Alla är oroliga över risk att förlora sina anhöriga!
Jag läser med smärta mitt barnbarns (19 år) oro på sin "blogg" över morfar, 60 år, och allvarligt sjuk.

Jag har flera i min omgivning som lätt skulle klara det. Min svärmor tumlade runt på marken och slog kullerbyttor med barnen när hon var 82 år.
Jag känner flera män som är mellan 70 och 80 som fortf joggar varje dag. Nattvandra t.ex. är väl inte speciellt fysiskt påfrestande, för i tonåren sen är det väl inga ungar som vill ha föräldrar med på fotboll m.m. ändå.

Det är precis den uppfattning jag har också, har ju jobbat med barn o föräldrar i många år o de äldre känns mer stabila.
Tragiskt när det blir så i en syskonkull och håller med om att det är viktigt att få växa upp i en stabil relation med båda föräldrarna, inte alla barn har det så idag tyvärr.
Likaså gör det mig ont i hjärtat när jag hör barn som bor varannan vecka hos sina föräldrar, det kan aldrig vara bra.

Oj vad detta var känsligt!

Det stora problemet som jag ser det är att vi får allt fler äldre förstabarns föräldrar, det är många som väntar med barnen pga utbildning och sedan karriär. Det skapar ett glapp på 10-15 år innan många ens börjar fundera på att skaffa barn.

Att skaffa sitt första barn när man är 35-40, framförallt över 40, tycker jag är ganska sent, precis som många påpekat ökar riskerna vid förlossningen och för andra sjukdomar. Fast det kan ju vara så att man fått vänta så länge eftersom man har haft svårt att bli gravid, och har kämpat i många år. Kanske gått på fertilitetsutredningar osv. Men det är allt i senaste laget tycker jag.

Skaffar man däremot barn när man är ännu äldre då tycker jag inte att det är rätt mot barnen, det är ju ett faktum att man då kommer att mista sina föräldrar redan som ung vuxen, med allt vad det innebär.

Det är knappast positivt för en tonåring att ha föräldrar med ålderskrämpor som åker in och ut ut på sjukhus...Vilka minnen av föräldrarna blir det, och vilka tonåringar/unga vuxna utvecklas positivt av det?

Om man skulle ha äldre syskon när har gamla föräldrar spelar egentligen ingen roll, de är ju ändå bara syskon och ska inte ta över föräldrarollen.

Tonårsgraviditeterna är ju inte heller något som är problemfritt...

Visst finns det män som joggar som är mellan 70 och 80år, men man skall tänka på att det finns 300.000 personer i Sverige med rullator.Jag nattvandrar själv och det är inte jobbigt fysiskt, men det gäller att kunna möta ungdomar på rätt sätt,har svårt att tänka mej att 82åringar har tex samma språkbruk eller förstår vad ungdomarna säjer.....typ...grym...!

Ang idrott mm så är ju hjälp att ta sig med bil ett måste idag,när jag kör ungdomar med bil till olika saker så ser jag att dom är tacksamma för att man är med.

Vill säja att jag är själv ingen ungdom, närmar mej 50år.

Att skaffa barn så sent innebär ju att barnen heller inte kommer att ha så mycket roligt tillsammans med sina mor och farföräldrar, om de ens lever. Två genereationer i sträck som får barn sent tycker jag känns lite tragiskt. Jag är så glad för mina barnbarn och skulle på inga vilkors vis vilja vänta med barnbarn tills jag blir 80 år.

Men det kanske är bättre sent än aldrig?

Jodå bättre sent än aldrig men inte hur sent som helst. Jag tycker faktiskt att det är bättre om mina barn avstår från att skaffa barn än om de väntar tills de går mot femtio.

Beror på varför man skaffar barn....

Tycker inte att gubbar ska skaffa barn högt upp i åldrarna bara för att dom kan. Gubbsjuka och egoism kallar jag det för.

När jag var ung så tyckte man att det var förfärligt om en kvinna en bit över 40 blev gravid. I den åldern borde man väl ha slutat ha sex. Snacka om tabu. Idag reagerar väl ingen.

När den ideala åldern att få barn är tycker jag är högst individuellt men jag är ganska övertygad om att man orkar mer när man 30 än när man är 65.

Att det skulle vara bättre sent än aldrig är nog tveksamt i många fall.

Ja, det är sant. Bara farmor levde tills jag var vuxen. Den äldste var morfar som var 75 när jag föddes och dog när jag var 5, honom har jag bara få otydliga minnen av. Jag önskar jag hade lärt känna mina morföräldrar.

Jag vidhåller att om naturen har bestämt att det är möjligt (och det är ju fysiologiskt möjligt för de flesta män) att bli pappa vid mogen ålder, så är det okej. Att det skulle vara mer egoistiskt när man är "gammal" är bara trams! Att skaffa barn till den här världen (som redan globalt sett är överbefolkad och kanske dessutom går på sista versen...) skulle likväl kunna ses som egoistiskt. Är det inte ytterst alltid för vår egen skull vi alla skaffar barn, oavsett ålder?!

Om en pappa inte lever och är vital tills barnet är vuxet är naturligtvis tråkigt, men det är så mycket man inte vet om livet och vi kan alla dö när som helst. Ska en yngre man med arvsanlag som ger stor risk för hjärt- och kärlsjukdomar vid tidig ålder, eller som kanske har förhöjd risk för att utveckla cancer, i så fall inte skaffa barn?! Hans barn kanske inte får behålla honom till vuxen ålder... och dessutom vore det väl egoistiskt?!

Så länge barnafödandet styrs av kvinnans naturliga fertila ålder, kommer hon att finnas kvar (om inget oförutsett händer) och ta hand om barnet. Men man kan inget ta för givet oavsett. Dessutom är inte en förälders lämplighet beroende av vilken ålder man är i, utan det handlar om mognad och ens förmåga att älska en annan människa! Och det är det livet handlar om enligt min mening!

Jag läste 3 meningar sen insåg jag att du har ju en helt puckad uppfattning av saker Camillan. Ursäkta personliga påhoppet men du har ju absolut inte läst tråden.

Vad synd att du inte läste mer än tre meningar då... Och varför ursäktar du dig när du fäller en sådan kommentar!? Du kanske kan få hjälp någonstans med att respektera andras uppfattning...

Om man nu inte skall få skaffa barn vid hög ålder för att man inte lever länge nog eller har större risk att ge dom sjukdomar så finns det ju även en hel del andra grupper i samhället som inte borde få föröka sig. Samtliga som har ärftliga sjukdomar till exempel, samt människor som har svårt att ta hand om sig själv och knappast skulle kunna ta hand om något barn. Sådana steriliserade vi ju fram till ganska nyligen, kan det anses rätt och riktigt då? Nej, min åsikt är att låta folk själv avgöra sin lämplighet som förälder, så får samhället ta hand om den faktiskt ganska lilla andel barn som det går åt skogen för

Naturen har i så fall antagligen också bestämt att vi ska leva i harem, att våra pappor inte ska bry sig om oss och att vi förutom våra mammor ska ha ett socialt nät av systrar och mostrar osv. samt att kvinnorna börjar föda barn så fort det är biologiskt möjligt. Läs på lite om bonobos och schimpansers beteende. Schimpanser för krig. Människor för krig. Naturen har bestämt att vi ska gilla krig -> alltså är krig okej. Fundera en gång till.

[quote name='Myosotis' date='02-05-2009, 22:31' post='1017104']
Naturen har i så fall antagligen också bestämt att vi ska leva i harem, att våra pappor inte ska bry sig om oss och att vi förutom våra mammor ska ha ett socialt nät av systrar och mostrar osv. samt att kvinnorna börjar föda barn så fort det är biologiskt möjligt. Läs på lite om bonobos och schimpansers beteende.

Vad menar du? Intressant att du drar paralleller mellan mänskligt barnafödande och apor!? Vilken socialantropolog som helst skulle vrida sig av skratt åt denna jämförelse. I vilken mänsklig kultur förekommer detta?!

Jag är en av dom som har en pappa som skaffat tre barn med tre olika mammor !inte så jäkla kul för någon av oss kan jag tala om.Finns ett tale sätt !skomakare bliv vid din läst !Nog är nog!det finns kondome,och har gjort så sen femtiotalet!Hur tror ni vi känner det vi tre systrar som inte har samma mamma?men samma pappa ?visst !du kan ju skaffa barn i varenda förhållande du har ,men vem vinner på det ?Barnen måste komma först !och deras väl och ve.Man ska inte va över fyrtio nätr man skaffar barn,så är det bara.Orkar inte utveckla det just nu .Lite jobbigt är det när ens far gifter sig efter mig och får barn samtidigt

Nej just det, det förekommer sällan i någon mänsklig kultur trots att det är människans natur, precis det jag sa. Primater och människor är nära släkt ifall du inte visste det. Klart det finns paralleller. Om du inte tror på intelligent design?

För övrigt föredrar jag en saklig och sansad debatt, tack.

Det finns faktiskt en massa barn i vårt samhälle som far illa men jag tror att det i få fall beror på att föräldrarna är lite äldre. Jag har tyckt mig märka att många skaffar barn väldigt lättsinnigt, dvs barn med varje ny partner. Syskon skyfflas veckovis mellan olika "hem" i bästa fall, i andra fall finns pappan inte alls med i bilden. hellre än äldre pappa som älskar sina barn och vill ta ansvar än en yngre som bara finns som ett bidragsförskott från försäkringskassan,
Gita



Vad innebär det? Att man delar Dina åsikter?
Gita

Ska vi skylla på den sena timmen att ovanstående ser ut som det gör eller det kanske är för tidigt för mig att fatta vad du menar och jag har ändå läst om flera gånger.

Undrar fortfarande om du räknar det där som gamla föräldrar...?

snarare nästan unga med dagens referenser...... men helt normala anser jag.

Precis, men jag fick intrycket av att Myosotis räknade det till dom äldre.

Det beror förmodligen snarare på den tidiga timmen vid läsandet, för jag tyckte det var ett tydligt och lättläst inlägg?

Haha, ja nu när klockan hunnit bli em så ser jag vad det står. Missade ett ord på två bokstäver, läste "så" istället för "få" som det skulle vara. Tänk att en bokstav kan göra sådan skillnad

Tänk så mycket åsikter folk har och i vissa fall ställer folk väldigt okänsliga frågor angående det här med barn.
Har man inga barn så undrar alla VARFÖR...
Har man barn av samma kön så undrar folk om man inte hoppas få ett av det andra könet.
Nån som är singel och gravid tycker alla synd om.
Är man 40+är man för gammal.
Tonårsföräldrar för unga,,osv osv

SANT!

Ja så är de

Sant!
Väldigt många tycks tro att de kan och vet allt. T.ex vid vilken ålder andra människor bör/inte bör alstra barn.

Jag undrar om den här åldersfixerade dikussionen hade kunnat uppstå i något annat land än Sverige

Vi är människor och ingen ålder.

äh struntprat, jag kan lova att alla som har personliga erfarenheter av riktigt gamla förälder/ar inte tar det så lättvindigt.

Får jag då fråga, är du också emot att människor som har tex. ADHD och riskerar att inte bli optimala föräldrar skaffar barn?

Visst är det så men att folk har olika åsikter om detta är inte ju konstigare än att man har olika åsikter om något annat. Om alla tyckte lika skulle det aldrig kunna diskuteras något.
Jag tycker att man ska kunna diskutera även känsliga ämnen men det innebär inte att jag tycker det är OK att gå på någon personligen med okänsliga frågor och åsikter.
Man måste även försöka skilja på sak och person så att man inte tar åt sig personligen så fort något diskuteras.

Vad är en optimal förälder och vem sätter kriterierna?

Visst ska man kunna diskutera känsliga ämnen det tycker jag också, men vad jag menar så är det här med barn mera på det privata området, det handlar inte om att tänka lika likadant, det handlar om respekt för sina medmänniskor.

Man måste väl kunna diskutera saker utan att ta allt så personligt och privat. Att diskutera betyder ju inte att man går till personangrepp . Man ska varken ta allt som eller gå till personangrepp när man diskuterar.

Tycker man att något är för känsligt så kan man ju hålla sig därifrån. Det måste ju visas respekt åt båda hållen annars skulle man ju knappt kunna diskutera nånting.

Det är långt ifrån alla som går på folk privat och ställer känsliga frågor om det du räknade upp och jag tycker inte att det är OK att göra det. Det är en milsvidd skillnad att diskutera sina åsikter rent generellt.

Har lagt ner mina inlägg i debatten (blir överraskad över hur heta känslor frågan väcker och hur svårt det är att göra sig förstådd i skrift under sådana här premisser) men vill ändå passa på att tacka Gita för din (stöttande)kommentar ovan!

Det märks väl inte särskilt heta känslor i den här tråden.

Nej inte alls... :

Nää... normalt till lite äldre. Nuförtiden är det ju snarare genomsnitt, då hade jag alltid den äldsta mamman i klassen.

Camillan, ifall du fortfarande läser här fast du inte vill skriva längre kan jag säga att det var detta jag menade. Jag tycker inte vi behöver förlöjliga varandra och försöka få den andre att känna sig så dum som möjligt. Jag får ut mer av en saklig diskussion än av personangrepp. Jag respekterar din åsikt, respekterar du min?



Kram på dig också.

Det går bra att gnälla på andra medan man själv hånskrattar och grimaserar märker jag. Tål du inte att någon säger emot dig eller vad håller du på med.

Jag tycker fortfarande inte att det visats speciellt heta känslor i tråden utan faktiskt en rätt sansad diskussion

Ok.... Trodde du menade att du var orolig för dom för du räknade det där till äldre föräldrar.

Håller med dig fullständigt!