädd för...är nog mer nervös för grannens häst som har mitt bästa svampområde som hage... eller en ilsken älgko...

Tycker nog att så stora flockar som du beskriver är lite att ta i...då är allt stammen mer än livskraftig och då bör den begränsas naturligtvis..
Men än så länge är det ganska långt kvar dit...det finns väl bara runt 100 vargar i hela Sverige...

Ursäkta mig också..... vill också säga att det var trevligt att se dig igen Bettson!!
Anki

Den officiella siffran var 2001 100 st. Så räknar vargforskarna med en årlig tillväxt v vargstammen om ca 20 %. Det skulle innebära att vargstammen i stort sett fördubblats sedan 2001.

Bara i Rättvik kommun räknade man till 11 vargar år 2005. Då är det inte så konstigt att folketfrån orten säger att det inte finns något vilt längre.

Och jag tror nog inte att man behöver vänta precis till att vargarna blir 30 i en flock innan de blir obehagliga. Den naturliga jaktinstinkten med gruppjakt kan nog komma betydligt tidigare.

Fast fortfarande vill jag inte utrota varg. Det är nog bara det att vi inte riktigt har klart för oss i vilken omfattning ett enskilt rovdjur jagar för sin brödföda.

Bara små ökningar av antalet rovdjur gör att skillnaden mellan mångfald i djurlivet till utrotning kan vara hårfin.

Och nog skulle jag var rädd om jag brutit benet i skogen och det fanns varg. Den varg jag mätte var mycket större än min shettlandsponny.
Jag har inte sett vargar på det viset förrän jag såg en livslevande vild varg.

Har tyckt att det var stiliga djur och i storlek som en schäfer ungefär med lite opropertionerligt långa ben.

Jisses.... det var ett STORT, STARK, SMIDIGT DJUR som tog galoppsprång i sjumetersklassen utan ansträngning. (En häst tar ca 4,5-5 m galoppsprång.) OCh det var ettt självsäkert ROVDJUR, ingen blid liten shettis.

Efter det mötet var jag helt om vänd. Insåg att det var rovdjur vi talade om, ingen långbent bortsprungen ofarlig schäfer.

Fast lite häftig var upplevelsen.

Tycker jag också!

saxat från naturvårdsverket..
"Varg 2005
Varg inventeras främst under vintern på spårsnö. År 2004 föddes det 11 vargkullar (föryngringar) i Sverige, varav 2 föddes i gränsreviren mot Norge. Antalet vargar i Sverige bedömdes vara mellan 99 och 108. Viltskadecenter, VSC, redovisar att det under vårvintern 2005 fanns 23 vargflockar eller revirhävdande vargpar i landet. VSC preliminära bedömning (20 december 2005) tyder på att föddes åtminstone 12 vargkullar i landet i maj 2005. Troligen kommer det att bekräftas ytterligare kullar senare under inventeringssäsongen, som just har påbörjats."

Ja jädrar i det. Jag var också inne på samma sida och hittade mina uppgifter.

COh sedan hur räkningen går till. Många jaktdistrikt har helt enkelt strejkat vid inventeringen eftersom de anser att naturvårdsverket inte tar hänsyn till kolakbefolkningen dr varg finns och att naturvårdsverket siktar på en stam om 500 djur.

Så de sista årens siffror är nog ´kanske inte så pålitliga.

Det sätt ut ytor varje år på en diagonal genom skogen. Så räknas spår och avföring inom en viss cirkel på i förväg utsatt platser. Och som sagt. på många håll gick jägarkåren i strejk. Och då uppskattade man siffrorna.

Nu tycker jag personligen att det var lite osmart av jägarna att gå i strejk för då finns det inte verifierat hur stor viltstammen är.

På samma hemsida utalar sig också experterna att de inte anser att rovdjuren är helt ofarliga för människa. Så ente ens en gång wxperterna vet så mycket egenltigen.

Eftersom jag inget vet om hur farliga vargar är för människor skulle det vara intressant att se någon statistik på hur många som blivit bitna av varg de senaste åren.

Har fått för mig att det är betydligt vanligare att människor blir slagna av björn.

Ja exprätter inte mycket att lita på...det är mest antaganden och troenden och sedan upptäcks nåt nytt och gamla "sanningar" blir plötsligt helt orimliga..

I modern tid finns inga angrepp på människor.

Det är därför det sägs att vargar är ofarliga. VIssa vargförespåkare påstår dessutom att varg aldrig har angripit människor. Fat det är väl ungefär lika korkat som att påstå att förintelsen aldrig ägt rum. gamla kyrkböcker kjuger inte. Inte gamal släkthistorier heller.

I slutet av artonhundratalet och strax efter sekelksiftet finns det gott om dokumenterade fall där framför allt barn blivit angripna. Situationen var då att det inte fanns så gott om vilt för vargarna att äta (typ rådjur och älg).

Därför gick vargen på tamboskap. Den kunde till och med ta sig in i ladugårdarna. Och barn och småvilt var ingen större skillnad.

Vargen kunde ta mindre byten om den jagade ensam. Större byten kunde bara jagas av vargar i flock. De gick så tillväga att de högg efter buken så att tarminnehållet kom ut. Sedan kunde de i lugn och ro avsluta pga av att bytet inte kunde rymma med hela tarmpaketet på marken.

Att vi i dagens läge inte har angrepp från varg på människa beror just på att än så länge finns det andra intressantare byten.Typ rådjur och älg. Men när dessa tar slut kan man förvänta sig att vargen styr sin hunger åt annat håll.

Dessutom så tror jag alldeles bestämt att antalet vargar har med "farligheten" att göra. OM vargstammen skulle tredubblas mot dagens siffror så skulle jag nog inte känna mig säker.

Sedan är det detta med små byten också. Litet barn i barnvagn. Näe, skulle inte tro att det skulla vara säkert om antalet varg var stort.

Det enda skyddet människan hade mot anfallande varg var eld.

Björn finns dock i modern tid som slagit människor. Bästa sättet när manmöter en björn är att spela död. Den leker inte med sitt byte till skillnad från kattdjuren utan vill endast döda.

Björnen har ju inte kommit så långt söderut som varg och lo. Det är jag tacksam för. Tom min man skulle vara rädd för en björn.

Jaha... här är gott om björn -ser den ibland på långt avstånd på vårarna .
Konstigt nog är de enda de verkar ogilla gevär ..laddade sådana
-Om någon blir attackerad av björn är det alltid en person med laddat gevär Lika ofta har denne person, först skadeskjutit samma björn.
Tanter med blåbärskorgar verkar inte alls vara utsatta -nog är väl det underligt?
Varg har jag haft lyckan att få se en gång i frihet -den var inte stor
Ska försöka besöka dem i Lycksele där man kan gå in till flocken vintertid efter valpningen.

Fö är även min släkt full av glada jägare -med sina uppstoppade "trofeer "i vardagsrummet -Hur kan man vilja ha döda djur på väggarna ?
och den ena historien om vilda djurs farlighet värre än den andra

Men vi vill att lejon tigrar och elefanter ska finnas kvar på andra kontinenter.

Då kanske det vore en god idé att minska älg- och rådjursjakten istället? Och bara hålla efter vargstammen så den inte flödar över åt alla håll?

Ash, jag är ingen viltvårdare, så jag ska inte gissa så mycket



Det tror jag med, men av lite andra skäl kanske.

Ju fler vargar, dessto större risk att människa och varg träffas.

Effekten skulle bli ungefär den samma om hela sverige plötsligt bestämde sig för att börja orientera tre dagar i veckan.



Ush, björn är jag rädd för och jag bor i Stockholm! De är så stora, för att inte tala om klorna, och om den skulle få för sig att "peta" på "liket" skulle jag antigen dö av hjärtinfarkt eller fara upp skrikande - och då vet ingen vad som kan hända...

Jag lägger mig inte alls i debatten pro/anti jakt eftersom jag inte vet tillräckligt mycket. Läste bara ett intressant debattinlägg i vår lokaltidning för några veckor tillbaka där just detta diskuterades.

Det stod att i de gamla rapporterna där det sades att varg hade tagit människor så stod det även att troll hade tagit människor.

Vet ej hur sant det är, om det är sant alls. Men jag tyckte det lät jätteroligt.

Ibland när man trodde det var trollen som tagit barnen så var det nog egentligen vargar...

Tror inte rovdjur är så farliga generellt sett. Men en svår svältvinter så är det självklart att ulvar som vant sig bort med rädsla för människor tar både katter och småbarn om de kommer åt. Så tror jag iaf.

Nu har jag inte läst något mer än rubrik och första inlägg men som den jag är så kan jag inte "knipa käft"
och därför vill jag tala om för alla som bor så fint att de är förskonade från rovdjursangrepp... att det tyvärr måste ske en avskjutning för att balans ska hållas.
Inte är det naturligt alls att älgarna och rävarna kommer in i våra trädgårdar, totalt orädda trots att man står och hötter med sopkvast och de tvärsom försöker anfalla människorna.
Vi har haft ett antal härutanför på parkeringsplatsen.
Vi har också haft björn bara några hundratal meter från huset.. det är inte heller normalt beteende.

Jag, som har vargen som ett av mina favorit djur (på samma sätt som någon annan kanske har lejon eller tigrar som "favoriter"), tycker inte heller att det ska få finnas för många av dem. Jag tror att det är då de kan bli farliga.
Det har varit lite diskutioner om storleken på dem här i forumet. Jag sätter därför in ett par bilder. Flickan på bilderna är 11 år, så då kan ni få en uppfattning om hur stora de är. Denna flock var 5 st unga hannar.

Som bara lite kuriosa angående trofé-jakt.

De flesta "riktiga" jägare i Sverige lever med den gamla kulturen att man skjuter inte ett vilt som man inte tar till vara. Man hedrar djuret genom att se till att dess död ger många föremål man kan ha användning för, så att dess liv inte gått till spillo i onödan.

Utomlands finns en annan jaktkultur. I europa tex så hedras det fällda bytet genom att man hanterar det varsamt (utländska jägare kan bli verkligt chockade att se älgar lastas på lastbil för transport till slakteriet) Utländska jägare pryder djuret och lägger upp fint och rakt på gårdsplanen. Sedan hålls en hederscemoni där man i horn blåser tapto för djuren.Hur noggrann man är vid tillvaratagandet av bytet vet jag inte. Det är större andelen förmögna jägare i stället för vanligt folk utomlands.

Det många stöter sig på när jägare intervjuas efter en jakt är glädjen över att de dödat djuret. Man uppfattar det som att jägaren främst ser glädje i dödandet.

Inifrån jaktkretsar så har jag nog en annan bild. Själva skottet är en så liten del i jakten. Den omfattar så mycket annat. Men det jag uppfattar som glädje är många gånger mera en glädje över att man fällt bytet utan att skadskjuta, man lyckades på en gång.

Jag har väldigt många gånger tagit emot jägare hemma som inte fällt ett enda byte och som kommit hem med kommentaren att det varit en jättefin jaktdag. Vädret var bra, jakten var god men man lyckades inte fälla något vilt. Viltet överlistade både hundar och jägare. OCh man gläds över att man inte hade någon skadskjutning.Ändå skiner dom som solen och säger: Vi har haft en underbar jaktdag. Visserligen finns en och annan nybliven "stadjägare" med i ledet och är lite murkna, men de får lära sig att jakt är just jakt och inte slakt. Slakt skulle det vara om man alltid fick ett jaktbyte. Och ingen riktig jägare ställer upp på begreppet slakt.

Och det där med djur på väggarna. Vill inte jag heller ha, inte för att de stör mig eller för att de är fula.Utan mest för att jag vet att många tycker de är otäcka. Men om man träffar en jägare som har sina troféer på väggarna så kan de oftast berätta i detalj hur jaktdagen var när just det djuret fälldes. De har inte sin jakt-trofé som någon macho-grej för att de är stolta för att de döda djuret. Mot bakgrund av deras kultur att alltid ta tillvara djuret så är inte trofén så konstig. Det är deras souvenir för att minnas en god jakt. Precis som att en turist köper en souvenir för att minnas sin semester.

Men så till tillvaratagnde av skinn osv. Något som berör oss nära kan ändra på de mest djupa principer vi har inom oss.

Jag tänker på en utav mina gamla lagårsförmän jag jobbat med. Han levde för sina kossor. Pysslade om dom hur mycket som helst. Och om en gammal trotjänare skulle gå till slakt, så var han otröstlig i flera dagar.

Men kossan Rosa, hon satte minne efter sig. Hur bra hon än mådde och hur mycket omvårdnad hon än fick så var hon kort och gott en elak jävel. Redan som kalv stångades hon värre än tjurarna på tjurfäktning. Som kviga kalvade hon ute och hon håll på att ta livet av både sin egen kalv och personalen. När vi mjölkade in henne så sparkade hon inte varken fram eller bakåt som en "normal" ko. Inte slutade hon med det heller som en normal ko skulle göra. Hon fortsatte hela sitt liv att sparka som om hon hade en vidvinkelväxel inoperad.

Ladårsförman älskade denna ko lika högt som alla andra kossor. När så till slut ko-skrället hade sparkat av en kollega armen gick övrig perosnal till arbetsgivaren och sa att denna ko skulle till slakt pga av arbetsmiljöskäl.
Vi hade helt enkelt inte lust att riskera vår hälsa pga av henne.

Lagårsförman grät bittra tårar när vi lastade henne på slaktbilen. Ända tills kossan Rosa placerar en väldigt hård spark på ett ställe på lagårdsförman där herrar helst inte vill bli sparkade.

Lagårdförman fick en stel blick jag aldrig sett hos honom. Jag hade aldrig ens en gång sett karlen arg, men nu var han det. Vänta ett tag, sa han. Så gick han in och gjorde papper klara för återtag av huden.

Jag undrade lite vad han skulle ha en kohud till.

Jo du, sa förman. Den huden skall jag göra en matta av i TV-rummet.

Jag tycke det hela var lite konstigt men fällde väl någon deltagande kommentar om att han ville ha ett fint minne av henne. Lagårdsförman var ju lite känslig med sina kor.

Jo du, sa förman. Efter den sparken så ska det bli mig ett nöje att kunna trampa på henne varje dag.

Så det kan gå när vi blir träffade på ett känsligt ställe

då är man arg..
WB... Bettson

Kul att se dig här igen Bettson

Tack

Ska försöka sköta mig och var en snäll flicka

är du väl redan

Vilka fina bilder. Måste varit en häftig upplevelse att se varg på så nära håll.

Jag har också sett varg i hägn men aldrig klappat. Fast det jag sett utav frilevande varg är att jag förstått att djurparksvargarna är små. Så här beskrivs varg hos jägareförbundet:

En varg mäter 60-85 cm i mankhöjd. Hanarna väger 35-50 kg, medan tikarna väger 30-40 kg och är något lägre än hanarna. Ett spåravtryck är ca 9-12 cm långt om man inte mäter klorna. Framtassarna är lite större än de bakre och steglängden är normalt 120-160 cm, men varierar beroende på vilken hastighet och gångart vargen rör sig i.

Jag de är ändå ganska modesta i sin beskrivning. Jag har sett uppgifter om vikt på skandinavisk varg på uppemot 65 kg.

Mankhöjd uppemot 85 cm så är vargen stor som en shettlandponny ungefär. Den jag såg var större än min shettis. Det var det jag var så tagen av, förutom att den rörde sig med sådan kraft.

Jag har intresserat mig en del för varför vargarna i hägn är så mycket mindre. Jag menar de har gott om mat och borde växa sig stora.

Jag tror det beror på naturens urval. Ensast de kraftigaste överlever i naturen, i djurparken de flesta.

Vargarna i hägn lider brist på motion. En frilevande varg rör sig på 800- 1000 kvadratkilometer. Dvs vandrar mycket. Alla vet att en kropp som används utvecklas till att klara omgivningens krav. En tennisspelare tex kan få sin slagarm att bli nästa dubbelt så tjock som den andra armen.

Sedan så har det med maten att göra. En frilevande varg äter i två steg.
Eftersom den äter kött så måste den få i sig mineraler och annat. Till viss del kan den få det genom att gnaga på ben. Men där är inte hela förklaringen.

Det första en varg äter när den fällt sitt byte är att äta av maginnehållet. Detta har två syften. Dels så är byten ofta gräsätande djur och deras maginnehåll kan bestå av örter och gräs. Detta att äta ett stort antal olika örter samlade från ett stort område är gräsätarnas naturliga minerlafodertillskott. Vargen tillgodogör sig deras mineraler i maginnehållet.
Brist på mineraler djuret kan smälta kan vara en storleksbegränsande faktor.

Syfte nummer två är att eftersom bytesdjuret halv-vägs brytit ner en del av sin föda så har det bildads aminosyror i maginnehållet som vargen behöver för att smälta köttet.

Alltså gör vargen så att den i vilt tillstånd först fäller ett byte och äter av maginnehållet. Han väntar sedan något dygn för att återvända till bytet någon eller några dagar senare för att äta sig mätt av köttet den nu fått möjlighet att smälta. Oftast behöver en varg 2-3 kg kött omdagen. Men i naturen äter den mera i omgångar och kan ta uppemot 8-9 kg i ett enda mål. för att sedan vila magen några dagar.

Det här är inget specifikt för just varg utan för köttätande djur. Hunden är ju besläktad med vargen och alla hundägare vet ju att hundar rätt gärna sätter i sig snusk som spyor och annat. De söker just den frilevande hundens bytes maginnehåll.

Intressant är det i alla fall.

Det var min 30-års present, att få träffa vargarna på Kolmården. Det var en jätte häftig upplevelse som jag delade med systerdottern.
Men jag åkte därifrån med en otrolig respekt, jag trodde nog innan vi åkte att de skulle kännas lite mer "hundiga".
Vargskötaren var först väldigt tveksam till att släppa in en 11-åring, han var rädd att de skulle slå omkull henne. Men han gick som stöd bakom henne fram till en stor stock som hon fick ha som stöd bakom sig, och då gick det bra.
Jag lägger in fler bilder för den som är intresserad i mitt album lite senare idag!

Dom ser fantastiskt häftiga ut!!!!!!!

Jag älskar varg och björn - på bild. Har argumenterat friskt för att de ska få leva fritt i naturen, men den krassa sanningen är att jag gärna ser att de lever fritt i naturen, så länge som det inte är där jag bor. Så jag inser att jag inte har rätt att yttra mig i frågan, vill jag inte ha dem här, så varför ska jag tycka att nån annan ska stå ut med att riskera att möta dem i skogen? Jag vill inte riskera att mina barn möter varg eller björn om de leker i skogen. Jättesorgligt men sant.

Jag tycker också de ska få leva fritt i naturen.

Men jag tycker likaså att det är människorna som bor där rovdjuren finns som ska få bestämma deras antal.

Jag menar så här. Om man noggrannt följer tex varg och lo låter dom finnas men till ett litet antal, så kommer det att finnas gott om mat för dom.

Man sköter regleringen av antalet rovdjur lokalt genom jakt.

På det viset så visar rovdjuren inget intresse för att skada varken människor eller tamdjur. Finns det gott om ätbart vilt så håller dom sig till den maten.

Genom reglering av rovdjur via jakt så försäkrar man sig om att det fortsatt finns god vilttillgång. Detta är i mina ögon den bästa samexistensen för människa och rovdjur.

Men att det i Stockholms innterstad eller för den delen i Bryssel ska sitta byråkrater och bestämma över rovdjursjakten, innebär bara att människor i den del av landet som har rovdjur får ett rovsjurshat eftersom de känner sig utsatta och hjälpslösa.

Måste säga att du har en sund inställning Latmask

Så, nu finns det lite vargbilder i mitt album!

wow! va stora dom är... det måste ha varit en upplevelse att sitta där mitt ibland dom.

Jag måste bara kommentera Pirums inlägg på den första sidan här:

Visst kan man låta trafikolyckor och sjukdomar låta begränsa lodjursstammen, det enda problemet med detta otroligt väl genomtänkta förslaget är att det begränsar den mänskliga stammen också! Vad är det för mening med en nollvision i trafiken om vi offrar några civila för att hålla lodjursstammen i schack? Och varför tror du virus som H5N1 (Fågelinfluensan) uppstår? Jo av en eller två anledningar; Djurstammen och/eller människostammen har blivit för stor så en del måste "dödas av" för att inte vi ska utrota varandra eller skada jorden/livet på en massa andra sätt. Det är helt enkelt naturens sätt att slå tillbaka MOT OSS!
Såhär har det varit i hundratals miljoner år och helt plötsligt dyker vi människor upp och säger: "Vi tar över härifrån". Skulle inte tro det...

Skulle H5N1 utvecklas till en pandemi så har vi ingen annan att skylla på än oss själva. Det är surt jag vet och det känns inte som att man aktivt gått ut för att överbefolka jorden, men om vi rannsakar oss själva lite noggrannare så ser vi nog det... Någon som håller med? Det gäller att tänka rationellt och inte känslomässigt - Inte alltid så lätt med andra ord...

Klart att jag tycker om lodjur, men allt går i ett kretslopp, man skulle kunna säga att vi är för många som tycker om dem. =)

Pirum, tänk i lite större perspektiv än "Synd om de söta lodjuren", snälla.

Den citerade siffran i följande inlägg är fel - det är antalet allvarligare fall i Europa, inte Sverige. Jag måste verkligen be om ursäkt - tänk vad ett litet felantecknat ord på ett föredrag kan ställa till med! I Sverige orsakar "tamdjur och keldjur" (främst hundar) skador på ca 13-15 000 personer varje år. Under 2003 vårdades 265 personer på sjukhus i Sverige för angrepp/bett av hund.

Olle

Därför att tamhundarna inte decimerar rådjurs- och älgstammen...

...annat än när de hjälper till under jakten!

Olle

Precis!

lunatic, håller med dig om det mesta du skriver, fast när det gäller trafikolyckor så är rådjur och såklart älg mycket "värre" än lodjur. Med tanke på trafiken är jag rätt förvånad att vi accepterar en så stor älgstam som vi ju faktiskt har nu. Fler lo och varg skulle innebära klart mindre rådjurs- och älgstam.

En av poängerna med mitt inlägg var att om människan inte jagar så blir det sjukdomar och svält som tar kål på många djur istället, och det är inte alltid trevligare, om än mer "naturligt". Jag skrev nog lite slarvigt kanske.

Tycker för övrigt inte att lodjur är speciellt söta, de flesta vuxna kattdjur ser rätt elaka ut enligt min mening

Oups så många som 70 000. Men svårt bitna är väl att ta i. Så fort huden har gått hål på, behöver ju inte vara speciellt allvarligt så åker man ju för att få en stelkrampsspruta. De flesta behäver formodligen inte sys en gång utan behandlingen stannar på den nivån.

Sedan så tror jag nog inte att alla dessa bett är hundarnas fel. En hel del är faktiskt dålig uppfostran och en annan stor del är att man behandlar hunden illa. Den enda jag känner personligen som blivit biten förutom jag själv för 42 år sedan, är min brorson. Han kampade med sin hund om pinne ganska hårdhänt och tappade pinnen, kastade sig efter den samtidigt som hunden. Även det var ett lätt bett och helt och hållet hans eget fel.

Och bonden som fått två får rivna av lös-springande hundar.

En hundägare har strikt ansvar för vad hans hund ställer till med. Han är ersättningskyldig till lantbrukaren. Dessutom om lantbrukaren polisanmäler honom så har dessa hundar koppeltvång framöver.Förr så var det skäl för avlivning om det upprepades, vet inte hur det är idag.

Och hunden är faktiskt släkt med vargen. Är egentligen ett rovdjur det också fast vi har tämjt det i så många generarationer. I en hund utan fostran kommer vilddjurets instinker i dagen.

Jag tycker nog i så fall att det finns inga dåliga hundar, bara dåliga hundägare.

Tittar på vår egen hund. Hon har behov av strikt sträng fostran för att vara lycklig. HOn är säker, snäll och helt underbar.

Hade hon hamnat hos någon som inte fostrat henne hade hon förmodligen varit avlivad idag. Ju tuffare hund desto vikigare fostran.

Av nyfikenhet; Var kommer siffran 70.000 ifrån? Det är verkligen galet.... Att hundar inte blivit förbjudna än är för mig ett under. Inte för att jag hoppas på ett förbud, men 70 000 !!!

Bettson snackar så mycket skit!
En massa "fakta" som ska rättfärdiga jagandet som nödvändigt. Jag känner flera jägare av älg och rådjur, och inte sjutton jagar dom för att ställa till balansen. Det har väl aldrig funnits så många älgar och rådjur i Sverige som nu, eller?

Storvillt måste vi skuta av eftersom det inte finns något annat sätt att kontrollera bestånden, då vi skapat bra miljöer och skutit av alla hinder.

Jaga älg och rådjur är ett nödvändigt ont, massor av mat, och det behövs.
Men varg och lodjurs jakt bedrivs av feta män med små k--ar som inte kan hävda sig någon annanstans. Vari ligger glädjen att sitta på pass i timmar för att skjuta en liten katt?


magnus

Förmodligen samma mekanismer som får folk att stå i kallt vatten upp till låren en hel helg för att dra upp en blänkande fisk. Eller får folk att såga ner äppelträd och plantera en okänd sorts blommor. Eller får folk att springa hela dagen i klädbutiker, bara för att hitta "rätt kap". Eller får folk att sitta med en penna och dutta på bingopapper. Bakom allt detta ligger nog människans underliga längtan efter spänning och belöning.

Tycker själv att "troféjakt" känns aningen otidsenligt, men av de jägare jag känner så är det nog ingen som ägnar sig åt det. Förknippar det mer med "jaktturister" som åker många mil för att jaga på "annans" marker. Ungefär som sportfiskare. Kanske man skulle kalla dem sportjägare. Jakt på varg och lo placerar jag nog in som jakt på lejon och elefanter. Sällan nödvändigt alltså, men ibland så behövs det.
OBS, den där snubben som fick fängelse för att han sköt en varg gjorde det inte i en vargjaktssituation, han gjorde det för att skydda sina får. Hade han däremot haft fåren som bete för att få skjuta vargen, då hade han förtjänat tid i buren.

"Naturvårdsverket har den 20 december 2005 beslutat om jakt på lodjur.

...

För Västernorrlands län innebär beslutet bl a följande:

Skyddsjakt
Den del av länet som ligger väster om järnvägen (stambanan) från länsgränsen mot Västerbotten -Trehörningsjö-Mellansel-Långsele till länsgränsen mot Jämtlands län.

Tilldelning: Ett (1) lodjur.
Jakttid fällfångst: 1 mars - 31 mars 2006.
Jakttid med vapen: 1 mars - 31 mars 2006.

Avlysningsjakt
Den del av länet som ligger öster om järnvägen (stambanan) utom området öster om Ångermanälven i Kramfors kommun.

Tilldelning: Ett (1) lodjur.
Jakttid med vapen: 1 mars - 31 mars 2006.

Den del av länet som ligger öster om Ångermanälven i Kramfors kommun.

Tilldelning: Ett (1) lodjur.
Jakttid med vapen: 1 mars - 31 mars 2006.

Den som vill jaga lodjur i vinter måste registrera sig som lodjursjägare i Jaktregistret. Registrering gäller bara innevarande säsong och kan göras fram till att lojakten för året är slut."

http://www.y.lst.se/organisation/forvaltni...97fff15937.html

Skuta en katt eller spela bingo??? Tycker Du det är samma typ av spänning så undrar jag hur Din vardag ser ut. Fiska som Du nämde sker oftast catch and release eller så äter man fisken. Grillad nyfångad abborre är underbart, men vem äter varg?

Shopping av kläder / jaga varg? Härligt smart jämnförelse?
magnus

Men snälla shiva.

Om du läser ordentligt så ser du att jag också talat om att det finns nästan helt tomma områden i Sverige på rådjur och älg. Det är där som det finns gott om varg och lo. Det är inte jägarna som tömt skogen det är rovdjuren.
Jägarna gick ifrån arrendet på jakten pga att de inte ville skjuta sänder de sista spillrorna av älg som fanns kvar. Rådjuren är helt borta.

Detta bara för att rovdjuren inte har en naturlig fiende. Ska balans upprätthållas så behöver dom det.


Sen att hålla debatten på en sådan nivå att snacka om feta gubbar med små k--ar det är väl att gå för långt.

Jag kan tala om att jag bara sett k--en på en av dom. Den var inte liten och innehavaren var inte fet.



Det borde finnas trevligare och mera relevanta argument i en debatt än att lägga sig på den nivån.

Så du anser alltså att man skall skjuta av viggar och andra vilda fåglar (tranor, svanar mm), pga fågelinfluensan? Orsaken till fågelinfluensan är människans fabriker av tamfåglar, det har inget med vilda bestånd av fåglar att göra. Visst finns det fall när det blir alltför många individer av vilda djur, t ex har det ju under de senaste 30 åren funnits alltför mycket klövvilt. Men det beror ju på att människan tagit bort rovdjuren och gett dem obegränsat med mat pga alla hyggen.

Älgar och rådjur dödar ca 20 personer/år, de senaste 100 åren har max 5 personer dödats av rovdjur (jägare dödade av björnar).

Borttaget!

Jag menar att det är samma mekanismer, och jag inser att jämförelserna är rätt provocerande, men det var också delvis meningen. Håller dock med att bingo kanske oförskyllt får sig en känga, och även äppelträdsskövlaren.

Internationell klädindustri, blomsterproduktion, det ska jag bespara den här tråden mina åsikter om

Är själv inte jägare förresten, och om jag skulle bli det så hamnar rovdjuren längst ner på min lista över djur jag vill jaga.

För att använda ett ord som inte är provocerande kanske Alla nämnda saker oavsett om det är klädköp eller jakt ger åt vissa individer en tillfredsställelse , dom får sitt behov av tillfredsställelse tillgodosett när dom får skjuta vilt av alla de slag. Det ger en kick åt kroppen som faktiskt är jämförbart med den kick en knarkare får när han tar sina droger, det frigör ämnen i kroppen som människan känner sig tillfredsställd med. Låter lite sjukt kanske men så ligger det nog till för många av jägarna, och det va´inte alls fel att dra in bingon där heller, spänningen är densamma för bingospelaren som för jägaren. Jag tror inte att det bland sveriges jägarkår vimlar av sadister som jagar för att se nåt djur lida, men visst ger det väl en kick att få sikte på det man väntat på i så många timmar. Nu handlade juh inte om älgjakten utan om lodjursjakt Där hoppas jag att dom bara skjuter undan dom som kommit för nära bostadsområdena, samma med vargar, så många finns det juh inte av dom så man måste ut och skjuta hej vilt. Men inte är det väl en öppen jakt på lodjur? Är det inte just bara specifikt dom som kommit för nära dom ska ha bort?

Frågan är väl vad den sk tillfredställelsen beror på.

En oerhärt fattig människa jag känner hörde jag göra följande uttalande en gång.

Han var glad för att han kände sig så rik.

När jag tittade lite förvånat på honom så förklarade han.

Jag har hö på skullen till djuren för ett helt år. Jag har fodersäd också för ett helt år bärgad. Jag vet att hur stora skulder jag än har så behöver mina djur inte svälta.

Jag har potatis och grönsaker i källaren.Jag fick en halva älg i jakten. Då vet jag att det inte behövs så mycket mer för att ha mat på bordet till familjen. Kaffe kan jag inte producera men det kan vi vara utan.

Så jag känner mig så rik............





Det fick i alla fall mig att fundera en hel del. Jag har ofta när det har slaktats älg gått ut i slakteriet. Det har varit väldigt hög luft där ute och skämten har haglat tätt. Nu förstod jag vad det beror på.

Jag tror det är en inbyggd instink vi har kvar sedan uråldriga tider. En glädje att veta att man har mat en bra tid framöver. Den instinkten tror jag sitter så djupt eftersom de förhållandena varit nån miljon år eller så att människan arbetar/ jagar för mat. Så det spelar ingen roll att vi kan gå till affären och göra matinköp. Ränderna går inte ur.

Jag har själv känt ungeför samma sak fast jag inte jagar när man gjort saft och sylt. Just känslan av att skafferiet är fullt och kommer att vara det för en lång tid framöver. Eller hur är den moderna känslan som ersätter avslutad lyckad jakt.Vi får lön. Vem farao har inte känt sig lite piggare och gladare den dag man får lön. Det är precis samma mekanism som gjädje över en lyckad jakt.

Attt sedan jakten innehåller ett moment av spänning är väl inget att sticka under stol med.

Själv deltager jag ofta vid jakt utan bössa. Har varit observatör på jaktprov.
Kan säga att jag tyckte det var oerhört spännande. Det jag överraskades av framförallt, var att viltet inte på något sätt var chanslöst eller verkade stressat trots hundjakt.

Dom stannade till både nu och då och kunde stå långa stunder och kolla läget helt lugnt. Trodde faktiskt själv att hundarna skulle stressa mera och att det skulle vara en snabbare jakt än vad det var. Viltet hade också gott om möjligheter att lura upp hunden riktigt rejält.

Kan man inte skjuta bort andra djur som kommer för nära
tex rådjur
krister

Jo visst kan man det.....

Om det inte är tättbebyggt område, och du innehar jakträtten har löst jaktkort och har giltig vapenlicens.

Försöker du göra det utan det så kommer du nog att få heta Runar som smeknamn