-
Jamen precis så är det ju!

Betty, snälla, öppna en ny tråd om du vill ha svar av mej! Ska strax gå och lägga mej men jag svarar imorgon.

Hoppas verkligen att du snart får din röntgen Maria!
Dock sitter den mottagningssköterskan du talat med på helt fel stol, hon klarar bevisligen inte sitt jobb och bör byta per omgående.
Visst är vården ett serviceyrke, man ska kunna leverera, gör man inte det får man gå.

Vi behöver inte alls öppna en ny tråd. Kravet på en ny tråd är att sparka ut obekvämma ideér från tråden. De som diskuterar klarar både av tempot och att säga och skriva saker och ting. Denna tråd är till för att just diskutera detta. Maria är inte den första som klagar på otillgänglighet inom vården. Men en sådan diskussion kan vara skapande.

Ett litet tips Maria !
Titta i Landstingskatalogen som kom häromdagen , i slutet av den hittar du namn och telefonnummer till de politiker som bestämmer. Prova att ringa till någon av dom och berätta , så kanske det händer något !
Hoppas verkligen att det löser sig , så du får en tid snabbt !
Håller tummarna !

Du kan ju skriva ett brev och sätta läkarens namn överst. Eventuellt lägga till personligt. Du måste absolut ligga på för att få din undersökning, skriv till sjukhusschefen och klaga på hur du har blivit behandlad i telefon och be att de tar reda på om sköterskan har brytt sig om att vidarebefordra ditt meddelande, eller om det är läkaren som är nonchalant som inte hör av sig.

Naturligtvis ska du ha din undersökning, men jag vill ändå lugna dig lite så du inte blir sjuk av oro medans du väntar. Det opereras bort mängder med hjärntumörer och som aldrig kommer tillbaka igen. Det förekommer men är inte så vanligt. Jag känner en som har opererat bort en del av en tumör, hela gick inte att ta bort eftersom den satt så illa till. Han har gått på undersökningar med jämna mellanrum men den växer inte mer. Jag vet några till som har tagit bort tumörer för flera år sedan och de har inte kommit tillbaka.

Att helt lägga bort sin oro är nog inte möjligt, men jag vill ändå försöka lugna dig litegrann.

Ett yrke i gränslandet men att påstå att det bara ett serviceyrke är felaktigt. Hantverk till viss det. Vi besitter många tekniska färdigheter som man mycket väl kan jämföra med t ex en svetsare. Design...nej det kan man nog inte påstå men produktion då? Nähä, men vem är det då som producerar sjukvård? Allt produceras inte från ett löpande band i någon fabrik.

Jag försöke bara tillmötesgå MimmiH:s önskemål. Men eftersom t ex du inte tycker samma sak så fortsätter väl jag också att diskutera. Jag är ledsen om jag skriver för långa inlägg men det är väl en svag sida hos mej då som gör att jag inte tydligen inte ens lyckades göra mej förstådd trots min långa utläggning.

Bettys inlägg får jag svara på senare idag för jag tror att det kan ta en stund att formulera svaret och det har jag inte tid med just nu.

Jaha,men vad håller du själv på med just nu då? (Det där om "ett rent serviceyrke" har jag kommenterat i ett tidigare inlägg)

allvarligt talat så blir jag riktigt ledsen över denna tråd, själklvart över att du inte blir hjälpt Maria
men hur kan man i en sån här allvarlig fråga börja tjafsa med varann det är verkligen utöver all kritik...snacka om att vara egotrippade Cacki har bett om en annan tråd och bravo för det
Man kör inte över en annans så allvarliga problem genom att ska sina egna..dagens ris till er vart finns empatin??? Kan ni låta hennes tråd vara till det den skulle vara en stöttning

det ena behöver ju inte utesluta det andra, att det blir en diskussion till i en tråd är ju inget nytt fenomen precis och tar inte bort någon empati. det är bra att den urusla vården (där den finns) belyses.
det är alltid politikernas fel att saker och ting inte fungerar - men de som jobbar då - gör de alltid sitt bästa?
att jämföra sjukvård med vilken annan marknad som helst är intressant och visar tydligt hur illa det "företaget" sköts. och visst ska "ledningen" ifrågasättas men sitter det ett klantarsel (eller två) längre ner på stegen som inte gör det de ska så ska ju de också självklart ifrågasättas.

stå på dig maria!!!

Jag tror ju så här, att det Cacki reagerar på är att man nu börjar svärta ner en hel yrkeskår. Fler och fler vittnar om att alla sjuksköterskor enbart valt sitt yrke för att kunna utöva sin makt och vara sadistiska. Eftersom jag är sjuksköterska själv har jag full förståelse för att Cacki vill försvara sjukvårdspersonalen här.

I Marias fall är det dock solklart att hon ska ha sin röntgen och att mottagningssköterskan beter sig fel om hon är snäsig och snorkig när hon ringer. Jag har inte heller kunnat se nånstans att Cacki motsätter sig det heller.

Jag håller med om varenda ord Betty skrivit ovan och även det Hekules skriver.

Jag blir oerhört upprörd över hur Maria blivit behandlad och jag hoppas verkligen att du snabbt får din utlovade tid. Allt annat är ren skandal. Så stå på dig Maria.

Kan inte se någonstans att en hel yrkeskår svärtas ner på grund av denna diskussion men faktum kvarstår att det finns klantskallar även inom sjukvården och det är bl.a. dessa som kritiseras liksom de som har huvudansvaret. Varje gång mäniskor blir illa behandlade är en gång för mycket och detta gäller särskilt inom sjukvården eftersom man som patient är så utlämnad åt andras kunnande.

Att kalla jobb inom sjukvården för något annat än serviceyrken är ren rappakalja. Sjukvården finns till för att serva och hjälpa människor som av en eller annan anledning kommer i kontakt med den. Det är faktiskt fint att ha ett serviceyrke och absolut ingenting man ska se ner på som somliga verkar göra. Serviceyrken finns ju därför att människor har behov av service i olika form. Kan man då inte bemöta människor på ett trevligt sätt så har man valt fel yrke.

Håller med om det andra stycket i ditt inlägg, men var får du det här ifrån?

"man nu börjar svärta ner en hel yrkeskår"
" Fler och fler vittnar om att alla sjuksköterskor enbart valt sitt yrke för att kunna utöva sin makt och vara sadistiska."

Slutklämmen: "Eftersom jag är sjuksköterska själv har jag full förståelse för att Cacki vill försvara sjukvårdspersonalen här."
Om den meningen vill jag bara säga följande: Det finns oprofessionella människor inom alla yrken - även inom vården.

Men snälla ni. Detta är faktiiskt Marias tråd. Hon bad om lite råd i en besvärlig situation.

Låt nu inte detta gå över styr. Om ni har uppfattningar som inte rör tråden tycker jag ni ska starta en egen tråd och där fortsätta diskussionen.
Hur kul är det för Maria att hennes problem mynnar ut i onödiga tjafsiga dikussioner.

Håller med till 100% Alba!

Ursäkta men jag förstår inte vad du menar. Jag kan inte se att någon i den här tråden har delgivit några uppfattningar som inte berör ämnet i den här tråden. Vad är det som du uppfattar som "onödiga tjafsiga dikussioner"?
Jag tycker att du ska läsa första meningen i Herkules inlägg högst uppe på den här sidan en gång till.

Ville bara upprepa detta i och med att försök att tysta människor pågår på tråden i Marias namn. Förjävligt.

Håller med dig rahmat2. Tråden heter ju faktiskt
Röntgen! Hur ska jag göra? Vill inte tjata och vara en pain in the ass...
Efter att ha berättat om sin situation så skriver MariaÖrebro i slutet av sitt inlägg: Vad ska jag göra? Någon som har några bra idéer?

Vi är många som skriver och stöttar - och kommer med förslag på hur hon kan gå tillväga för att få snabbare hjälp. Vi talar också om att vi tycker att det är fördjäkligt att det fungerar så dåligt inom vården så att man alls behöver hamna i Marias situation. Att yttersta ansvaret ligger hos politikerna vet vi alla. Jag kan inte se att någon av oss inte hållit sig till ämnet.

Jag fick faktiskt uppmaningen av en mottagningssköterska att ligga i och ringa och tjata om jag över huvud taget ska ha en chans att få komma på någorlunda regelbundna kontroller efter min operation. Den typen av kontroller/undersökningar hamnar längre bak i priolistan och de som hamnar längst bak är de som tyst och snällt väntar på sin tur. De som tjatar och är en pain in the ass är de som får hjälp först, tyvärr.

Jag vill verkligen tacka ALLA för att ni stöttar mig och diskuterar det här ämnet och sjukvården i övrigt!!! Ni behöver absolut inte starta nya trådar för min skull, jag lovar!

Har inte varit inne på 24 timmar nu, men det beror på att när jag pratat med den där mottagningssköterskan igår så var jag så trött, ledsen och låg att jag gick och lade mig på soffan och sov i tre timmar. Orkade helt enkelt inte vara uppe. När jag idag går in och ser att det kommit MASSOR av respons på ett inlägg som jag trodde att jag kanske skulle få ett par svar på, max, så känns det jättebra och stärkande för mig!!!

Jag kan bara berätta att jag började ringa på allvar i början av december för att dels få en läkartid, dels få en röntgentid. (Jag träffade läkaren senast den 24 augusti, och då kom vi överens om att ses 2½ månad senare, dvs i mitten av november. Har ringt tidigare och tjatat på det också, eftersom det aldrig kom någon kallelse....) Det var olika sköterskor som svarade hela tiden, och alla har olika svar att ge. En sade att hon skulle lägga en lapp till läkaren. En annan sade att jag inte skulle få en läkartid förrän jag varit på röntgen. Jag fick också höra att jag skulle få en kallelse till röntgen i mellandagarna! Jag blev uppringd några dagar senare av en av sköterskorna som berättade att jag hade en tid hos läkaren den 28 december. Lite märkligt, eller hur? Jag skulle ju göra en röntgen innan jag träffade honom....

Med tanke på att jag ringt och tjatat i tre månader utan att få någon respons så börjar jag bli lite smått upprörd!!!

Imorgon ska jag ringa igen! Hoppas att det är någon annan än snorkiga kä*****en som svarar! Jag tycker att när jag säger att "jag börjar bli minst sagt förbannad över att det ska ta sån tid", utan att skrika eller vara otrevlig, så ska man inte gå till motangrepp direkt! Enligt min syn på saken ska den som svarar vara trevlig och lugnande och tala om att hon ska göra sitt bästa. Inte börja vara otrevlig! Om jag däremot hade gått till personangrepp och gormat och svurit tycker jag hpn ska ha all rätt att be mig fara åt helvete.

Jag får väl låta min far ringa och härja med dem. Han har gjort det förut. Samtidigt känns det som att "om inte ni hjälper mig så går jag till Pappa, uhuhuh . Jag vill inte känna mig som en barnunge, jag blir ju snart 31!

ALLA för att ni finns och gör mig starkare!

Fast det är inte alltid en nackdel att be någon annan ringa ett sådant samtal. Det är alltid lättare för den utomstående att med nya krafter ryta i och se till att vagnen börjar rulla. Och hjälper han, eller någon annan dig med detta, så kan ju du i din tur hjälpa någon annan med något annat en annan gång, eller hur?

Du har så rätt! Karma, du vet! Jag har förmågan att börja tjuta som en liten unge när jag blir riktigt förbannad, så då har jag svårt att argumentera och slåss för min sak. Det blir ännu värre när jag inte mår 100% bra. Får jag samma bemötande imorgon eller att inget gjorts så blir det att be söte far och hjälp!

Att vända mig till tidninar och HSAN har jag inte ork till just nu! Vill bara få ett klartecken på att tumören är helt borta. De opererade bara bort en tredjedel, eftersom jag kunde förlorat talet och mitt logiska tänkande om de kom åt vävnaden runtomkring. Resten fick vi bort med cellgifter och strålning. Därför känns det jobbigt att inte veta säkert.

Skickar en styrkekram till dig Maria!!!

Åh herre min skapare vad vissa vill missförstå mej.
Nu ska jag försöka svara fr a Bettys inlägg. Jag tar det utan att citera alltihop men det går nog att följa vad det är jag svarar på om man kollar tillbaks lite i det aktuella inlägget.

Allra först.
Så här skrev jag:
”Låt bli att ge enskilda personer skulden för att det är på det här viset.(obs! menar inte speciellt Maria nu)”
. Jag vill alltså inte uttala mej om vad som har utspelat sej i Marias fall eftersom jag lika lite som ni varit med själva och vet alla turer och detaljer. Det vet bara Maria och berörd sjukvårdspersonal.
Alltså kan ni skippa alla era tolkningar om att jag försvarar den där specifika sjuksköterskan. Rötägg finns som sagt i alla yrkeskategorier men jag tror inte att någon av oss kan bedöma den saken heller vad det gäller den här personen.
Och nu OBS OBS OBS!! Nu skriver jag inte om Marias fall utan mer i allmänhet.
Det är dessutom särskilt lätt att uppfatta andra som otrevliga och snorkiga om man inte får sin vilja igenom om man befinner sej i en pressad situation.


Jag fortsätter envist att försvara sjukvårdspersonalen att tillgänglighetsbristerna inte är deras fel och att de inte njuter av att utöva någon makt för att ställa till elände för folk.
Varför tror ni det??
Vi som själva jobbar i sjukvården är ju för jösse namn lika beroende av en fungerande sjukvård som alla andra! Vi och våra anhöriga blir också sjuka! Vi vill väl också bli väl bemötta!

Vad den där speciella sköterskan har gjort av sina meddelande till doktorn vet varken ni eller jag. Ingen av oss vet vad det är som bromsat upp den.
Och hur vet du, Betty, vad man har för rutiner gällande pappershanteringen på just denna klinik? Vissa läkare dikterar muntligt sina journalanteckningar och då går papperstugget via sekreterare som i vissa fall iordningställer och förbereder remisshanteringen också. Ett system som inte vårdpersonalen styr över, det bestäms ovanifrån. Och jag förstår inte varför du nämner att skulden inte ligger hos remissbehövande patienter. Vem i allsin dar har påstått det?? Eller att Maria ska tänka på läkarens risk att bränna ut sej.
Det var bara en reflektion på vilka krav som vi förväntar oss att läkarna ska leva upp till för att vi ska vara nöjda. Deras dygn har heller inte fler timmar än 24.

Dock tror jag inte att Maria blir ett dugg hjälpt eller får sin remiss snabbare för att vi sitter här och förfasar oss över hur hemsk sjukvårdspersonal är. Finns inget konstruktivt i det alls. Det som däremot kan hjälpa henne och många andra utsatta på sikt, är att vi som orkar hjälper till att försöka påverka den instans som verkligen sitter med makten. Men det konstiga är att folk är så förbaskat flata. Sitter bara hemma vid köksbordet och gnäller om hur fel allt är och orkar inte bry sej förrän man själv sitter där i rävsaxen men då är det så lagom dags. Så mitt råd är bara att inte slå er trötta rakt ut i luften för det tjänar ingenting till. Försök åtminstonde att sikta rätt.

Även om det kanske är svårt att tro det så har jag faktiskt själv befunnit mej i ”den utsatta patientens” sits sedan år 2000.Det har varit många vårdsvängar för min del. Jag har också fått stånga mej blodig mot väggar och nästan fått tjata livet ur mej för att få den hjälp jag behöver. Jag har varit så arg många gånger så ni kan inte tro det, som t ex när jag fick vänta över 1 år och 2 skov innan jag äntligen fick min bromsmedicin. Men jag har också lärt mej på vägen hur jäkla mycket det suger att var så himla arg. Till slut känns det nästan som om ilskan blivit jobbigare än själva sjukdomen och då är det dags att bromsa upp lite och tänka ett varv till på vem och varför man är arg.
Jag har kommit fram till att det var ju inte doktorns fel att jag blivit sjuk och det var heller inte hans fel att jag inte fick mina mediciner utskrivna förrän efter 2 skov då den slutgiltiga diagnosen kunde sättas. Inte förränefter dessa 2 skov var det tillåtet att skriva in det i min journal. Det var regler som han måste följa och som bestämts…..UPPIFRÅN.

Till sist. Vad jag egentligen vill ha sagt är bara att ”Skjut inte budbäraren”. Är det så svårt att förstå?

Maria, jag tycker det är en mycket bra idé att din pappa ringer och pratar med dem. Det är alltid lättare att tala för någon annans sak än för sin egen.
Det måste ju vara något fel i deras organisation om du ringt sedan före jul och de fortfarande inte lyckats få fram en remiss. OK att det kan ta några veckor att fixa i de fall läkaren har mycket omkring sig, men flera månader ska det inte behöva ta.

Jag förstår dig precis! Faktiskt! Vissa jag pratar och träffar inom sjukvården är helt fantastiska, verkligen rätt person på rätt plats. Andra har lite svårt att vara trevliga ibland och kanske skulle syssla med nåt annat där de inte kommer i kontakt med människor... De flesta gör så gott de bara kan och jobbar stenhårt för en värdelös lön.

Du skriver att Det är dessutom särskilt lätt att uppfatta andra som otrevliga och snorkiga om man inte får sin vilja igenom om man befinner sej i en pressad situation. Jag uppträdde så som jag alltid gör när jag ringer till mottagningen. Har jobbat med telefonförsäljning i över 5 år och kan vara trevlig och föra mig i telefon... (Brukar till och med tacka så hemskt mycket för hjälpen och önska en trevlig helg när jag varit hos tandläkaren...) För det allra mesta får jag ett trevligt bemötande från den jag pratar med, men just den här gången var hon som svarade verkligen inte trevlig. Jag belastar inte henne personligen för att inget händer, men hade önskat att hon åtminstone kunde ha sagt att hon ska göra vad hon kan... Blir bara så trött!

Jag vet inte hur många gånger olika människor sagt att de ska lägga in lappar till läkaren, men jag vet inte om de försvinner på den 10 meter långa vägen dit... Eller struntar han i dem, han som tidigare varit världens bästa? Han som kunde ringa en söndagkväll på sin semester och fråga om allt kändes ok inför behandlingen som skulle börja på måndagen och höra ifall jag hade några frågor... Det känns inte så roligt om han sviker mig! Mina föräldrar var själva med vid ett av de besök där han sade att jag kan få komma på röntgen hur ofta jag vill, bara för att jag ska känna mig trygg och lugn. Det var bara att slå en signal... Nu får jag inte ens komma på de ordinarie undersökningar som vi planerade in...

Nu ska jag inte skriva mer i den här tråden förrän jag pratat med dem imorgon. Jag blir bara ledsen!

Maria, Maria!! Jag vill verkligen att du ska förstå att mina lite tuffa kommentarer absolut inte handlar om dej utan mer om folk i allmänhet. Så här skrev jag ju:" Och nu OBS OBS OBS!! Nu skriver jag inte om Marias fall utan mer i allmänhet. "
Jag vågar nog påstå att jag kan förstå bättre än många andra här, vad du genomlider just nu, eftersom jag själv är en ganska "rutinerad" patient.
Det jag vill förmedla till dej vet du säkert redan själv men ändå.
Nämligen att man behöver lugna och sakliga personer runt sej när man själv är i kaos. Det är det som lyfter en och kan få en att känna sej lite tryggare. Människor som förfasar sej och ojjar sej över alla hinder man har att forcera är inte vad man behöver i den situationen. Men däremot en varm och trygg "mammafamn" att krypa upp i behöver man. Någon som kan trösta och visa en in på rätt väg genom kämpandet.
Jag påstår därmed inte att jag på något vis skulle vara en sådan person. Jag vill bara försöka att dela med mej lite av mina egna erfarenheter.
Hållar alla tummar och tår för att det ska gå bra för dej imorgon. Kram!

Cacki Du visar verkligen prov på stor empati!

Jag suger åt mig av allt ni alla säger och hittar styrka i det!

Det verkar jättekonstigt det där, att han som varit så engagerad tidigare helt plötsligt inte åstadkommer att skriva en remiss. Man funderar ju på var nånstans det fallerar, om de inte skriver nån lapp till läkaren eller vad det beror på. I så fall är det ju skandal. Annars vet jag ju själv hur det kan vara, man tjatar på läkaren att göra olika saker men det händer inget på en lång tid eftersom han har en massa annat att göra (till slut blir han irriterad på den tjatiga sköterskan men det brukar jag skita i )....men flera månader ska det som sagt inte behöva ta!

Jag hoppas att du kommer att få upprättelse så småningom, att läkaren ger dig en förklaring till varför det tagit så lång tid. Även om det inte suddar ut den smärta det orsakat dig efter vägen så brukar det ändå kännas bättre att få en ursäkt och en förklaring till att det blivit som det blivit.

Och det finns ingen ursäkt till att vara otrevlig mot patienterna heller, även om man har en dålig dag själv. I vissa fall råkar man ut för patienter som är omotiverat otrevliga och kräver orimliga saker, men det har ju inte du gjort Maria, du kräver bara din rätt! och dessutom har jag väldigt svårt att tänka mig att du ens låtit det minsta barsk på rösten så det finns ingen ursäkt för sköterskan att vara otrevlig och snorkig. Edit: Och innan jag blir påhoppad över detta ska jag tillägga att inte heller om patienten är otrevlig, skriker och svär åt en, så ska man vara otrevlig tillbaks. Då är man lugn och sakligt trevlig o sen går man ut och surar efteråt istället)

För egen del så överskuggas upplevelserna av de otrevliga patienterna och anhöriga av alla de trevliga och fantastiska människor man möter och jag önskar att det kunde vara detsamma åt andra hållet, men tyvärr verkar det inte vara så.

Vad bra

Sjunger inom mig ... Ge iiinte uuuppp!

Många styrkekramar till dig.

...och så fortsätter följetongen! Har pratat med en jättetrevlig sköterska idag. Det hade inte gått iväg någon remiss ännu, men hon trodde att den låg hos läkarsekreteraren och att jag skulle ringa imorgon förmiddag igen. Jag var glad när jag pratat med henne, eftersom hon till och med sa att det var bra att jag ringde och kollade att den var på väg! Det finns folk, och så finns det folk! Känner mig glad idag. Har fått fröer från Happy Snappy och ska så dem ikväll. Inget muntrar upp så mycket som att plantera!

Vad kul!
Lycka till med både läkarbesök och planterandet!

Åhh vad härligt att du fick prata med en trevlig sköterska!!! Nu ska du se att allt fixar sig

ÅÅÅ så skönt, nu fixar sig nog det mesta, plantera på du

Vad skönt Maria. Det gör så stor skillnad att få prata med nån som bemöter en på ett trevligt sätt. Nu håller jag tummarna för att din remiss ligger i utkorgen imorgon bitti.

Men så bra att det äntligen ser ut att hända något.

Skönt att du fick prata med en tillmötesgående sköterska den här gången. Håller tummarna för att remissen kommer iväg redan i morgon.

Så skönt att du äntligen fick prata med någon som ställde upp och såg till att du fick hjälp.


Tar det för lång tid med remissen så får du väl ge dig på dem igen .

Fredag idag, och när jag ringde igen så hade den fortfarande inte gått iväg! Sursköterskan var trevligare idag, och sa att läkaren har massor av ärenden som ligger och att han nog snart kommer neråt i högen och hittar mina meddelanden. Jag får väl ringa på måndag igen... Nu ska jag i alla fall ta helg och titta på Melodifestivalen!

Ha en skön helg Maria, och försök koppla bort eländet till måndag!

Jag tycker du ska maila honom i vilket fall som helst, även om du ringer igen på måndag. Tala om för honom i mailet vad sköterskan sa och att du är tycker du väntat länge nog redan och är orolig.
Ha en trevlig helg nu och hoppas du får din remiss snart.

Jag håller med Betty.

Jag håller hårt i mina tummarna att allt snart löser sig för dig för jag tycker det är, på ren svenska sagt, fördj..........

Lycka till Maria, vi är så många som är med dig och tänker på dig. Allt ordnar sig till slut. Med så många tryckta tummarna kan det inte gå snett.

Elisabeth

Inte en hållen tumme, men ändå..

Nedåt i högen Ditt ska ligga överst i högen eftersom du fått vänta så länge och blivit lovad röntgen. Be din pappa om hjälp att anmäla detta till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd tycker jag, men meddela avdelningen att det kommer att hända om du inte genast får en remiss.

Hoppas du får en fin helg trots detta problem