Jag inser att jag uttryckte mig klumpigt. Jag menade inte att de ser ut som marsvin men att vissa (id**ter) förväxlar små hundar med mer passiva och mindre krävande husdjur som tex marsvin. (och innan någon blir upprörd passar jag på att påpeka att marsvin är mkt trevliga husdhur och att detta inte var en pik mot gnagarsläktet. bara för att vara på den säkra sidan...)

I övrigt håller jag med, tillbaks till frågan! Om man förbjuder en ras men inte tar itu med två beningarna kommer det då inte leda till "korrumption" av en annan? I princip vilken hund som helst kan fås agressiv, så länge det finns folk som vill se det, tror ni inte?

Det tycker jag också.

Jag är SBK instruktör och håller ett antal kurser varje år på Brukshundklubben, det är väldigt sällan som vi har "kamphundar" på våra valp/grundkurser. Den kursen som jag har just nu är det faktiskt med en amstaff men det ytterst ovanligt. Vi har pratat om detta på SBK men inte riktigt kunnat komma fram till varför dom inte "behöver" gå en utbildning med sina hundar.

Däremot vet jag en som är tävlar i högsta toppen (SM) i agility med sina "kamphundar" och jäklar vad duktiga dom är.

vad är det för dumheter, en liten hund är väl inte annorlunda i skallen än en stor?
trams!
sen att inte en liten hund kan ställa till med samma skador som en stor må ju vara en annan diskussion.

Håller med dig Herkules - det är lätt att inte ta en liten hund på allvar men det är nog ett misstag.

Jag har två Tervar - alerta och vaksamma hundar som skulle ge sitt liv för mig. Vi blev anfallna på hundklubben av en liten tax. Den kom från 30 meters håll med siktet inställt på oss - jag trodde den ville leka och min första tanke var att oj, hoppas mina hundar inte gör den illa. Men oj, vad jag misstog mig. Den anföll min hanhund som inte gjorde ett smack - fösökte skydda min hund så gott det gick men den ettriga taxen bara anföll och högg en fem sex gånger efter min hund tills en instuktrör kom till undsättning.

Jag insåg att jag tänkte i termer av stort och smått och vad jag misstog mig!

Självfallet är jag löjlig som ger mig in i detta.

En kamphund är en kamphund och på något sätt ett osäkrat vapen - håller jag med om men samtidigt är de väldigt trevliga hundar och hade inte omgivningen varit så som den oftast är skulle minst hälften av alla insidenser uteblivit.

Det värsta jag var med om var när jag var på första delkursen, instruktörskursen, och gick in och presenterade mig och på frågan om vad jag hade för hund, svarade ärligt och fick ett fräsande till svar - MIN HUND HATAR KAMPHUNDAR. Frågade lite försynt "hur kan din hund avgöra om det är en kamphund? Det ser han på huvudets storlek!!

Hade med mig lilla Helga som var verkligen spetsnosig.

Menar att jag blir så dödligt trött på alla som vet så mycket och som har så välgrundande åskikter men som tyävärr oftast bara är ute och seglar och har man varit med om detta i typ 10 - 15 år så orkar man inte bry sig och nu har jag tömt ur min resorvar och skriver aldrig mer om det.

Oj! det lät ju inge vidare... Skulle tycka att de borde UPPMUNTRA människor med svåra hundar att utbilda sig mer... Förstår om du blev sur....

En fråga till alla som gillar kamphundar, vad har de som inte går att finna i andra raser, det finn ju många raser som är "väldigt trevliga hundar".

OBS inget påhopp på dig ingrid fuxwall eller någon annan, bara en fråga. För jag förstår inte varför man vill ha just kamphundar och varför ingen annan ras kan var god nog att välja istället när det finns så många raser att välja på.

Jag personligen skulle inte inte vilja ha en en trevlig hund som är underbar mot människor, men som kan flippa ur mot andra hundar. För det är väl det som är problemet med kamphundar överlag, att de är lojala mot människor men kan ha väldigt svårt för andra hundar(djur)?

Nu gav du dig ju ändå in i diskussionen och därför skulle jag vilja att du förtydligar vad du menar med det jag rödmarkerat i din text ovan. Vad är omgivningen? Hur menar du att omgivningen oftast är? Vad beror den andra hälften av incidenterna på?

Det där var verkligen inte snällt sagt. Skulle vi inte kunna föra en saklig diskussion utan att kalla varandra för "ung toka" och liknade?! Du har en väldigt aggressiv inställning till kamphundar, deras ägare och för övrigt en massa annat också.
Min fullständigt livsfarliga kamphund ligger bredvid mig på mattan och snarkar. Hon är skendräktig för att hon har adopterad en förälderlös kattunge som diar hos henne trots alla mänskliga försök att hindra henne. Det visar verkligen hur aggressiva amstaffar är mot andra djur. Hon borde avlivas direkt.

Nu går jag lite förbi ämnet men Oj vad gulligt... Det fick dig säkert att älska din hund lite extra (om det är möjligt). Skönt att höra att du i alla fall har lite stöd på plats med kissarna!

Du behöver inte påpeka att mitt inlägg inte var snällt det är jag medveten om och har också sagt i ett tidigare inlägg.
Jag har aldrig påstått att varenda hund av kamphundsras är livsfarlig. Jag vet också att just amstaffen inte är avlad för kamp men ursprunget är kamphundar. Många amstaffägare vill till och med att dom inte ska räknas till kamphundsraserna vilket du säkert är medveten om.

Du får kalla min inställning till kamphundar aggressiv om du vill för jag gillar dom inte, tycker inte ens att dom är snygga. Jag tycker helt enkelt att dom är läskiga och oberäkneliga. Efter vad jag varit med om när det gäller kamphundar kan inget få mig att lita på en sådan. Jag kan omöjligen veta hur kamphunden eller dess ägare vi möter på promenaden är därför går vi omvägar. Jag kan inte ens alltid se vad det är för ras för ofta är det ju en massa blandningar i dessa hundar. Men eftersom jag vet att kamphundarna har en lägre retningströskel än de flesta andra hundar och jag inte kan avgöra vad som eventuellt kan trigga så tar jag det säkra före det osäkra. I vissa bostadsområden är det faktiskt stora problem med kamphundar och hundarna är inte ens alltid kopplade.

Om det nu skulle va så att din hund, vilket jag såklart inte önskar, råkade attackera en annan hund ute så skulle du säkert bli lika förvånad att din snälla hund gjorde det som alla andra vars hundar gjort attacker. Dom förstår ingenting för hunden har ju alltid varit så snäll och aldrig gjort en fluga förnär.

Gulligt att din hund adopterat kattungen.

Nåja... det är bara min daghund - så det är inte en av de katterna, men det kvittar ju, det är lika gulligt för det. Husses lilla katt är i alla fall nöjd...

När jag läser detta drar jag tyvärr paralleller till våldsmän. De kan vara hur trevliga och artiga som helst om man stryker dem medhårs men om deras kvinna gör eller säger nåt fel så smäller det. Om bara omgivningen inte varit som den är så skulle de aldrig slå - alltså är det omgivningens fel?

Öhm.. är det inte ganska väl etablerat att många våldsmän blivit skadade under sin livstid av en olämplig miljö? tex pappa slår mamma och barn. Mamma slår barn, vålsamma syskon etc.... För det är ju precis som med hundar. Miljön som det pratas om är nog inte främst just vid attack-tillfället utan snarare i ett betydligt längre perspektiv. dva uppväxt, träning uppfostran. Så uppfattade jag det i alla fall...

Tror inte att någon så långt föreslagit att det ska daltas med farliga, individuella hundar.

Vem har pratat om att dalta? Och det är kanske lite svårare att förbjuda våldsmän än farliga hundraser. Våldsmän kan man spärra in. Hur många vet att dom har en ilsken hund innan det smäller första gången. Skulle tro att dom tror att dom har världens snällaste hund. Sen har jag faktiskt hört många kamphundsägare som har problem med att deras hundar inte gillar andra hundar framför allt inte främmande hundar. Det går alltså omkring en massa människor därute som själva är osäkra på sina hundar och inte litar på dom. Dom skulle kunna sätta munkorg på sina hundar så slapp dom vara osäkra på sin hund eftersom den då inte skulle kunna orsaka så mycket skada men nej det gör man inte.

Det är mycket möjligt att det oftast är kamphundsblandisar som är inblandade i attackerna så ett första steg vore såklart att förbjuda avel mellan olika kamphundsraser och bara tillåta kontrollerad renrasavel. Fast jag undrar ju fortfarande vad det är som är så tilltalande med kamphundar som gör att man väljer att skaffa en sådan när det finns så oändligt många andra hundraser att välja mellan och som inte har dessa egenskaper.

en av mina hundar blev nästan dödad av en pitbull för 7 år sedan, efter det skyr han bullhundar som pesten.
fast det beror inte på honom utan på mig, jag ger honom, omedvetet, signaler när vi möter/ser sådana hundar och hund som han är (otroligt signalkänslig) så reagerar han.
trist och okunnig instruktör!

Men ärligt talat! har jag påstått att någon sagt att man ska dalta?! nä, jag sa precis tvärtom!

Jag har erfarenheten att omgivningen kan driva fram oönskade beteenden - i vårt fall, Våra pitbulls kom in i vårt liv i samma veva som en baby blev biten, i Göteborg 1999, av en vilket resulterade i en hysteri från närboende.

Grannungarna brukade komma och prata med valparna fram tills dess att deras föräldrar upptäckte det - de, deras barn, fick ju inte träffa livsfarliga kamphundar, att de var små valpar spelade ju ingen roll - de åt ju barn!!! Barnen matades troligtvis med hemska historier och det blev fullt krig när ungarna började kasta smällare på hundarna, sambon och undertecknad, samt använda "pistoler" med plastkulor eller färgampuller, även ärtor, mot hundarna.

Mina hundar blev sådana som skällde innanför staketet, på snorungar med stenar - de kastade sådana också Och jag blev en surkärring som hotade barn - gjorde jag många gånger då jag inte tyckte att snorungar på sex sju år skulle anförtros tändstickor och smällare/raketer och speciellt inte om de kastade dem mot mig och min hund - givetvis blev mina hundar skotträdda

När jag var på promenad kunde jag träffa grannarna en och en - i flock var de betydligt kaxigare, speciellt om de tagit sig några järn, och för många gånger hade jag en hund som gick fot och träffade en skräckslagen (förhoppningsvis skamsen) granne som hoppade ner i ett dike och skrek - håll in hunden så att den inte biter mig!! Hunden tittade bara dumt på personen.

Sedan måste jag medge att hundar av felaktig avel är lite väl stridsbenägna. Har ingen siffra men kan tänka mig att i 99% av alla insidenter så är det en blandras som ställt till det.

ingrid

Fy sjutton va trist med sådana grannar, det kan ju förstöra vilken hund som helst att uppleva sådant. Helt oacceptabelt beteende självklart. Att människor blir rädda för kamphundar när det händer så mycket är ju inte alls konstigt däremot tycker jag. Jag tillhör ju själv dom rädda tyvärr och det är möjligt att jag ger min egen hund fel signaler vilket jag dock försöker undvika genom att gå omvägar och jag skulle aldrig ens komma på tanken att släppa fram henne till en kamphund på grund av mina tidigare erfarenheter. Å andra sidan släpper jag inte fram henne till en massa andra hundar heller eftersom jag inte tycker att man måste hälsa på allt och alla. Det räcker så bra med några utvalda hundkompisar. Det vore nog mer märkligt om jag gillade kamphundar efter att en gav min förra hund obotliga skador helt oprovocerat och även skadade min dotter.

Usch, så hemskt! Hur kan man göra såhär mot djur! Jag skall erkänna att jag gråter när jag läser detta.
Och sedan undrar som sagt människor varför folk reagerar såhär eller varför hundar mår som de mår. Allt pga skvallerblaskor och ovetskap. Lider med dig och dina vovvar.

Kram Annica