Jag har nog upptäckt idag att det är två olika pterostylis det handlar om. Trodde den ena var bara mindre för att den var senare i tillväxt, JAg har funderat på det idag, men nu tycker jag att de har kommit så långt i sina stadier att den första bilden är en
blommande Pterostylis graminea.

Ja du resedagboken kanske vore ngt. Dagbok har jag funderat på och försökt, men det blev inte mer än tre meningar den dagen. hehe.

Tråkigt att höra Biggan om både din sambo och pterostylis.

Jag skulle ju lika gärna göra en ny tråd och lägga upp bilderna där, men jag tycker det är onödigt att skapa massa nya trådar hela tiden, som rör till och eventuellt bara överbelastar forumet. Om det dessutom är bara 2 kommentarer så är den ju onödigt. Well. Sak samma.
Eftersom min lilla rabatt jag nu gjort iordning är en del av att skapa en naturlig trädgård med växter ifrån samma lokal och min tråd här har blivit ngn slags conservationtråd om vad jag gör här så tar jag det här.

Jag ville ju få rabatten på andra sidan staketet ut mot gatan att få en känsla av att vara en slags fortsättning på berget på andra sidan gatan. Jag valde ut några lämpliga stenar i samma bergart )(sandsten) en bit bort som jag sen drog med mig hem. Tyvärr var de största lite för tunga för att bära själv så jag valde några mindre.

Ni ser ju hur rabatten såg ut innan jag jag började längre bak i tråden.

Planterade små grupper av gräset Carex testacea samt några spridda krypande Fuschia procumbens.
[attachment=43104:F.pro.jpg]
Jag grävde dessutom ner en bit stam delvis av en Pohutukawa (metrosideros excelsa)
som några ifrån vägvärket fällde för att den rasade ner en slänt över vägen en bit bort, Nu är det bara ett stort tomt gapande hål och slänten är numera en cementvägg, vilket ser riktigt tråkigt ut. Hoppas att det iaf ska växa mossa, men liknande äldre cementklädda väggar har ingen mossväxt alls så jag vet inte om de helt enkelt inte kan växa på denna typ av cement??

Hursom tog jag en bit av stammen när de fällde den och sparade den och nu har jag grävt ner den. Alltid ngt litet småkryp som kanske gläds över den.
[attachment=43105:Framsida1.jpg]
[attachment=43106:framsida2.jpg]
[attachment=43107:framsida3.jpg]
Grannen hade satt för en tid sedan bla manuka (Leptospermum scoparium) och ngn mer jag ännu inte identifierat , men de är iaf inhemska till landet så de får väl sitta kvar. Dessutom skymtar två st Cabbage trees or Ti kouka (Cordyline australis) Jag slet bort de två kamelior som satt planterade där. De får växa i kruka istället. Lade på lite täckmull för att fylla upp ochskapa bättre förutsättningar till att hålla fukt och sånt.

Jag tycker jag gjorde ett ganska okay jobb ändå, eller vad tror ni?

Dessutom har jag införskaffat två st Ngaio (Myoporum laetum) uttalas "Najoo" som jag funderar plantera på slänten av motsatt sida. Blir upp till 10 meter.
[attachment=43103:myoporum_laetum_09.jpg]
De har fina små vita blommor. Två fuschior blev över och de funderar jag även de plantera där så rabatten och slänten för en mer sammanhängande känsla.

Nej, gör inte det. Jag tycker det är jättebra med en lång och sammanhängade tråd som man kan gå tillbaka i om man letar efter något. Finns det flera trådar så försvinner de bara ner i glömska vilket skulle vara jättesynd med tanke på alla fina bilder och intressanta berättelser.

Lite nyheter från några av arbetena jag är involverad i

Hoki fishery discards turn up on South Coast – following the rough weather we experienced recently, south coast residents and visitors were shocked to see the beaches strewn with dead fish. What were they are where did they come from? The media reported that they were hoki, but our local experts at Te Papa and NIWA have confirmed them to be other middle depth fish caught as bycatch in the hoki fishery (javelinfish, rattstails and spinyback eels). As a fishery using trawl nets, the hoki fishery, which operates off our coast in the Cook Strait, has a broad range of non-target bycatch. Literally sweeping up everything in its path, the hoki trawlers keep valuable fish and discard what is unwanted. A common practice, but still not a favourable one. The weekends wash up helps raise awareness of this annual practice off our coast. (TÄNK PÅ DET NÄR NI KÖPER FINDUS HOKI!!! Det är mycket onödig bifångst.!


_smallSea lions – how many can we kill this year? Every year the Minister of Fisheries has to set a limit for the number of New Zealand sea lions that can be killed in the southern squid trawl fishery. Last year he set a limit of 110 sea lions (a 40% increase on the previous year). However, since then DOC has reported a 31% drop in the number of pups born – an alarming blow to this already depleted and declining population. Consultation for this year’s decision is now out. For more information or to make a submission, please click here.



· Best Fish Guide 2009-2010 – It’s back,… well almost. Forest & Bird’s guide to New Zealand’s commercially caught seafood has been updated and is shortly going to be launched here in Wellington. The launch is being held at Brooklyn’s Burger Wisconsin to mark its commitment to using a more sustainable fish species in its burgers. If you’d like to get a copy of guide, join us post launch at the Brooklyn store, 5pm Tuesday 3rd November.



· walkers_Sept2009The Big Evans Bay Clean up – Held on 19th September, Blue Wellington’s big above and below the waves clean up was a huge success. Over 50 bags of rubbish was collected from the beach along with a truck load of marine debris, including bicycles, a scooter, shopping trolleys, tyres, traffic cones, bottles, plastic and fishing hooks and lines. The strangest - and scariest - item was a sheep found in a shopping trolley!!!!!!

VAd gjorde ett får i en kundvagn????

Efter några dagars arbetande ute i fält så har jag lite tid att sätta mig ner. Varit ute på en promenad i ett närliggande skogsområde som när vi flyttade hit såg riktigt illa ut. Skräp, ogräs, uppslitet och mest användes som terrängbana för cyklister.
Nu så är det (iaf en del) arbetat med riktiga stigar med grus, uppröjt och nyplanterat med arter som tidigare frånvarande pga av tidigare fällningar men som nu återplanteras planteras. Kul att se att saker är på rätt väg på vissa ställen.
Ogräs växer det fortfarande på sina ställen, men det hålls nog lite efter med jämna mellanrum skulle jag tro, om inte annat så sliter jag på asparagus, ginst och annat jag ser som inte hör hemma.
Hela iden med promenaden var dock ge mig en förteckning på av de mindre växter som ormbunkar, trädormbunkar och vissa träd som förekommer naturligt i området. Dvs kustskog. Förteckningen tänkte jag använda till ett restaurerings projekt jag själv startat.

JAg har nog tidigare kanske nämnt ett område jag brukar passera till bussen som är en gångbana mellan två större vägar. Det är en zickzack stig nerför en gully. Jag vet inte exakt vad den svenska benämningen för en gully är, men det är ett typ av mindre dalgång skulle jag nog påstå.
Området är ca 1000 kvm har jag räknat ut och är delvis ganska skyddat läge från kustvindarna då det ligger på baksidan av berget mot havet. Det blåser inte särskilt mycket, relativt skuggigt under de träd som växer och är på sina ställen ganska fuktiga. Dvs ett perfekt ställe för att återskapa en stycke inhemsk natur.

Träden består mest av några stora Pohutukawa (metrosideros excelsa). En art som egentligen förekommer naturligt i norra Nya zeeland, men de är planterade överallt i parksyfte. Några stora Araucarier, eller rumsgranar. Ni kanske känner till det namnet bättre. Ganska kul att se dem i sin naturliga fullvuxna storlek även om de inte hör hemma här. Hur som helst tänker jag inte fälla dem eftersom de ger bra skugga åt små nya plantor. Flesta trädslag på nya zeeland vill gro i mörkt, fuktig skugga sina första år. Oav allt annat som inte hör hemma här är ju som jag redan sagt många ggr björnbär, fläder, bambu, lönn mfl. Och av de som växer just här så är det massor och åter massor av björnbär, en del bambu, 2 fläder, 1 japansk aralia, massor av tradescantia och murgröna.
Dessutom är det fullt av massa gammalt skrot, påsar, flaskor eller likande. Eller snarare Var!
Jag har städat upp allt.
Efter att ha gått och funderat på det här ganska länge kontaktade jag Wellington regional council, kan väl liknas med länstyrelsen hemma och tog upp det här om det här området och vad tänkte med det. Eftersom det är mitt projekt så vill jag gärna göra saker själ, men självklart med deras hjälp och för att också fråga om lov att det ens vore möjligt att ge sig på ett sådant här allmänt område. Jodå. Inga problem. De till och med står för plantering av nya inhemska växter. Om de hade några kvar. Sådna här projekt arbetas annars med på höstkanten och nu är det full vår.
Bokade upp ett möte med en snygge Officeren Joseph , från Wellington council, park and gardens och berättade lite vad jag ville göra, vad de kanske kunde hjälpa mig med osv. Min hjälp var tydligen mer än välkommen och människor som jag var guld värda. ( jag gillar höra det )
Vi kom fram till att hela björnbärs området ska ogrässprayas. Tråkigt använda gift. Men jag vet inte om jag fixar 1000kvm björnbärssnår själv. Dessutom så stor det två träd som vi diskuterade skulle bort. En jag inte vet namnet på och en annan som kallas för brush wattle. (Paraserianthes lopantha.) Kom fram till att träden skulle ner och stammarna skulle lämnas för insekter och andra småkryp, mossor osv.
Ja, hursom helst så i torsdags på vägen hem så upptäckte jag att träden redan var fällda och ogräset har börjat sloka så de var tydligen riktigt snabba.
Triggade mig gå ut och städa upp allt bråte och jag fyllde en 500? liters säck samt metallskrot som inte gick ner.
Känns väldigt bra. Tog mig 5 timmar att plocka.
Vissa passerande människor kom fram, pratde lite och tyckte jag gjorde ett bra jobb. Andra bara tittade på mig och gick vidare. Vad jag la märke till och som många ggr andra märkt med. Varför är det bara äldre och gamlingar som kommer fram och pratar och säger att jag gör ett bra jobb, medan yngre människor, 40 och ner bara går förbi. Ett par i medelåldern frågade varför jag överhuvudtaget gjorde det här.
Jag kan tänka mig att en del skräp kommer från omgivande hus som dumpar sitt trädgårdsavfall utanför huset. Därav så allt ogräs sprider sig. NU jag nu nämner ogräs menar jag allt som inte hör hemma här naturligt vare det sig är pelargoner, murgröna, liljor osv.
Ju djupare jag dyker i skräpet och rotar hittade jag två dagstidningar som fortfarande var inslagna i plast, så som tidningsbudet skickar ut dem. De var fullt läsbara när de legat skyddade i en plastpåse och datumet gick att läsa.... JA jag trodde att det var riktigt gamla för de låg trots allt en 300 cm under jord och pinnar. tills jag läste 16 Juli2007 och 21 november 2007. Då förstod jag inte riktigt. Varför slänger man olästa tidningar i plast i trädgårdsavfall. Den äldsta grejen jag hittade var nog delar av ett gammalt skåp därav en snygg lejonfigur i trä prydde en lucka. den biten tog jag hem och ska rama in

Jag tror att den här biten som jag arbetar på kommer göra mycket nytta framöver och nu väntar jag på att ogräset ska vissna ner så jag kan rensa bort det mesta samt att vi ska göra det till mull. JAg ser mest framemot när nya växter ska planteras. Förhoppningsviss kommer vi vara kvar så länge att jag får ngt att plantera. det blir lite dyrt köpa det annars.
Fröna jag har dock gror bra. Inga rötter på mina trädfuschia sticklingar ännu, men lite fler än hälften har klarat sig än så länge. Libertia fröna har börjat gro. Där hade jag nästan ett upp hoppet. dock har nog mina kohekohe frön ruttnat, och där vet jag inte riktigt varför. Kanske får plantera ett köpt träd istället.
Skulle gärna vilja se trädfuschia, och Ponga träd ormbunkar(cyathea dealbata) samt några träd som i framtiden skulle kunna ge föda åt kererus (nz skogsduva), bellbird, hihi, tui, mfl. Men det är i framtiden det. Just nu finns inga av dessa här utom tuin. Om de heller inte hinner dö ut tills dess. men det hoppas jag inte. Det ska nog gå vägen. Även om sakta.

Av de tre bon jag övervakat i reservatet så har allt gått åt skogen. Vädret har nu sista tiden varit ca 12 grader och regn och blåst. Vilket lett till att 2 bon av hihi har övergetts med vardera 4 och 5 ägg. Enda kullen som kläckts dog första kycklingen 3 dagar efter födsel och 2 kvarvarande dog 3 dagar senare.
Holkarna töms, byts ut, och nya desinficerade holkar sätts ut.
Det var likadant förr året. Av de flygfärdiga fåglar som överlevt och blivit ringmärkta och sedan ger sig ut för att komma tillbaka till nästa häckning så blir det färre och färre fåglar per år. Detta gäller främst honor dessutom. i år har vi sett 12 honor av förra årets 19. Året innan var det 23 och året innan 34.
Dock har vi sett 2 häckningar utanför reservatets galler av två kullar bellbirds. Det är första gången sedan reservates öppnades och då fåglar flyttades hit. Både var i två olika trädgårdar. dock är ena kullen nu helt borta, inklusive föräldrarna. De andra borde vara flygdugliga snart.

Kakorna har flera bon och varav ett jag övervakar har jag 3 ägg. Ruvningen tar 23 dagar och de borde kläckas onsdagen den 13 nov Det ska bli kul.
TYvärr kommer jag resa bort under senare oktober och december då min närmsta vän kommer hit en månad och sen min syter hit för att fira jul. Ska bli kul ha ngn från familjen hemma här under jul.
Vi kommer antagligens stanna längre än planerat nu och nu gäller det fixa nytt visum, nya papper, nya sjukundersökningar osv. det kommer kosta 5000 kr! Skittrist när man hade kunnat lägga ut det på annat kan tyckas, men jag får ju trots allt vara kvar här

Efter att ha promenerat hem och kikat på folks trädgårdar så har jag kommit underfull med att man skulle skapa en trädgårdspolis!
Ngn som tvingade folk göra ngt åt sina fördrövliga trädgårdar och i bästa fall få dem att bara hålla sig till växter som är inhemska eller inte sprider sig med att krypa iväg eller liknande.
Började fundera på gated communities som de har i usa. Hurvida det är bra eller dåligt. Det skapar ju klass skillnader typ, men samtidigt är det inte värre än bostadsrättsföreningar. samma sak, de ena har lägenheter, den andra har villor eller radhus. Isåfall har man ju ngn som sköter trädgårdar åt en och vill man vara med ja då får man sitta i en kommite eller ngt.
JAg vet inte. Jag tror mer pli på folk skulle vara bra.

varför jag nog började skriva nu med är för att jag nog behöver återigen skriva av mig för att jag irriterrar mig på folk som inte bryr sig. Blää
Det är iaf skönt att det är rent där jag städat

Giftet då? Försvinner det så snabbt?


Vad beror det på? Det låter som det var vädret i år, men konstigt om det är en trend. Klimatförändring eller andra orsaker? Och varför just honor? Är de i sämre kondition redan vid ringmärkningen eller är det något som händer sen (typ hannarna tar de bästa reviren - honorna svälter)?

De sprutar med roundup, så hur länge brukar det ligga? Han sa till mig att jag kan rensa redan dagen efter.


Vårvädret har varit ganska dåligt sista åren. MEn vi hoppas på kull nr 2 Honan i en av holkarna har redan börjat bygga igen..

Idag radioövervakade jag en kiwi som vi har lite specialbevakning på. Han heter flipflop och är hjärnskadad. Ätit frukterna av Karaka, (corynocrapus) De är giftiga del en viss del och han hade tydligen ätit en hel del.
JAg kikade försiktigt in med en ficklampa med rött ljus för att inte väcka honom i sitt hål och längst in ser jag en liten hårliknande boll av fjädrar. SÅ grymt söt.
Har man väl sätt en kiwi finns det inget sötare djur.

Kolla in Tahi, här med. Han fastnade i en rävsax och fick sitt ben amputerat. Nu tog de senare bort protesen, men jag kan inte se denna video utan att både le och gråta.

http://www.youtube.com/watch?v=sz4jhvhq8M0...feature=related

Efter en 5 timmars vandring genom urskog i Rimutakas området så satt den där. Hade det inte varit för en intressant mossa som fångat min blick hade jag antagligen missat orkideén med. Den är så liten, ca 2 cm stor bara.

En grön form av Simpliglottis cornuta, the "green bird orchid"...

[attachment=44139:Simpligl...utaGreen.jpg]

Varsegod Biggan, Du ville se lite orkideér
De andra flesta jag har funnit är ännu inte i blom så jag ger det nog 2-3 veckor till om vädret håller i sig.
Igår var första sommardagen
Med 23 grader och strålande sol. Idag 12 C med vindar från antarktis., grått och mulet. Det växlar verkligen snabbt.

Två centimeter?!

verkligen riktigt vacker skönhet

Tack så mycket för bilden!
Den gröna fågelns orkidé, så poetiskt och vilken vacker blomma denna pytteväxt har! Du får gärna återkomma med fler orkidébilder efter hand som dom blommar.

Ville bara säga att jag har startat min blogg nu för er som är intresserade
Jag har inte börjat skriva direkt ännu utom en kort presentation, men nu finns den där iaf. Så spara den i bokmärken så kan ni läsa vartefter hand det händer saker

http://jliman.blogspot.com/

Kul - jag försökte skriva kommentar - men det funkade inte.

Denna blogg ska jag följa

Jag med! Det blir den första och förmodligen enda så du kan känna dig hedrad.


Men du slutar väl inte skriva här på odla?

inte för mig heller.

Vad var det som inte fungerade?

Nej, klart jag inte ska sluta skriva här

Tja - man skriver en kommentar och den försvinner till de ensamma strumpornas land! Inte vet jag vad det var som hände!

Den kanske måste godkännas av bloggaren först innan den publiceras?

Det verkar som man måste ha ngn slags profil i google, livejournal, wordpress eller liknande för att man ska kunna skriva ett svar. Konstigt.
Det var ju inte så kul, ingen kan ju svara typ.

Jaja. Det var inget viktigt. Du får låtsas att jag skrev "det ska bli kul att följa din blogg" eller något liknande.

Kollla dina inställningar för kommentarer. Det brukar gå att välja att vara anonym eller att fylla i ett valfritt namn. Nu verkar det som om bloggen bara godkänner de som har något form av användarkonto. Förmodligen har du kryssat i någon ruta att inte tillåta anonyma kommentarer?

JAg har skrivit lite i min blogg nu
Har varit på resande fot i snart två veckor och imorgon drar jag norrut för att kommer lagom hem till Lucia. IMorgon blir det 7 timmar buss till det geoaktiva området Rotorua!
Glad och mysig förste och andra advent till er alla

Förresten. skriv gärna under den här petitionen om att fridlysa den endemiska långfenade ålen här.
Tack.
Så blir vi alla glada
http://www.forestandbird.org.nz/saving-our...feline-longfins

Var precis inne och kollade innan du hade uppdaterat.

Skrivit på, men man kunde inte ändra land

Samma text här som på bloggen, Så kan ni kommentera här, men bloggen har några bilder med

http://jliman.blogspot.com/

Nytt år och nya utmaningar. Nya projekt, ideer och tankar att utföra. Att kunna återskapa förlorade paradis så gott det går men att nu kunna återskapa dem mitt bland oss. Lära oss leva med det i en balans. Jag tror det verkligen fungerar med lite arbete, information och utbildning. Tex att välja så enkelt som växter till ens trädgård som är inhemska och inte bara till landet utan också till lokalen. De är anpassade för den miljön och behöver inte tas hand om. De sköter sig själva och klarar sig på det regn som himlen ger och den näring som finns i jorden.

Det jag funderat på senaste tiden är bla hur man ska kunna återskapa en naturlig inhemsk natur mitt i en urban miljö. Jag vet att liknande projekt finns runt om i världen. Hängande trädgårdar från skyskrapor eller som att bygga en park uppe på New Yorks gamla monorail system. I mitt fall så funderar jag på förorten Miramar utanför Wellington. Platsen där jag nu bor.

Hela förorten ligger på en naturlig halvö men en tunn förbindelse med fastlandet på halvöns västra sida. Största delen av ön består av familjehus, ett litet centrum samt en bit betesmark och en tunn remsa av nyregenererad kustskog. Området har precis blivit ett "scenic reserve" med ett par korta vandringsleder samt återplantering av vissa trädarter som tidigare fällts under 18-1900 talets början. Innan bosättare var öns centrala del en naturlig bräckvattens sjö som bildats när havet drog sig tillbaka. Runt detta var det våtmarker med kustskog runt om på sluttningarna och runt våtmarkerna. Mesta av denna skog hade bränts ned av Maorierna när Europeiska bosättare slog sig ner. Europeerna tömmde hela sjön och började farma landet. Resterande skog höggs ner.

Nu sedan ett par år tillbaka har hela halvön har rensats på Possums och arter som Tui och Riroriro (Grey warbler) har börjat återhämta sig. Det märks tydligt. Men igelkottar, råttor, mink och katter strövar fortfarande omkring fritt.
Hur vore det att gå snäppet längre. Att göra Miramar till det första Native New Zealand urban area. Att ta bort alla icke inhemska däggdjur. (Människor med hade ju varit det bästa)
Halvöns utformning gör det till en perfekt kandidat.

Till att börja med. Förbjud katter och hundar. Vissa bostadsområden på nya zeeland som tex kapiti coast har redan det förbudet pga av det naturliga djurlivet.
Börja med pestprogram och kontroller som rensar med hjälp av fällor och gift. Ett fåtal fällor eventuella possums finns redan runt om samt för mink och råttor men det är bara för att hålla populationer låga och de går inte på katter och igelkottar.
Att sedan bygga en naturlig barriär som hindrar vidare spridning från fastlandet. Detta kan nog ganska enkelt ordnas med lite vidare fundering.

Fortsättning följer med återplantering av lokala växt och trädarter runt om gator, öppna ytor samt folks egna trädgårdar.
Detta skulle isin tur leda till att arter som kereru skulle kunna finna en fristad. Kereru eller Nya zeelänsk skogsduva rakt översatt är en art som i de rätta förutsättningarna klarar att leva i en urban miljö. Den liksom många andra fåglar är viktiga hörnstenar att efterhålla ett naturligt ekosystem. Kererun är tex den enda fågeln som är stor nog att kunna äta och sprida frön av träd som karaka, tawa och Taraire. De behöver dessutom stora och höga träd för boplatser och utrymme för flyguppvisningar mellan partners.
Kererun var tidigare mycket vanlig, men de senaste 100 åren har de minskat främst pga av förlorade habitat, jakt och introducerade rovdjur.
Nu minskar de med ca 20 % vart tionde år. Men med rätta förutsättningar klarar det leva bland människor.
Vad som menas är att vad folk planterar sina trädgårdar och publika områden kan betyda mycket för djurs överlevnad som tex kererun. Detta gäller inte bara fåglar som bellbirds, kererus och tuis utan också reptiler och insekter som fjärilar.

För mer information om just kereru och dess projekt kolla in:
http://www.kererudiscovery.org.nz/index.php

Projekt som detta och FOREST & BIRDS Restore our Dawn Chorus handlar just om habitat restaurering och pestkontroll för att få återfå det naturliga djur och växtlivet.
Själv har jag redan påbörjat restaurera ett 1000 kvm stort område och införskaffat samt odlat flera arter som var tidigare förekommande men nu avsaknas. Jag väljer framförallt arter som bidrar med föda och boplatser mm.

Ett så stort projekt som att skapa Miramar till det första Native New Zealand urban area är nog tyvärr utom räckhåll för mig, men jag tror inte iden är omöjlig även om jag tror att många människor skulle motsätta sig det. Men med lite arbete, information och utbildning så ser framtiden kanske lite grönare ut

Men till att börja med ska jag återkomma till det här och blogga lite oftare.

Gott nytt grönt år

Gott nytt år!
Så vackert du skriver. Ett tag var du lite uppgiven, nu låter det mer hoppfullt! Din idé om den här halvön, finns det någon möjlighet att det blir verklighet? Det hade ju varit underbart. Det skulle säkert bli en turistattraktion så det skulle inte innebära någon nackdel för de boende. Ang. inhemsk natur integrerad i staden - jag kom att tänka på kalkrika torrängar som anläggs på tak, finns det någon biotop på NZ som är hotad och som man skulle kunna anlägga på tak eller istället för gräsmattor i parker?
Och för övrigt har jag tänkt på spindlar, kan du inte berätta lite om vad det fins för spindlar?
Här är det kallt och snö, bergfinkarna hälsar.

Tack. Har du Bergfinkar hos dig? Coolt. Sådna har jag aldrig stött på. Du måste försöka ta ett foto eller två.

Lustigt nog ligger hela filmbolaget Weta s produktion med buggnader och studios här så mycket turister är alltid här. Vi kallar inte Wellington för Wellywood av en orsak hehe

Det är en bra ide, det där med lägga mark på tak och lustigt nog våran granne som tyvärr gräver upp hela tomten utanför har pratat om att han vill lägga gräsmatta på huset nedanför oss för att vi inte ska se det uppifrån oss. NU ändrar han sig stup i kvarten, men förhoppningsviss så blir det ändå så. Han har dessutom bett mig, om jag förstått det rätt att fixa i trädgården nu under uppbyggnad samt en sluttning som inte går göra ngt med att plantera inhemska växter med för att stabilisera marken. Jag får mer detaljer på fredag, men är det så så är det bra och jag kan hålla ett öga på honom och bygget. förövrigt så kan jag oxå bestämma vad som ska planteras och flera viktiga utrotningshotade växter som behöver hjälp med så.... Yepp

Var finns de här ängstaken hemma? En del kustväxter är hotade här pga av introducerade gräs samt betande djur.

Hittar inte, jag tror jag såg det på tv en gång. Det kan hända att jag blandar ihop, men kan det vara Pratensis som även anlägger gröna tak? Fast jag hittar inte det på deras hemsida just nu. Som vanligt mycket lättare att hitta på tyska, de har kommit långt med vissa aspekter av naturskyddet och man kan få bidrag för anläggningen av gröna tak (det kan även vara sedum eller mossa osv.). Kan du tyska? Gröna tak

Häromdagen hade jag 23 bergfinkar vid matningen, sen försvann de när snön regnade bort. Nu har det snöat och vips är det fullt med bergfinkar igen. Jag bor ju i norra Skånes bokskogsområde och det är gott om bokollon i år. Såg en jätteflock för några dagar sen, kanske nån miljon eller så. Den största flocken som jag har sett uppskattades till 6 miljoner (Söderåsens nationalpark, fast det var så länge sen så det var nog inte nationalpark då). Det är en fantastisk upplevelse, som om alla löven på marken i hela skogen lyfter och flyger iväg, helt overkligt. För några år sen var det bergfinksinvasion nere på kontinenten med ännu större flockar, har för mig att jag läste om en flock på över 70 mio i Tjeckien.

Taskigt fotoljus idag, här kommer en bild från ´07.


Bergfink och stenknäck

Förutom tak har jag sett att man har anlagt vertikala odlingar på väggar. Det dämpar ljud och vibrationer och tar upp föroreningar med växter på husväggar. I tropiskt/ subtropiskt klimat med hög luftfuktighet borde det vara perfekt för att odla epifytiska växter som orkidéer?

Smart idé!

Springer mellan datorn och kameran här, det är ca. 100 bergfinkar i trädgården men de flyger upp stup i kvarten och är aldrig nere alla samtidig. Lägger bilderna i Dagens fågelbild förresten.

Samma text här som på bloggen, Så kan ni kommentera här, men bloggen har några bilder och en karta med
http://jliman.blogspot.com/

lördag 9 januari 2010
DOGS ARE THE BIGGEST CAUSE OF KIWI DEATHS !

6 Aug 2009: Re-introduced kiwi in the Rimutaka Forest Park has been killed by a dog

18 Dec 2008: Dogs killing 70 kiwis in two weeks...

15 Nov 2007: Third killing of a kiwi by dogs on Stewart Island

5 Oct 2003 : Dogs maul 16 kiwi in national park kiwi refugee.

1990 and june 1995, dogs caused 135 kiwi deaths reported in Northland

1987: 500-900 kiwi killed in Waitangi by a stray dog.

Listan kan göras ganska lång egentligen och det är sorglig.
Med 78 % står hundar för dödsfallen av fullvuxna kiwis. Med dessa siffror går hela åter introducerings programmen bakåt. Allt beror på människan "bäste" vän. Hunden. Hundar ska alltid hållas kopplade när de vistas utomhus oavsett hur tränade, lydiga eller ras de tillhör och oavsett vart man befinner sig. Om hundar får tillträde till nationalparker skall de hållas kopplade vid alla tidpunkter.
Flesta gånger handlar det också om oansvariga människor som har sina hundar lösa ute på dagarna, lösa utomhus på nätterna eller lösgående vid promenader. Hundar som har möjligheten att kunna sträva fritt har lätt för att inom några sekunder kunna söka upp och ha ihjäl en kiwi.
Kiwis har en stark lukt som är väldigt attraktivt för hundar och ett mycket bräckligt skelett som vid minsta kraft lätt krossas. Dessutom visar studier att en hund som en gång fått "smak" för kiwis återfaller att söka upp dem vid nästa tillfälle. Främst är det jägare som låter sina hundar springa lösa i reservaten där det är tillåtet att jaga hjort och vildsvin, men även hundar från bostadsområden och farmer som tillåts vara lösa dag och nattetid.

(Ett bättre sätt att bli av med hjort och svin är utrotningsprogram som 1080, som dessutom även tar bort pestdjur som possums, råttor, mink, mfl. )

Utan uppfödningsprogram skulle färra än 5 % av kiwis nå en fullvuxen ålder i det vilda, främst pga av mink och katt.

Därför är det viktigt att de områden där de senare är redo för en åter introducering är rensad på pest som mink och possums. En vuxen kiwi har möjlighet att försvara sig mot mink eller en katt, men de är försvarslösa mot hundar. I fallet mellan 1990 och 1995 stod husdjurs hundar för 29 av dödsfallen, förvildade/utslängda hundar för 38 och resterande hundar var hundar från farmer och jakthundar. Av de dödsfall som berodde på hudsjurs hundar handlade det om hundar som inte bundits upp för natten eller tagits inomhus, vid hem och camping. Under samma tid dog dessutom 5 kiwis pga attack från katter.

Hundar som är tränade för att söka upp pestdjur vid bevarande projekt är en viktig del i att bevara den biologiska mångfalden på nya zeeland, men man får aldrig glömma att även hunden har en vild instinkt som är att jaga och i mesta fallen döda även fåglar!

De går inte bara på Kiwis, utan wekas och andra rallar samt pingviner och andra arter som saknar flygförmåga.
Bästa fallet vore att bannlysa hundar och katter från områden med närliggande kiwireservat! Och fortsätter trenden med ihjälbitna kiwis händer det nog inom en förhoppningsviss snar framtid.

Av underarterna Haast tokoeka kiwin finns bara ca 500 st kvar.
Av Rowi arten finns ca 250 kvar inom ett område i South Okarito forest på sydön. North island Brown kiwi är den som har störst utbredning med en population på ca 25 000, av little spotted kiwi finns ca 1425 kvar.

Kiwin lägger ett ägg undantag (brown kiwi som under en säsong lägger 2) som ruvas i 80 dagar av enbart hanen och då han fölorar ca 20 % av sin kroppsvikt. Kycklingen kläcks fullt fjädrad och klarar sig själv inom 6 dagar. Redan innan dess rör den sig över ett stort område. vid 6 månaders ålder väger den ca 1 kg. Den blir könsmogen vid 3-4 månaders ålder och lever upp till 50 år ålder.

All dogs regardless of size, breeding or training, are potential kiwi killers!!! The solution is easy in principle – a change in attitude among dog owners!

http://www.savethekiwi.org.nz/
http://www.doc.govt.nz/conservation/native...kiwi/docs-work/
http://www.doc.govt.nz/publications/conser...iwi/kiwi-facts/

intressant, inga kommentarer.
Det måste vara bra. Man håller med.

Jag håller säkert med, men jag har inte hunnit läsa än. Vargarna engagerar just nu...

Nu har jag hunnit läsa. Inte kul med hunddödade kiwisar . Jag visste inte att de luktar så starkt, då förstår man ju att hundarna dras till dem.
Kiwiägg är ju häftiga, världens största ägg i förhållande till kroppsstorleken. Jag antar att du har sett den där röntgenbilden?
Kan de bli 50 år! Det visste jag inte.

http://jliman.blogspot.com/

Senaste bloggandet. Bloggen har en hel del före och efter bilder med...
Restoring health to our forests.


När jag ändå pratar om introducerade pestdjur så kan jag fortsätta om de introducerade djur som gör stor skada på skogarna, djur som introducerats för mat, päls och jakt.
Större djur som vildsvin, hjortar, getter, zebra och älg (vid ett tillfälle) och mindre djur som possum, mink, råttor och kaniner. Ett flertal förvildade fåglar med som fasan, vaktlar, kalkon, påfågel, knölsvan mfl.

En del introducerade fåglar kan iof göra en del nytta där inhemska arter dött ut genom att sprida frön från orginalväxten bra långt som flera kilometer. Det är därför det är viktigt att de arter som är stora nog att kunna äta frön och bär som kererun finns i omgivningarna för att kunna få en naturlig spridning. se tidigare inlägg. Flera arter växter runt om jorden är utrotningshotade pga av att de saknar en lämplig värd som sprider deras frön.

Ett av de bästa exemplen är Dronten från Mauritius.
Dronten var den enda fågel som var stor nog att kunna äta frukterna av Tambalacoque (Sideroxylon grandiflorum) Sedan dronten dog ut 1681 fanns ingen som kunde sprida frukterna, och dels för att de behövde passera drontens matsmältningsystem för att kunna gro. I slutet av 1970-talet fanns bara 13 st gamla träd kvar. Tester med att tvångsmata kalkoner för att få fröna kunna gro visade sig fungera och den tekniken används än idag.

Alla världens skogar är unika och inte minst de som växer på Nya Zeeland. De Nya Zeelänska skogarna är hem åt många av de mest utrotningshotade växter och djuren i världen. Innan människorna satte sina första fotspår hade Nya Zeeland legat isolerat i 80 miljoner år. När Gondwana sprack upp seglade kontinenten Zealandia ensam ut i stilla havet från Australien och Antarktis och skapade sig sin egen lost world. Landet som tiden glömde.

Landet beboddes av uråldriga hundliknande krokodiler som kunde klättra i träd, gigantiska moafåglar, primitiva däggdjur och köttätande sniglar. Nattlevande papegojor utan flygförmåga och jätte geckos. Himmlen var fylld av skönsång av fåglar vars närmsta släktingar har glömts bort i tiden. Kokakon, Huian och Tieke är tre av dessa sk wattlebirds som överlevde till mäniskan satte sina första spår i landet. Skogar täckte 90 % av landet.

Idag...
Så finns bara 35 % skog kvar. 30 % av dessa 35 är numera reservat. Bara 5 % av dessa 35 är orörd urskog varav vissa allmänheten inte har tillträde till.
De mest fascinerande och unika arterna som moafåglarna, huian och många fler har dött ut. Många hänger fortfarande på en skör lina till att föras upp på listan över utdöda arter.

Skogsaverkning, nedbränning för farmland och introducerandet av nya rovdjur och betande djur samt ogräs har gett ofattbara och förskräckliga resultat.
Av de skogar som finns idag är nästan allt begränsat till skog i bergsområden, av de låglands skogar som fanns är nästan allt borta.

Största hotet är dock introducerade pestdjur.Råttor, possums, mink, getter, vildsvin och hjort är det huvudsakliga hotet mot skogens hälsa och den naturliga mångfalden. Eftersom Nya Zeeland utvecklades isolerat, saknar både floran och faunan skydd från de rovdjur som kom iland samtidigt med människorna.
Fåglar utan flygförmåga eller fågelungar och ägg är lätta byten. Inte ens om de häckar i träd är de säkra. De tävlar dessutom om föda som bär, blad, knoppar och insekter.

De betande djur som getter, hjortar och possums betar av de mer känsliga växterna i ekosystemet som rata ( se bild före och efter), fuchisa och mistel. De förstör skogens undervegetation, vilket hindrar en återväxt av frön och plantor under trädkronorna.

Eftersom de flesta av skogarna ligger i de mest otillgängliga bergstrakter är det viktigt med en pestkontroll. Flesta trakterna är för svårtillgängliga för att kunna ha en effektiv kontroll med fällor, betestationer med gift eller jakt och därför är det alternativet 1080. Det är effektivt och mest prisvärda alternativet för att hålla en pestkontroll över stora skogsområden.

1080 är ett viktigt verktyg för en överlevnad av en pesthotat skog och många arters överlevnad som exempel kokakon som antagligen hade varit utdöd om det inte vore för denna typ av pestkontroll.

1080 hittas naturligt i bla tebusken och den Nya zeelänska Puha och i många andra växt arter världen över.
Det bryts ner snabbt och ansamlas inte i naturen.
Efter en operation återhämtar sig skogen förvånandsvärt fort och fågelpopulationerna ökar snabbt, eftersom avbetning och avsaknaden av rovdjur upphör. (Se bilder före och efter)

Tyvärr finns det en del motståndare inte minst bland jägare.
Paul Cutfield är dock inte en av dem.Han är hjortjägare och en av dem som för pestkontroll genom av jakt i Aorangi forest park. Paul säger att efter ett 1080 drop 2006 exploderade skogen i återväxt och fågellivet återvände i flockar. Detta visar hur effektivt denna typ av pestkontroll är.
Han har liten förståelse för de jägare som har "fobi" för användandet av 1080. De är oroade för gifter i naturen säger de, men allt det handlar om är "by-kill" av hjort ( kom inte på ngn bra översättning, kan ju inte säga bidöd heller, det är ju inte bin vi talar om-.)
Folk hittar på alla möjliga orsaker för att stoppa det, när det bara handlar om hjort. Även en del tamdjur som hudn har dött, men där handlar det om folk som har sina djur lösa ( vilket de inte ska ha) ( hjortbetat skog bild)
Han fortsätter med att hela anti-1080 argumentet är surrounded by ignorance, and it thrives on ignorance.
Visst har även en del inhemska fåglar stryk med, ( ett fåtal), men 6 månader efteråt så har du otroliga resultat med en återhämtande skog.

Dock finns det fler motståndare med och I Coromandel vill man stoppa det helt. Uttdrag från artiklen nedan:
Coromandel board votes to ban 1080
Wednesday Dec 2, 2009
The use of the controversial supertoxin 1080 may be banned in the Coromandel area, following a meeting of the Coromandel/Colville Community Board today. The board voted unanimously to ban the poison and put in place a policy of eradicating pests by hunting, trapping and the use of non-residual poisons only.
1080, used for killing possums and rats, has come under fire from environmental groups, who claim it kills native wildlife and may contaminate waterways. Upper Coromandel Landcare Association spokesperson Reihana Robinson says the decision, although non-binding, was "broadly reflective of public opinion."
"Coromandel wants an end to reckless poisoning that disrupts fragile ecosystems, taints public drinking water, slaughters hundreds of non-target species, kills pets, and threatens tourism jobs," Ms Robinson says.

The local decision will be referred to the full Thames Coromandel District Council.

Jag förstår verkligen inte hur det påverkar turismen. Det är snarare motsatsen. Turister vill se en frisk och grön skog. Inte en döende sådan utan fåglar. Har det ihjäl husdjur så får man se till att inte ha dem lösa i skogen och att det förgiftar dricksvattnet finns inga vetenskapliga belägg för. Snarare tvärtom, det bryts ner till naturliga tillståndsdelar i vattnet.
Ingen människa har nånsin förgiftats eller påverkats av 1080.
Det är tagiskt om detta går igenom...

Detta är det bästa alternativet vi har för att skydda våra unika skogar på Nya zeeland och utan detta skulle skogen förloras för alltid...

Help us look after our forests!

http://www.forestandbird.org.nz/home

Folk är ju inte kloka.



Intressant diskussion om giftanvändningen, det verkar ju försvarbart men det är svårt att bedöma tycker jag.

Hur svårt att bedöma den är det? Vill vi ha kvar naturen eller inte?


Härr kommer en ny artikel från aftonbladet om en man som smugglade Nya zeelänska geckos och skinkar.
Flera av världens mest utrotningshotade ödlor finns här.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6...sms_ss=facebook

och här kan ni följa upp en nya zeelänsk artikel som handlar om just hur arterna här är utsatta för olaglig handel och smuggling från Nya zeeland..
http://www.nzherald.co.nz/environment/news...jectid=10612533

http://jliman.blogspot.com/

Med bilder på bloggen som vanligt

Restoring health to our forests. Del 2
Med så lite skog som finns kvar så måste vi göra vad vi kan för att skydda dem.
Det största problemet är introducerade pestdjur. Följt av skogsaverkning, plantering av nya trädslag samt klimatförändringar. Ett exempel på där klimatförändringar påverkar ekosystemet är att långa varma sommrar producerar mer frön och bär, vilket leder till en explosion av gnagare. De pestdjuren får isin tur en större påverkan på den inhemska floran och faunan. Klimatförändringarna ökar oxkså möjligheten för introducerade ogräs att öka sitt spridningsområde. De invaderar skogar, kväver dem och tränger ut inhemska arter. Utan en effektiv pestkontroll skulle många arter som både kiwi och kokako dö ut och ekosystemen skulle kollapsa.

Inhemska skogar är inte bara hem åt flora och fauna. utan spelar en mycket större roll i jordens kretslopp. En inhemsk "native" skog förvarar 20 % mer koldioxid än vad ett plantage gör av introducerad tallskog gör. Genom att minska plantager av introducerade arter kan man även dra ner på utsläppen av växthusgaser. Dessutom ökar det som sagt den biologiska mångfalden.

De skogar som idag är skyddade i Nya zeeland i nationalparker och liknande är kvar för att man förr i tiden inte satte ngt värde i dem. Idag är de skyddade för att det är det sista vi har kvar.
De stora kauri skogarna i norr ( se bild), låglands regnskogarna runt Wellington mfl är nu borta. Numera hotas de få kvar naturområden som finns kvar av gruvdrift (http://www.forestandbird.org.nz/saving-our-environment/mining-q), även i nationalparkerna tex Abel Tasman samt av jordbruk ( se Mackenzie Basin).

Tillsammans med Department of conservation samt non profit organisationen
Forest& bird är några av de som arbetar aktivt för att skydda skogarna. I partnership med bla kakapo recovery progammet, BNZ Save the kiwi trust finns ett utbrett arbetsområde av volunteerer som arbetar med att driva upp, plantera, regenerera naturlig skog samt utbredda pestprogram runt om i landet.

Att bygga gröna "korridorrer" för att sammanlänka områden med inhemsk skog för att få arter som fåglar kunna röra sig naturligt mellan dem. Ett exempel som skulle kunna fungera är Miramar. Halvön kan identifieras som en möjlig övergång mellan Rimutakas till East Harbour Regional Park och vidare till Zealandia- karori wildlife sanctuary. Ett vädligt bra område som har skyddats och som nu arbetas med mödosamt är området i Waitakare ranges väster om Auckland. Området som kallas Ark in the park är ett 2500 hectart stort område som med hjälp av blavolunterer från Forest&bird, Auckland regional council nu rensats och skyddas från introducerade pestdjur. Utrotningshotade arter som Hihi, North island robins, whiteheads och kokako har med säkerhet återintroducerats till skogen och trivs och förökar sig. Återigen flödar fågelsången bland de mäktiga kauriträden som de så en gång gjorde för över 100 år sedan. Det finns dessutom planer på att utöka omårdet från 2500 hektar till 17 000 hektar

Genom odling och utplantering och skydd så ser vi till att skogen restaureras och bevaras till den gröna slöja som en gång täckte Nya Zeeland...

Jag har skrivit lite på sistone. Inte så mycket som jag önskat, men jag har fullt upp med alla restorationsprojekt och volunteer arbeten så jag har inte orkat.
Om ngn nu vill läsa

http://www.jliman.blogspot.com/

Jävla idioter som drar upp mina planterade träd i mitt restaurerings projekt.
Nu är jag arg.

Gruvdrift i nationalpark

lite mer bloggande.
http://jliman.blogspot.com/2010/04/mokihinuis-ode.html

Länge sen du skrev här så jag tänkte lyfta upp tråden och tjata lite om att jag vill läsa mer

Haha, tack.
Jag blir ibland lite för lat för att hänga framför datorn, men å andra hållet är det mest för jag inte hinner och orkar med. Det har varit tokmycket nu sista tiden, Far som en tätting fram och tillbaka.
Förbereder på denna säsongs planteringar. Här planteras allt på vintern, när det är som blötast.
En av mina nya arbetsupgifter ute på ön handlar om skogshälsovård. Mycket intressant och lärorikt.

Jag bloggade lite häromdagen om du vill läsa om ett av de nya projekten jag är involverade i. Fortfarande samma Pingvinprojekt, men numera sitter jag i kommitten med och kommer ansvara över att häcknings säsongen ska övervakas. Dvs mellan Juli-mars typ.
Bloggar just nu lite om fastlands öar. Vad är det???

Mina odlingar växer mig ur huset nu. Min partner börjar prata om att det inte är så fint med 4 st sålådor på köksbordet/vardagsrummsbordet.
Har tagit lite bilder på mina sådder och sticklingar som jag hade tänkt föröska lägga upp snart. Men jag vill hinna plantera och så så mycket som möjligt innan vi åker hem, när nu det blir? NAtagligen i februari.
Jag saknar familj och en del väner, men jag älskar skogen och djuren här. Ska föröska ta med mig så mycket växter och frön hem som möjligt. Självklart på laglig väg.
Undrar om botaniska i gbg och sthlm skulle vara intresserade av vissa saker?

Just nu har en kackerlacka bosatt sig i den digitala klockan på mikrovågsugnen. Jag ser siluetten i det gröna ljuset från klockan. Hur får man ute den därifrån. Har aldrig haft ngra sådna kryp inne. Får gärna flytta ut.
Ska jag behöva skruva isär den???

Nämen vad sött...

Jag klickade på fel länk hela tiden så jag trodde du inte hade skrivit sedan 13.4.

Hihi, kackerlacka i klockan

Nytt Inlägg just nu för er som vill läsa
http://jliman.blogspot.com/2010/05/vad-ar-...astlands-o.html

Ytterliggare nytt inlägg
http://jliman.blogspot.com/

Nu har jag varit hemma och inne i fyra dagar tack vare min förkylning. Inga arbeten ute i skogarna. Dåligt väder har dessutom gjort att vi ställde in utlpaceringen av de 40 pingvinholkar vi bygge i lördags i djuraparken på den biologiska mångfaldens dag.
[attachment=50429:zoobuild.jpg]

Jupp det var i lördags. Kan tänka mig att det är nog många som inte vet att det var den biologiska mångfaldens dag.
Jag firade det med att onsdagen, par dagar innan lördagen plantera ut en del av mina införskaffade buskar och träd samt en del av de plantor jag drivit upp från frö i mitt lilla "egna" reservat.
Tarata- pittosporum eugenioides
Mapou- Myrsine australis
Putaputaweta- Carpodetus serratus
Carex testacea
flax- Phormium cookianum
Tororao- Muehlenbeckia astonii
manuka Leptospernum

För nu har ju vintern satt igång och nu har det mer eller mindre regnat i 10 dagar. Det är ju vad jag gått och väntat på. Yes. Men inte att jag skulle bli förkyld och sitta inne med elementet under borde så jag håller mig varm. Det bärbara elementet är enda värmekällan vi har och huset har ingen isolering heller. Surt.
Får se hur jag känne rmig i helgen. Hoppas plantera de större individerna då. En 15 år gammal Rimu jag köpte på kommunens plantskola för bara 20 dollar. Typ 70 spänn!!!!!
[attachment=50427:Opendayc...lnursery.jpg]

De har öppet hus en gång om året då privatpersoner kan köpa växter som blivit "över". Jag köpte 5 manuka Leptospernum, 4 dianella (giftiga blåbär som liknar liljor), en flax, rimu och lite till och det gick på 70 dollar. SUveränt
Blir jag hyfsat ok så ska jag plantera ut
Rewarewa Knigthia excelsa
Kohekohe Dysoxylum spectabile
Rimu Dacrydium cupressinum
och trädfuschia Kotukotuku- Fuschia exicorticata

Nu stor just allt och blåser omkull på altanen då våran hyresvärd bygger om våran framsida.
Jävla byggande. JAg som flyttade hit för att jag trodde jag skulle få tyst och lugn ro. Nej nu ska det byggas en pool över en stup. VAdfan ska man med pool till när man redan har strandtomt till havet?
Kowhai som de flyttade på med en stam på 20 cm har nog dött, men v får se till våren.
Ju mer träd de sågar ner ju mer planterar jag runt om. Igår fick jag höra att den damen jag studerar måleri hos att hennes granne ska ta ner en 100 årig gammal bok. TRädet var ca 1 meter när hon föddes. Hon är ganska gammal. Nu försker hon hitta alla möjliga ursäkter för att trädet inte ska fällas. Orsaken är att det kommer skymma solen för ett nytt hus som ska byggas.
Kommunen kan inte hjälpa eftersom det är privatmark och trädet inte är av skyddande art. Trots det att det är enda bokträdet på 3 km radie. Dessutom utsöndrar den Honungsdagg från löss som utgör föda till nektarätande fåglar.
Ngt ideer på hurman kan förhindra att det fälls? Alla ideer välkomna.

Karta över hur vegetationen har ändrat sig sedan europeerna kom hit tills nu!
[attachment=50428:vegetationkarta.jpg]

planterade om mina rengarenga lijor till större krukor igår. Även ngra små taupata coprosma repens som jag provade så. Trodde inte jag skulle lyckas, men alla verkar ha grott.
Även mesta av manukan har tittat upp.
Har hittat två st inhemska clematis ute i backen. Hur tar jag sticklingar på dem lättast? Samma sak gäller för
Muehlenbeckia astonii och C. complexa.

Det var lite från mig...Just nu sitter en koltrast ute i regnet och blåsten och äter ett äpple jag satte ut.
Hoppas ni njuter av försommaren.

Är boken inhemsk där?!
Kan det finnas möjlighet att skydda det som "monument" eller vad det kan tänkas heta på svenska? Det är brukligt i Tyskland i alla fall. Länk men det finns kanske inte stöd i lagen för det i nz.


Oj! Det var verkligen inte mycket kvar.





Inte kul med förkylning [attachment=50438:getwell.gif]