om du surfar med Mozilla Firefox och råkar trycka väck en flik så kolla under "historik" - "nyligen stängda flikar". Vet inte om man kan få tillbaka text man skrivit men det borde ligga cachat?

Blev ngt struligt här nu....

Ser man på!!!! Det funkade faktiskt. "Sweet as" som de säger här...

Idag har jag ledigt och tanke på vädret så är det ganska skönt.
Har regnat nonstop i 2 dagar nu och med vindstyrkor på 50 km/h.
Jordbävning hade vi häromdagen med. Söderut var det största jordbävningen på över 100 år med 7,8 på ritcherskalan. Förövrigt starkaste jordbävningen i år i hela världen.
För det mesta är det tre till sju jordbävningar omdagen på NZ, men flesta är för små för att märkas.
Men 7,8 kände vi även här.
Wellington ligger ju dessutom precis över en förkastningszon, dvs två kontinentalplattor som möts och krockar.

Lustig känsla när man just upplevt en jordbävning.

Jag skulle ju skriva lite om Kākās skrev jag ju sist. Jag väntade lite med att skriva lite ihopp om att hitta lite bilder och information .

Kākās (Nestor meridionalis) är stora papegojor som tillhör familjen nestorinae tillsammans med kean och den nu utdöda Norfolk island Kākā år 1851. Även en utdöd form från Chatham island finns, men är ännu inte beskriven.[attachment=38982:k__257_k__257_.jpg]

Kākās var tidigare mycket vanlig papegoja och inom maorikulturen sades det att de var trädens kungliga akrobater. De fanns tidigare spridda över både nord och sydön men sedan 1930 talet fanns bara ett fåtal kvar på spridda platser. Även om ett stort antal vilda Kākās förekommer på platser som Whirinaki och Pureora forest park, så minskar i antal. Kākās kräver stora skogar med höga träd och dessa finns det inte mycket kvar av heller idag.
De är dessutom viktiga pollinerare av flera träd och blommor. Födan består av nektar, frön, frukt och frön främst från bla flax, kōwhai och rātā.
De har en stor stark kraftigt böjd näbb som de använder för att öppna frön och nötter. Näbben används även som en tredje fot vid klättring. De går även ner på marken för att gräva efter insekter och larver som utgör bra protein tillskott.
De är nyfikna och väldigt högljudda, men blir de skrämda så klättrar de ivrigt högre upp i träden där de senare stannar och nyfiket tittar på.
De häckar i djupa ihåliga stammar ibland mycket nära marken, i ett fall jag känner till så hade ett par även sitt bo på marken under en övertäckt rishög. (kanske trodde de att de var kiwis ? ).
Äggen ruvas i ca 3 veckor och ungarna stannar i boet i ca 2 månder innan de lämnar det. Dock ännu inte flygfärdiga. Detta medför även en stor risk då de är lätta byten för bla hermeliner, katter och possums.

Minsking av antalet Kākās beror troligen mest på förloring av naturliga miljöer till kalhygge och utbredning av odlad mark. Tävlandet av föda med introducerade djur som possums, hjortar och grisar, men även introducerade getingar som i vissa fall faktiskt dödar fullvuxna fåglar med tävlandes om bladlusdagg från löss som Gossen Ruda tidigare i tråden frågade om.
Bladlussdaggen är en viktig del av födan och vidare häckning och kan vara ända orsaken till att Kākān häckar i det området.
Att utvecklats i en miljö utan rovdäggdjur gör de också sårbara vid häckning. Att häcka i djupa hålor med bara en utgång gör att både ägg och ungar är sårbara för råttor, hermeliner, possums. Ruvande honor är dessutom extra sårbara för hermeliner och vilket leder till att förhållande honor och hanar resulterar i flest hannar.[attachment=38984:k__257_k...7_rester.jpg]
[attachment=38983:kaka_threats_223.jpg]

översta bilden visar resterna av en radiomärkt Kākā i ett hermelin bo. Andra bilden visar resterna av en ruvande hona som antagligen blivit hermlin mat.
Department of conservation har flera nationella projekt varav två huvudprojekt:

* To maintain a viable population of South Island kākā in the beech honeydew forests of the northern South Island. (The Rotoiti Nature Recovery Project aims to establish a mainland island reserve on the doorstep of Nelson Lakes National Park. This project will assist kākā by controlling predators within the reserve.)

* To study the effects of pest control on North Island kākā in the Waipapa ecological area with the aim of maintaining a viable population within a central North Island podocarp forest.

Kan tillägga att North Island och South island kākā är två olika underarter.

De kākā jag arbetar med härstammar ifrån ett gäng juvenila kākās som släpptes ut 1996 i området Mt Bruce. Numera ett reservat och centrum för conservation med flera utrotningshotade arter som Takahe, Kokako och kākā. Tidigare sträcke sig skogen från Mt Bruce över hela rimutakas som i ett bälte hela vägen till Wellington kallat the Forty Mile Bush.
. Hela skövlades tyvärr under början av 1900 talet, men en man L.O. Falkner, och hans familj ville bevare en bit urskog. Den biten är inte mer än 225 hektar om jag inte minns fel.

Ett urklipp av L.O. falkner när han beskriver sin första morgon at Mount Bruce, November 1888.

"Tired after our journey we slept soundly in our tents, being awakened to a gloriously fine morning by a chorus of tuis and bellbirds. Undisturbed by human interference the stately forest giants majestically dominated the scene while beautiful mamaku ferns stood in groups overhanging the river and reflected in the water.

The whispering of the breeze in the tree tops, the flutter of innumerable birds in the branches above all presented to us a picture of natural beauty never to be forgotten by those privileged to see it."

De kākās vi har i Karori sanctuary som reservatet heter här har ca 56 st numera vilt flygande. De stannar och häckar i reservatet med ses då och då flygande även över stan och botaniska trädgården. Helt underbar syn.
De stödutfodras dessutom med papegoj pellets och madlar. samt sockervatten.

Numera byter vi ut de gamla holkarna i trä vartefter till nya i stora plast av ngn slag. Dels hindrar de rovdjur från att ta sig in och det hindrar även ungfåglarna, kākātonåringar från att förstora holkarna genom att tugga sönder dem. Det blir mer eller mindre bara flis och spån kvar. Dessa nya holkar har gett stora framgångar i Mt Bruce, så vi hoppas att de ska ge samma resultat även här.

Väntar med spänning till i vår när de nya kullarna ska ringmärkas

Ska snart fixa lite trädgårdsbilder när vädret är bättre. Vissa trädgårdar bryr sig ingen om eller så har de ingen stil alls. tex familjen som har låtit asfaltera hela framsidan och numera har 3 st 40 cm krukor i rokokostil ? med halvissna fuschior i full brännande sol stående utmed huset.
Andra har helt underbara native trädgårdar Sånt vill vi se mer av

Skönt att du hittade texten igen, sånt är ju bara så förargligt!!! Skriver alltid i word när jag skriver längre inlägg ock kopierar alla inlägg innan jag skickar iväg.

De där plastholkarna, har de inga nackdelar? Typ sämre isolering eller fukt som samlas på insidan?



ja de slipper i alla fall klippa gräsmattan...

Inte vad jag vet och hade de det skulle de nog inte användas.

De klarar stänga ut regn och väta. De har dessutom flera ventilationshål på sidorna.
Insidan är klädd i räfflat trä så gojorna kan klättra ut på insidan. dessutom ligger det är 6 cm tjock lager spån i botten och under det ligger det 1 cm tjockt lager kattströ.

Och de har ju använts med framgång i Mt Bruce.

Det är jätteintressant att läsa det du skriver och vilka roliga bilder! Du är rena Odla attenborough (hur han nu stavar)

Smart med kattströ för att suga upp fukten.

Nej, det är väldigt tråkigt och upprivande att se de små när de nästan söker efter tröst.
Man får lite den känslan iaf.
Jag skulle inte säga att de är tama, men snarare orädda.
Jag har ett par som bor nu i holken som är på bild högre upp i tråden. Hoppas det blir en unge eller två
Jag har precis satt ut en holk till en bit ifrån och förhoppningsviss så blir det kanske ett par som flyttar in dit med. Jag hittade ett gammalt ägg där så jag tror att det är en plats de iaf passerar.

Jo jag tror hunden har fångats in och förhoppningsviss avlivats med.

Vet inte hur policyn ser ut när det gäller gamla frukträd, men i det här fallet så har de en historia i sig eftersom de planterades av de första bosättarna på Matui/Somes island. Olivträdet och valnöten planterades av italienska krigsfångar som inkvarterades under andra världskriget.
I övrigt så ligger nu ett förslag i regeringen att inga inhemska träd med en diameter som överstiger 15 cm får fällas eller beskäras utan tillstånd.
Ngt jag tycker är väldigt bra och jag hoppas förslaget går igenom.

Förövrigt har jag haft ett pratat med grannen som bygger nytt hus på sin tomt med tillhörande trädgård och jag var lite sur att han kapat en del mindre träd, men han sa att han är väldigt noga med vad som kapats och vad som ska planteras på nytt och bara främst för att tänka på fåglar som tui osv. Han fick just lite pluspoäng av mig. Han fixade just våran ytterdörr som kilat fast sig pga av att den svält upp av all fukt.
Jag ska dessutom få hjälpa till plantera och fixa för nya trädgården när den har kommit en bit på vägen. Just nu är bara själva terraserna utbyggda och från översta terrasen till botten är det en höjdskillnad på ca 6-7 meter. Kan bli intressant. Blir lite som babylons hängande trädgårdar. Vi bor på översta terrasen och har altanen på den sidan. så just nu är den över 10 meter ner till botten. Så vi har altan i trädtopparna typ

En bild inifrån vardagsrummet precis när vi flyttat in så inga personliga grejer eller så. numera har jag två fågelbad på altanräcket precis där karakan växer. Används flitigt även som gömställe åt trädwetor och geckos
Det enda som jag sätt bada och dricka ännu är koltrasten.


Blir bara vädret lite bättre ska jag ut och se om jag kan fotografera lite trädgårdar åt er

Idag har det varit strålande sol, nordliga vindar från stilla havet och ca 15-16 grader. Känns nästan som svensk sommar
Har hunnit med en hel del idag. Har varit ledig från mina volunteer arbeten, men vilar man för det? Nej jag har varit och rensat ogräs utmed vägkanterna och planterat flax utmed ngra slänter för att förhindra jorderosion.
Blev ungefär ca 30 kg slingerkrasse som jag rensade bort samt en lagerblads buske. Jag märker redan att flera Rārahu (ormbunkar) har börjat samla kraft sen jag rensade sist för ngra veckor sedan. Glädjer mig.
Ormbunken Rārahu, (pteridium esculentum) liknar våran svenska örnbräcken. Förövrigt samma släkte.

Rārahu är viktig som ett förstadie till bildandet av nya skog. Så de vårdar jag lite extra ömt. Den finns dessutom både i Australien och flera stilla havs öar. Den var bla föda för tidiga Maorikulturen. Man kunde äta både rötter och skott, efter tillagning, men har nu visat sig innehålla ämnen som kan orsaka magcancer..

(I Japan äts unga skott av örnbräken som grönsak, 'sawarabi')

Som jag nog tidigare sagt så är jag inofficiellt utnämd som Watchman over beaches av Organisationen Forest&bird.
Nu var det ngn som hörde rykten om att jag fått en strand utnämd efter mig, men det tror jag inte på än. Men kul vore det iaf
Watchman som jag är iaf så betyder det att jag ser över stranden ett par ggr i veckan. Det är mellan två stora stränder och antal mindre strände roch klippor emellan.
Letar efter döda eller skadade djur, plockar skräp eller bara ser till att allt är iordning.
Det blev en och en halv kasse skräp idag. Ändå städade jag bara lite drygt förra veckan.
Mest skräp består av plastkorkar( typ colaflaskor)
Sugrör (tror jag samlade ihopp över 100 idag.
Klädnypor????
3 pennor
två tändare
ngra plastflaskor och trasiga alliminium burkar
listan kan göras ganska lång tyvärr.

Nya Zeeland har dessutom inte återvinning av all typ av plast. Utan bara två stycken. Under varje plastförpakning finns en triangel med ett nummer i och jag är osäker, men det finns nog på svenska förpackningar med. Om inte så finns det på alla plastförpackningar. Triangel med 1 och 2 är återvinningsbara. De utgör dock bara 8 % av alla olika sorters plastförpackningar. Resten slängs. Varför? Nya Zeeland har inga återvinningsfabriker för övriga plastsorter här. Hur är det i Sverige? Är det skilland på 1 och 2 mot 3,4,5,6,7,8,9,1,och 11 osv? Ngn som vet?

Hursom så förösker jag nu välja produkt efter plastförpackningen och flesta egentillverkade produkter från NZ har 1 eller 2. Så jag väljer inag produkter som skickas över halva världen för att sen inte ens kunnas återvinnas. Här är dessutom mjölken och grädde i plastförpackningar. Vore inte isåall glas så mycket smidigare om man nu vill ha lock på det? Skulle en glasflaska hamna i havet så kommer den krossas och bli till sand, glas är ju trots allt sand. Tillskillnad från plast som bryts ner, men aldrig försvinner och som tillslut hamnar i näringskedjan.

Ngra av er har nog hörtalas om sopptipparna som flyter omkring ute i stilla havet? Om inte så läs detta!

http://en.wikipedia.org/wiki/Great_Pacific_Garbage_Patch

och vad Algalita Marine Research Foundation gör för forskning runt detta.
http://www.algalita.org/Maps_Home.html

Bilderna längre ner på sidan är ganska läskiga.
Jag har hört likande rapporter från östersjön med med mer plastpartiklar än plankton mer kubikmeter vatten (eller ngt likande iaf)


Nåväl nog om tråkigheter. Jag har tagit ngra bilder från trädgårdar här, men nu ringder telefon och jag måste rusa. Ska försöka lägga upp dem här senare ikväll Typiskt.

Mitt volunteer arbete ute på Matui/Somes island slutade idag med att jag slog huvudet i en stor tjock trädgren så pass illa att jag slog upp ett sår.
Gjorde inte jätteont, men plötsligt kände jag hur det började rinna ngt nerför tinningen. Blod! Jag blev förvånad över hur mycket man kan blöda egentligen. Det var blod överallt. Slutade med att jag fick en Ranger som stod och tvättade rent min hårbotten och torkade bort allt blod. Nu är mitt hår fortfarande ihopptorkat av blod och jag vågar inte riktigt duscha och tvätta ur det. Rädd att jag ska råka öppna det igen. Ngt förslag kanske?
Lite lätt huvudvärk med.

Jaja, jag har iaf lite trädgårdsbilder jag tänkte jag kunde dela med mig.

vissa är bara tagna i farten från bil så de är inte jättebra.
Sen vågar jag inte stå och fota folks hus och trädgårdar hur som helst heller...

Jag har för det mesta föröskt hålla mig till planteringar och trädgårdar där det handlar om att plantera native plants, eller inhemska arter till Nya Zeeland.
Att välja planteringar och trädgårdar till rätt miljö ger också en balans till naturen isig. Allt finner sin plats.
Men också i conservations syfte. Naturlig miljö är sällsynt idag på nya zeeland och inte bara djurarter är utrotningshotade, utan många växtarter med. Att välja inhemska växter ger dessutom djurlivet en chans att klara sig med.

Arten Three kings island kakabeak är idag utdöd i naturen, sista exemplaren på three kings island dog under en storm. Dock han den inte dö ut innan man han ta frön och numera finns den att få tag i bland utvaldad trädgårdsmarknader.

Även arten tecomanthe speciosa från three kings island är numera möjlig i att få tag i utvalda butiker. I naturen finns bara ett enda exemplar kvar som man känner till.

Listan kan göras ganska lång på utrotningshotade växter. Framförallt många orkideér.
Tex denna orkideé Calochilus paludosus. Denna art växte i utkanten av Wellington området och har inte setts till sedan början av 2000 talet och är troligen utdöd enligt flera orkideé experter.


Flesta bilder är taget på Wahiki island utanför Auckland. Några är tagna i området där jag bor i Karaka bay.

Ngra är tagna i Makara beach. Södra delen av nordön.

På flesta av bilderna syns Den enda inhemska palmarten Nikau, Rhopalotylis sapida.
Flera trädormbunkar i släktena dicksonia och Cyathea.
Flera inhemska gräsarter och gräsliljor.
Manuka och Kanuka syns på nåra av bilderna och likaså en Totara, ( barrträd).

Femte bilden uppifrån är ingen native trädgård utan planteringar av citrus växter växandes på terrasser, samt oliver.

Men du får ju vara rädd om dig!! Jag kan inte sånt, men huvudvärk, kan det inte vara en hjärnskakning? Då ska du väl vila dig! Kanske bättre om din sambo tvättar håret åt dig, lite svårt att se själv liksom?! Men det har väl löst sig nu, var ju i förmiddags eller vad det nu är för tid hos dig. Hoppas det läker bra. Eller oj förlåt, dumt att klappa på huvudet


Kul med bilder, så exotiska trädgårdarna ser ut!

Har lite fler bilder nu på hus och gårdar.

Ngra hus är dock fina. Som det första som vi bor granne med lite drygt 50 meter bort.
Eller fint och fint, mer trendigt designaktigt. Men jag gillar hur de har använt gräset i terrasserna. Det ser ut som vågor när det blåser på dem och de svajar i vinden.....[attachment=40321:Karakahouse1.jpg]

Här är det utanför weta digital studios. De har en Komodovaran i trädgården. Den är faktisk en kopia av en varan som bodde på Wellington zoo tidigare som de gjorde en slags hyllnings staty av.
[attachment=40322:manuka.jpg]


Här gillar jag hur man har användt sig av inhemska växter. Riktigt fint hus.
[attachment=40323:Postroad.jpg]

Här har ngra anlagt en damm precis intill altanen. Riktigt fint och kul ide. Man får känslan av en brygga eller att man bor vid vattnet. Ormbunkarna döljer marken bakom så det ger en lummig och nästan lite regnskogs känsla.[attachment=40324:native_damm.jpg]



Det sista får prata för sig själv......
[attachment=40325:manuka2.jpg]

Blir det inte en massa mygg (nästsista bilden)? Men fint var det.



Det var snyggt gjort. De röda i bakgrunden och den mjuka gröna längst fram är så fina, vad är det?

Och hur är det med skallen?!

De mjuka kuddarna heter Scleranthus biflorus.
Om jag inte misstar mig så är det ljusgröna gräsliknade a costal iris eller Libertia perigrinans.

Det röd aktiga i bakgrunden är Flax. Phormium cookanium av sorten "Dark delight"

Bularna bakom det skulle kunna vara ngn coprosoma eller möjligen Corokia. Tror nästan mer på den sista. Jag får ta mig förbi ngn dag och kika lite närmre

Jo, det är bra, lite öm. Men inte ont i huvudet iaf.

Tack för alla fina trädgårdsbilder! Ser verkligen exotiskt ut! .....och så många fina orginella byggnader!

Kommer fler bilder snart. Måste bara förminska dem..

Meriona och Bettis undrade varför man ville räkna råttor. Ja vi kanske inte riktigt räknar de en och en, men så här går det till.
I ett område som har en möjlighet till i framtid utplacering av tidigare förekommande fågelarter så vill man veta förekomsten av råttor, vesslor, hermeliner, possums och eventuellt igelkottar innan man placerar ut fåglar.
Är det så att det helt enkelt är för mycket pest djur kommer fåglarna kommer aldrig ha en chans att återhämta sig, utan att det blir snarare som att servera de på silverbricka ( dvs ingen inplantering)
Dessa trackingtunnels har vida, vita papper på var sin sida och en bit svart stämpel i mitten en bit jordnöts smör som ohyran lockas av.
Ett område har flera tracks varav varje track har mellan 30 till 60 tunnlar. Genom att placera inventera och se hur många tunnlar som besöks, (tack vare svarta fotavtryck av stämplen för man ett överslag på hur mycket ohyra som eventuellt rör sig i området på en natt.
Är det många tunnlar som ger utslag med fotavtryck sätts vidare åtgärder in som nya fällor, nytt eller annat märke på råttgift och i storskaligt utrotning så släpps ett gift ut med helikopter och sprids som äts däggdjur.
1080 som de kallar det här. Det är ofarligt för vattenlevande organismer och fåglarna äter det inte.
Flera öar i kusten och vissa landområden har tack vare detta sätt rensats på pestdjur och nu frodas tidigare utrotningshotade fågelarter där- Kokakon är en av dem och de häckar bättre än förväntat. Man räkande med att ha 2000 häckande par år 2020, men redan nu är man uppe i 1500 häckande par. Så det går bättre än förväntat.
(Lustigt nog så verkar det som att hannarna föredrar att häcka med varann, men det är nog bara en fas haha)

De här tunnlarna är i ett område som är så otroligt fint som en orörd urskog.
I en inte alltför avlägsen framtid ska både kokakos och robins, samt ngn annan art jag nu inte minns vilken det var inplanteras på nytt.
Ett reservat där allmänheten inte har tillträde och som aldrig har skövlats. Stora hundraåriga rimuträd, miro, rata, trädormbunkar, kristallklara vatten och fisk samt lite ovanliga fåglar som riffleman. En släkting till gärdsmygen.

Jag kan inte släppa hur underbart vackert det var. Och det är ändå 6 timmar sen jag kom hem.
Skulle skogen återigen få sjudas av fågelsång från Kokako, så då kommer jag aldrig komma därifrån.
Jag ska berätta mer om Kokako´s och myterna runt dessa snart.[attachment=40666:Kokako3.jpg]

Riktigt spännande fågel.
Men nu säger min partner att vi ska se på film.
Återkommer snart igen med fler bilder både från skog och trädgårdar.

Vackra bilder!!

Himmelåjösses Orkidetjuven, du spiller bara vatten på kvarnen! Jag har som ljuv önskan efter Mexicoresan i vinter att spara till en NyaZeelandresa och därefter Afrika.....stressa mig inte snälla.....

Haha, sorry.
Kanske inte är läge nu då att säga att om 5 timmar sitter jag på flyget mot 2 veckors semester på Tonga, närmare bestämt i Ha ápai gruppen på ön Foa.

Sorry att jag inte har hunnit lägga in sista bilderna som lovat

Vi ses om 2 veckor.

Tjohej!!!!

NU är man tillbaka efter två veckors semester i ögrupppen Tonga och Haápai.
25 grader och strålande sol.[attachment=41702:cocos.jpg]
23 grader i havet och kristallklart vatten med korallträdgårdar och fiskar i alla möjliga former och färger.
Svajande kokospalmer och vita stränder.

Lite förvånat öve rhur fattigt folket var och hur skräpigt det oxå var.
Finns tydligen inte sophantering och skräpåtervinning på ön i ögruppen vi bodde på. Haápai.
Allt hamnar längst ner på öns syd del och sen så blåser det ju runt osv. Men det en fantastisk resa iaf.

Var på valsafari och tittade på knölvalar. Skulle snorkla med dem med, men vattnet var lite för skumpigt så det var bara första gruppen som hann med snorklingen. Dessutom blev jag sjösjuk. ( första gången trots båtvana)
så medans jag ligger längst bak och matar fiskarna med mina kräkningar så hör jag hur folk hurrar och applåderar åt valarna och deras hopp och danser. Haha. Ja jag kommer iaf alltid se tillbaka och le även om jag mådde så dåligt att min partner trodde jag var död emellanåt.

Gjorde lite fågelskådning, men det fanns inte mycket fåglar alls. Några tärnor, en häger, ngn slags sångare, kungsfiskare och en fruktduva.

Mycket av öns naturliga växtlighet är borta , utan nu är dte mest uppodlat. Taro, banan, kokospalmer, mullbär och lite annat.
Mycket växter frön övriga världen som är förvildat med. Hibiskus, bougainvillea, västindisk syren och massa annat smått och gott.
Stora spindlar och massor med fjärilar.
Ja en härlig Semester var det.

Och nu är man hemma igen i Wellington efter inställda flyg och förseningar. Fick stanna en natt extra i Nukuálofa efter att planet vänt i hårt väder. Fick köpa nya biljetter med

. Ska aldrig mer gnälla på att det är skräpigt här eller i Sverige heller för den delen.
Det är full vår här dock. fortfarande 10-14 grader men lärkan drillar högt i skyn.
Första cikadan hörde jag idag med och det blommar överallt.

Även ogräset. Kallor, olika solanum, vårlök, agapanthus, raps osv. Man ser vad som är ogräs lättare nu när dte blommar.
Annars blommar både körsbär och äpple. Magnolia och kamelior
Man lär sig upskatta hem mer när man är ute och reser

Har varit ute och inventerat jätte wetor idag men det var mest geckos och skinkar i träboxarna. Dock idmärkte jag 6 nya wetor.

Frånochmed 1 september är det officiellt vår här och då börjar bla conservation weeks.
Fyra weckor av bevarande projekt.
Allt från allmäna strandstäd dagar, ogräsrensingar, återplantering och andra projekt hålls runt om nya zeeland och wellington av bla wellington council och department of conservation.
Nu kommande helg är det ogräsrensning.
Plocka ogräs och ta med det till allmäna samlingsplatsen och få det artbestämt och slängt. För varje ogräs man tar med sig får man dessutom en inhemsk art tillbaka att plantera av DOC.
Hittar man dessutom ett riktigt sällsynt ogräs så vinner man ett fint pris.
Bra initiativ tycker jag.

Så nu är jag tillbaka till mina volunteer arbeten och nya tag

Kul att se dig!

Så jobbigt med sjösjuka, själv har jag bara mått lite illa någon gång på en liten fiskebåt utanför Lofoten . Och så när jag åker bil förstås. Men jag har förstått att när man är riktigt sjösjuk så tror man först att man ska dö, sen hoppas man att man kommer att dö snart.



Vadå för lärka? Är det sånglärka?


Så där kan de väl inte göra!? De ställer in och du ska betala?!



Förresten såg jag ett program från Australien där de fångade in hundar som sprang lösa. Ägarna fick böter och tredje gången hamnade de i fängelse. Kom att tänka på hundarna du berättat om, är de herrelösa och avlivas eller hittar man ägarna ibland eller hur funkar det?

Ja, det här var så jag nästan blev rädd.
Jag tappade typ känseln i händerna och fötterna. Ungefär som när de somnar.
Händerna kändes tunga som stenar och jag kunde inte röra mina fingrar.
Jag låg mest utslagen på båtdäcket och nästan grinade. Inte för att jag gjorde det, men jag ville nästan det. Men jag visste att det inte skulle hjälpa. haha.
Läskigt, men intressant. Kände mig dock lustigt hjälplös och fick nästan tanken om jag skulle förskt krypa överbord och hamna i vattnet. Men tanken på att hajar ibland kan dras till uppkastat maginehåll fick mig på andra tankar.- Nu när jag tänke rpå det kanske jag druknat istället???

Hursomhelst. Jag överlevde.

Jupp. Sånglärka.

Det var tre olika flygbolag så det har inget med varann att göra . Lite halvsurt, men så är det.

Hundar, grisar, hästar, kor osv. allt går lösa på Tonga.
Jag är inte så förstjust i grisar och hundar går lösa då de går hårt på naturen och de få djur som finns. Där man inte vill ha dem där är det instängslat. Dessutom så äter man ju hund. Så man har det inte som husdjur direkt.

Det var just ett fall i Auckland där en tonga familj hade en hund som husdjur i många år tills de åt upp den. De grillade den.
Fallet var hurvida det var lagligt eller inte. Många andra tog sig illa vid, men det är ju deras tradition så vad gör man?
Jag vet dock inte hur det slutade, men jag är säker på att de fick antagligen böter. (Jag tycker nog dock inte det är ngt fel. det är deras tradition och deras hund-) Skulle dock aldrig äta min hund därhemma hos pappa, men jag skulle inte tacka nej om jag blev bjuden på grillad hund av en ngn från tonga. (bortsett från att deras hundar dock såg en aning skabbiga ut. Grisarna var nästan lika magra som en normal hund-

Verkar vara en underbar semester du varit på, undantaget sjösjukan då förstås!
Här är hösten på god väg , så jag är lite avundsjuk! Jag vill också ha vår nu!

Ni har ju kantareller och massa annan god svamp ni kan plocka. Hösten är en av mina favoritårstider

Ska vi byta?

Vad för svamp har ni där då?

Det finns en hel del god matsvamp har jag fått höra här omkring, men jag vågar inte plocka ngt ännu.
Men en hel del goda soppor verkar det finnas samt ngn röksvamp. Kantareller får jag på burk hemmifrån

[attachment=41801:hbd_spray.gif]

Tack för alla födelsedagshälsningar förra veckan
Ett par dagar sen sist jag skrev ngt om mitt arbete här.
Grejar mest ute i skogen. Plantering och fågelskådning. Häckningsäsongen har börjat och ett av mina tilldelade uppgifter jag fått är att övervaka häckningen av Hihi´s och Kākā´s.
Tillbringar allt från 10 minuter till 1,5 timme vid varje holk/holkar.

Finns 82 Hihi holkar utplacerade runt om reservatet jag jobbar på (hela området är ett bergigt 225 hektar) och 62 Kākā holkar. Kākā holkarna har jag ju redan pratat om tidigare.

Hihi eller Stitchbird( pga av sitt ljud "stitch" (Notiomystis cincta är en liten nektarätande fågel som är starkt utrotningshotade. Har varit utdöd på fastlandet sedan början av 1900 talet och förekommer numera bara i däggdjursfria reservat där beståndet sakta ökar.
Hannen är svart, gul och lite vit, medans honan är istort sett bara brun.
[attachment=42081:3.jpg]
Enligt legenden så är hihin färgad så här för att den började brinna. Skogsguden Tané skulle ge alla fåglar i skogen färg och när Hihin inte kunde bestämma sig efter många men så blev Tané arg och slängde in fågeln i elden. Därav sitt kolsvarta huvud med sin gula halskrage.
Holkarna är stora fyrkantiga och hålet in sitter längst ner i ena hörnet. Inne i holken sitter en liten avdelare och det börjar med att hannen lägger in upp till 10 små kvistar och sen börjar han sjunga efter en maka.
hannarna är ganska stationera i området, medan honor ger sig iväg och tyvärr även utanför reservatet dvs rakt ut i stan. Än så länge saknar vi flera honor, men vi får se hur dte går, det är fortfarande ganska tidigt på säsongen-
Jag har iaf två holkar där parbildning och bobyggande är i full gång.
Om en hona gillar pinnarna hon ser i holken så börjar hon bygga vidare på det tills pinnarna nästan når taket i holken. då klär hon hela boet med ormbunksfjäll vilket gör dte mjukt och håller bra värme.
Under denna tid så är hannen otrogen med flera andra honor i området och ibland är det sån jakt på honor att flera hannar nästan våldtar honor tills de ligger flämtandes och nästan halvdöda på marken.
först läggs ett ägg, ett par dagar senare nästa osv tills ca 4. då de börjas ruva av honan och när hon är borta så täcker hon över äggen med ormbunksfjällen.
ungarna kläcks efter 17 dagar och stannar i holken i en månad (om jag inte minns fel).
Dessuto är de enda fåglarna i världen som parar sig ansikte mot ansikte.
I reservatet jag håller till finns det omkring 75 st och med en population ngnstans mellan 500 och 1000 runt om Nya zeeland.

Har också planterat träd och buskar i flera dagar i rad och har tappat räkningen för länge sen, men jag tror allt som allt så har vi planterat 10 000 träd under vintern.

Jag tror jag skulle skrivit lite om kokakon sist jag skrev med och jag kan berätta att 30 nyutsläppade kokakos i Waitakeres ska bygga upp en ny population där. Området är relativt rensat på däggdjur.
[attachment=42084:kokako_c...arc.jpeg.jpg]
Det finns lite drygt 1700 kokakos kvar i norra nordön av nya zeeland. Den art på sydön har inte synts till sedan 1965 och deklarerades utdöd 2007 av department of conservation. Se bild på två uppstoppade.
[attachment=42083:south_is...08809894.jpg]
Flera rapporter om att folk har sett och hört har det nämts om, men också att de har blivit tillsagda om att hålla tyst av department of conservation. Who knows. Kanske finns ngra kvar där ut och man kan ju hoppas.
Sydliga arten har orange fläckar, medan den nordliga har blå. (utom när den är ung för då är den svagt orange. Ngt som kan leda till ev förväxling och ev tros kan ha varit den sydliga arten.

Man räkande med att ha 2000 häckande par av kokakon år 2020, men redan nu är man uppe i 1500 häckande par. Så det går bättre än förväntat.
Det är dessutom en av de få djurarter som verkar föredar att bilda par med hannar istället för honor. Ngt vilket lett till en del problem med förökning.

Kokakon är dessutom en av de få fåglar som faktiskt inte flyger aktivt utan bara glidflyger mellan träd. Vingmuskulaturen är för svag för aktiv flygning och istället hoppar den runt bland de stora träd( vilket den kräver i sin habitat) och letar föda, för att senare glidflyga ner till roten av nästa träd för att senare hoppa upp mellan grenarna igen. Glidflyger sällan mer än 100 meter. Vingarna är små och rundade.
[attachment=42082:Kokako3.jpg]
Det sägs att Kokakons blå hudflikar är vatten som den bar med sig till guden Máui när han var törstig och som tack så fick Kokakon långa, starka smidiga ben att hoppar runt med i grenverket.

Den har dessutom en vacker orgel lik sång, nästan som ett spöke ibland.
Här kan man lyssna på den: http://www.kokakorecovery.org.nz/kokako/sounds/RDwTheme.mp3

Det är en av de fåglar jag inte har sett ännu, men förhoppningsviss så blir det av i oktober. En svensk tjej jag mött här från Södertälje som också jobbar som volunteer med diverse bevarande projekt ska inventra kokakos i oktober. Så jag hoppas hälsa på henne. Kokakon tillhör en urgammal grupp kallad wattlebirds, (skinnflickarna) och som tros gå så långt tillbaka som 60 miljoner år och de enda släktingarna är Saddelback och huian som dog ut 1925.

Dock så såg jag min första vilda kiwi igår natt. Det var riktigt spännande. Roligare och mer komiskt djur får man nog leta efter. Ser ut som en hårlig boll som springer omkring på marken och jag har fått erbjudandet att vara med en kille från Victoria university som arbetar på sin phd om kiwis läten att spela in läten 2-3 ggr i veckan nattetid framöver. Så då blir det förhoppningsviss många kiwis och många nattliga turer i skogen bland självlysande maskar i tusental som får skogen att se ut som en stjärnhimmel och kiwis som letar kryp bland löven på marken....

Imrogon är det sista dagen på conservation week runt om Nya zeeland.
Själv hann jag inte vara delaktigt i ngt av det pga av de arbeten jag redan gör, men det hade varit kul kommit ut och träffat nytt folk och kanske gjort lite reklam för sig själv. Ngt som kanske hade kunnat leda till ngt annat intressant och kanske tillochmed ett jobb inom fältet.
[attachment=42190:doc1.jpg]
Idag var det bla Weed swap. dvs ta med ett inovasivt ogräs och få en inhemsk art tillbaka att plantera i dess ställe. Mycket bra ide tycke rjag. Men som jag inte hann. SÅ jag gav mig ut i skogen själv och rensade bort klättersparris istället. Har upptäckt ngra orkideér som ligger i farozonen för att bli undantryckta.

Några av sakerna som är kvar i helgen är

The 350 clean-up 'Reclaim our Beach'
Date of event: Saturday 19 September
Town or city: Wellington
Get along to help clean up Evans Bay beach and foreshore.

Weed swap - Pahiatua
Date of event: Saturday 19 September
Town or city: Pahiatua, Wairarapa
Come along to Pahiatua School and swap weeds for native plants.

Falcon and conservation talk
Date of event: Saturday 19 September and Sunday 20 September
Town or city: Wellington
Meet Jet, a new male falcon at the reserve and learn from our falcon expert what everyone can do to help save some of our native species and habitats.

Waewaepa mountain bike experience
Date of event: Saturday 19 September
Town or city: Near Pahiatua, Wairarapa
Experience one of Wairarapa's most isolated reserves by mountain bike.

Lyall Bay Coast Care - dune planting
Date of event: Sunday 20 September
Town or city: Lyall Bay, Wellington
Support the Lyall Bay Coast Care team in their dune restoration project.

Wellington Zoo conservation day
Date of event: Sunday 20 September
Town or city: Wellington
Get involved in hands-on, fun and informative activities and competitions. Learn about biodiversity in your own neighbourhood, meet our animals, watch a documentary and hear from our keepers and DOC rangers.

Conservation scavenger hunt - family day
Date of event: Sunday 20 September
Town or city: Masterton, Wairarapa
Come along and celebrate the end of Conservation Week at Henley Lake, Masterton. Find native plants, identify native species, get building with Henley Men's Shed and lots more.

Men det mest ligger en bra bit bort och utan bil kommer man inte så långt här. Dessutom kan det ju faktiskt vara skönt att ha en dag hemma med i fred.
Det sliter en hel del att vara ute i fält, även om det är skönt vara ute och röra på sig.

Finns en sak som jag har hört och faktiskt har märkt och det är hur negativ man samtidigt blir allt omkring.
Hur ska jag förklara utan att det låter dumt.
Men jag kan inte ta en promenad tex i ett område utan att se jobb. jag stirrar mig blind på skräp som behöver plockas, utlänska växter som måste rensas bort och skadedjur som borde avlivas. Visst är igelkottar söta, men inte här. SÅ en död igelkott är en bra igelkott. Det är väldigt tråkigt att säga så, men när igelkottar står för ca 20 % av rovdjursangrepp så kustlevande fåglars ägg och ungar tex svarta styltlöpare som bara finns ett 100 tal kvar av så blir man bara negativ. (för att inte tala om alla 80 miljoner possums jag redan nämt)
Och det är ganska tråkigt isig, för jag är annars alltid glad och framåt. Men ibland så blir jag bara helt tvärtom och tycker att människor är det jobbigaste som finns. För det är ju faktiskt pga av oss som allt det här händer.

Jag kan förstå att folk inte är medvetna om problemet för de helt enkelt inte vet, men sen finns det ju dem som faktiskt inte bryr sig. De stör jag mig på ännu mer.
Men här finns det folk som inte vet att kiwin är utrotningshotad. Sen är det ju så med att det som läggs mest vikt (och pengar till projekt) på är ju främst, kiwi, takahé oh kaka ur turistsynpunkt. Småfåglar som tomtit, hihi och robin glöms bort för vilken turist eller backpacker är intresserad av en svartvit liten strunt fågel?
Nu vet jag knappt inte vad jag skriver om, jag blir bara lite sur....

Jag behöver lite uppmuntran tror jag för jag pratar inte längre o sånt här hemma till lika hög grad för min sambo tycker jag bara blir jobbig när jag blir sur. Jag blir bara sur över när jag hör allt som händer och det bara är pengar som spelar roll. Vilket det alltid är.

Ett av de saker jag igår fick höra på ett möte var att Nya zeelänska regeringen har sålt ett berg till Kina för utvinning av kol. Nu är halva toppen på berget borta och en ganska ovärdelig bokskog ligger i farozonen. Dessutom är det ett av de få ställen där det fortfarande förekommer en endemisk art av en köttätande snigel.

Likaså är att Department of conservation har hand om ca 30 % av den naturliga skog som finns kvar och som ligger i reservat.
Många ställen är reservat just för att de är naturlig skog, men om det inte finns ngra "utrotningshotade djur eller växter så vill gruvbolag att staten tvingar DOC att öppna reservaten för gruvdrift. Jag hoppas att förslaget inte går igenom.

Det känns nästan som det jobb man gör är förjäves. Jag sitter inne i reservatet och rensar ogräs, det växer lika mycket om inte mer utanför, men det bryr man sig inte om för det ska kännas som att det här stället är som nya zeeland var innan människor kom. Att det sprider sig utanför det känns som det inte brys om.

I slutändan så märker jag att pengarna styr även i reservatet.
'Det känns som turister är viktigare än att lägga pengarna på och de som jobbar i fält där säger att det känns mer och mer nöjespark med hängbroar mellan träden och nya sittplatser ute i skogen. De har alla sorts människor på kontoret. De är 25 personer i ledningen som bestämmer hur parken ska skötas, men bara 6 som faktiskt jobbar i parken med att få tillbaka den ursprungliga natur. JAg tror ni förstår lite vad jag menar. Det är lite slöseri på viktiga pengar och för de behöver inte lägga en miljon dollar på att byta logga och namn och få alla produkter omtryckta.
Jag tror dock att med det nya turistcentret som öppnas nästa år som nu är i fullt bygge även om det har kostat mer än vad som först räknats (80 miljoner dollar) så kommer det få mer människor förhoppningsviss medvetna om problemen som de har här.

Nu ska jag nog lägga av och skriva för idag för jag vet knappt inte vad jag skriver om. Jag var nog bara tvungen att skriva av mig. Sorry....

Helt OK att du skriver om problemen, inget att be om ursäkt för

Bra att få en bild av det också.

Beundrar dig för det du gör

Idag regnar det. Vi har precis gått över till sommartid igår natt och nu är det VÅR!!!
Tulpaner, krokus, liljor, kallor, magnolia, ginst, kowhai[attachment=42543:kowhai.jpg],
kakabeak, karo, trädfuschia, orkideér [attachment=42544:orkide.jpg]
och mycket annat står i full blom. Det doftar gott ute och fåglarna har börjat häcka.

Tänkte jag skulle lägga upp lite mer bilder och visa lite hur vi vi bor. Vi har ju bara en liten yta och som för det mesta är trädäck. Men fint är det.[attachment=42547:Trappned.jpg][attachment=42546:under_trapp.jpg]
Det som vill ha lite mer skugga har jag under trappen.

Mitt emot oss på andra sidan vägen är det en slänt[attachment=42548:sl_nt.jpg]
och bergvägg där jag rensat från ogräs och där jag förösker få naturliga floran ta sig igen. Växer en del stora bräknar som jag lyckas få fram. Har rensat från två stora ginst som jag kapat, två stora svarta sopsäckar fulla med slingerkrasse samt art av senecio som man fortfarande ser ovanför jag rensat. Det är ngns tomt tror jag så jag kan nog inget göra där. Den täcker över allt och lämnar efter sig ett spår av dött matrial som inget vill växa i.
Jag har planterat ngra flaxar samt rengarenga liljor. Inte bara native, utan native till regionen med.

Har dessutom införskaffat två st olika arter av muehlenbeckia som ska planteras där. De är bra täckväxter och driver gärna undan ogräs. Dessutom är de bra gömställen för flera ödlearter.
Dte är M. astonii och M.complexa. Har dessutom köpt en lancewood,Pseudopanax crassifolius som jag satt tillsammans med den jag redan hade i våran terass mot trappen.
Slänten som numera är täckt av mycket gräs har jag dessutom släpat up en del grenar och gamla trädrötter och liknande som grannen har tagit bort från sin tomt.
HAn håller på att bygga terasser samt ett gästhus som ska ligga längst ner. Tanken är att taken ska ligga i marknivå så att han ska ha gräsmatta på taket. Suveränt för då syns inte hustaket ifrån våran altan.

Tanken är iaf att jag vill få slänten på andra sidan vägen rensat och tillbaka till sitt ursprung och få våran del av tomtdelen på vägsidan av staketet samt andra sidan se ut som en del av berget med samma naturliga flora. Dvs kustflora. Lite svårt förklara. Ni förstår nog vad jag menar.
Det bästa är att eftersom vi hyr huset så behöver jag inte betala för de växter jag införskaffar.

Tanken är ju att de frön jag nu drar upp ska få växa där jag nu rensar bort allt ogräs.

Har också köpt en jordgubbskruka i trä, så nu hoppas jag att vi får färska jordgubbar lagom till julafton och så jag kan göra en smarrig gräddtårta i form av den jag gjorde till våran safarifest vi hade här!!!!

.

Jag fick inte med allt i samma inlägg...
Tårtan blev mycket lyckad iaf

Vilken häftig tårta!! Bara så du vet så tänker jag sno idén.

Jättefina bilder som vanligt! Är det Adiantum capillus-veneris under trappan (vad den nu kan tänkas heta på svenska)? Finns den där naturligt? För jag antar att du har inhemska växter i trädgården.

Det du tidigare skrev om att det känns som man jobbar förgäves, jag känner så väl igen det. Hur ofta har man inte pratat för döva öron, och visst blir man sur och känner sig vanmäktig. Det är ju vansinne att ta bort ett helt berg t.ex.! Folk tror ofta att naturskydd är ett intresse bland andra, ett slags hobby som man kan ha eller mista. Biologisk mångfald skrattar de åt, det är bara töntar som bryr sig om sånt. Vem behöver en liten fisk eller en skalbagge mer eller mindre? Och det finns ärligt talat inte mycket man kan svara dem, för de har ju redan bestämt sig. Man får väl trösta sig med att medvetenheten för miljöproblem ökar i allmänhet, det går alldeles för långsamt men det går nog åt rätt håll tror jag, och du gör en jätteinsats! Du kan inte göra allting själv och det är klart du blir trött ibland, men visst känns det rätt och meningsfullt att göra nytta?

Jag håller med! Vilken underbar tårta!

Nämen oj vilka härliga bilder ^^

Så härligt att få uppleva vår nu! Det hade jag också velat ha. Trevliga bilder du lägger in, det uppskattas!
Vilken trevlig tårtidé, den snor nog jag också!

Visst är tårtan mysig och god var den med.

Har precis varit och övervakat några holkar idag och i en holk nu så har vi fått ett nytt ägg varje dag. Så nu väntar vi på det fjärde och då påbörjas ruvning och då drar vi ner på övervakningen. Men alltid kul att se att det händer ngt. De är en vecka tidigare i år med allt än förra året.
Kakorna är dock senare än vanligt och samtidigt har vi första kullen utanför reservatet med nykläckta bellbirds. Det är alltid kul och visar att detta går bra

Återkommer snart med lite mer bilder och sånt
Funderade på om det är ngt ni skulle vilja se mer av. Ngt jag kan ta reda på elle rliknande
Har spanat på flera arter av vilda orkideer och två väntar jag med blommning innan jag kan avgöra vilka arter. Men än så länge verkar de flesta vara i släktet Pterostylis. Mycket fina och lite annorlunda

Har faktiskt en fundering men den har inte så mycket med naturen att göra... såg att de sålde ekologiskt odlade kiwi från Nya Zeeland. Jag tror aldrig jag har sett en kiwiplantage. Hur skiljer sig ekologisk odling från konventionell? Bara genom giftanvändning eller ej? Och sen såg jag på tv om kronhjortar i hägn, är det vanligt? Vad har det för effekt på naturen?

Det är en bra fråga och jag ska ta reda på det. Ska höra efter i affären där jag brukar handla. Det är en butikskedja över south north island som heter Organics, Commonsense och de säljer allt du kan hitta i en vanliga affär+ naturläkemedel. Men tillskilland så är allt de har ekologiskt eller organic som man säger här.

Mycket bra butik och det är ett koncept jag skulle vilja se hemma i Sverige med. Tillochmed kundkorgarna är riktiga korgar (och inte plast) med en liten rödvit rutig duk i botten.

Läs mer om det här :
http://www.commonsenseorganics.co.nz/

Jo kronghort är vanliga här. likaså vildsvin och förvildade getter. Från början är det djur som hölls i hängn men som smet och nu så gör de självklar skada på växtlighten. Många växter hittar inte ta sig och flertalet är utrotningshotade pga av avbetning.
Jag tror du fortfarande får hålla djur i hägn då det ligger en hel del pengar i det. Men däremot så så jagas de ju just för att de är förviladade. jag tror tom det ligger skottpengar på getterna och du behöver ingen licens för att skjuta dem. Samma sak med kaniner och vildsvin samt possums.

Om de fortfarande har överlevt, ingen har sett ngn sista 15 - 20 åren så ska det tydligen finnas en grupp kanadensiska älgar ngnstans i fiordlandet på sydön som fraktades från kanada och släppte slösa ngn på 20 talet just för jakt.

Kan berätta att det är nu fyra hihi ägg i en av holkarna och de tre första kaka äggen har dokumenteras med
Har just kommit hem från kiwi inspelning. Suttit ute i skogen i mörkret och lyssnat efter ljud. Ovanligt tyst var det idag och dte kan bero på att det är fullmåne. Enligt vissa studier så sägs det att de undviker fullmåne. Så det kanske stämmer. Spännande är det iaf. En är dessutom radiomärkt så jag hörde vart han var med antennen jag bar med mig. Bara ett par meter framför mig. Meningen med vad jag gör är att påvissa hur individuella läten är och hur de rör sig över reservatet-
Så nu är jag hemma igen. klockan är halv två på natten och jag borde nog gå och lägga mig. Men jag har precis gjort en rolig bild på mig. Jag är ju vädldigt fascinerad av gamla upptäcksresande, orkidejägare och liknande, och med den dräkt jag hyrde fick jag till en ganska rolig bild

Blir snart galen på våran hyresvärd och hans jä......la häcksax. Våran baksida ser numera ut som en korsning mellan stäpp, kalhygge och en misslyckad trädgård i Versailles. Suck....

Jag antar mysosotis att det är den stora ormbunken du syftar på. Det är faktiskt en Asplenium bulbiferum. Mouku eller chicken and hen fern. Syftar på de små sticklingar som den sprider överallt. Under den strax till vänster står en kiokio "Blechnum nova-zelandiae som jag ännu inte har planterat. Blir ganska stor-upp till 320 cm långa grenar.


I lila kruka, en liten Nikaupalm. I terrakotta krukorna så är det faktiskt kryddor. Men de har jag stenkoll på så de inte blir stora och rymmer. I väggampeln ovan så sitter en Fuschia procumbens. Liten kustlevande fuschia med små gula uppåtväxande blommor.

Jag har förövrigt köpt fler av den till den lilla plätt utmed staketet på "framsidan" tillsammans med
gräset Carex testacea. Ska förövrigt ha några stora stenar. Tanken är att det ska bli samma miljö och sten som bergslänten mitt emot som jag håller på att rensa från ogräs.
[attachment=42832:framsida.jpg] [attachment=42838:framsida_v_xter.jpg]

Förövrigt läste jag en rapport från Conservation week att under "ogräsbytardagen" då man kunde lämna in ogräs och få en inhemsk art tillbaka så hade det bytts ut över 1300 plantor. Dessutom var det ju de som kom in med värsta eller mest sällsynta ogräset som fick ngt extra pris som jag inet vet vad det var. Hur som helst så vet jag att i samband med det här hittades en lokal med Madeira vine (Anredera cordifolia) växandes. Det var den som vann. Den är nu dock utrotat från den lokalen tror jag Jag hittar tyvärr inte rapporten igen. På ogräsbytardagen i juni så kom 700 personer och 1000 plantor delades ut.

Åter till min tomt så som sagt så försöker jag skapa en bit naturlig natur med lokala arter. Jag har redan sett mer småkryp nu med alla växter jag planterat här än när vi flyttade in och det är kul Jag har lagt ut gömställen under buskarna i form av halverade urholkade trästammar. Som tunnlar typ.
[attachment=42837:insida.jpg]


Jag planterade även två Lancewood "Pseudopanax crassifolius"
på insidan av staketet som jag hoppas ska ge lite höjd om några år. Det är inte så många vildväxande häromkring.
[attachment=42835:Lance.jpg]
De ser ut sådär pinninga och beninga och stenhårda tills de nått en höjd av 2-3 meter. Då börjar de utveckla normala blad. Detta var en adaption för att inte bli avbetande av betande moafåglar (innan de dog ut för ca 800 år sen när människorna kom hit).
[attachment=42836:stoutlegged_moa.jpg]
800 år senare så står det nu hus där moafåglarna levde.

3 hus nedanför oss.

Lite orkidébilder önskar jag mej!

Hm... jag vet inte. Det var den här jag tänkte på, i den stora terracottakrukan (nr. 2 från vänster). Sitter tyvärr vid en lånad dator och hittar inget program att rita pilar med...

Fast Asplenium bulbiferum verkar häftig, den får barn längst ut på bladen tydligen. Jättefin.

Visst.
Det är inte riktigt blommning för alla sorter som gäller nu. Men Pterostylis verkar vara ett tidigt vårblommande släkte. Earina arterna blommar from dec-april.

Det är Pterostylis banksii. "Tutukiwi".
De är de första tre bilderna.
[attachment=42890:ptyrostylis.jpg]
[attachment=42891:pterostylis2.jpg]
[attachment=42892:pterostylis3.jpg]
Sen är det två arter ur släktet Earrina.
Raupeka "Easter Orchid" Earina autumnalis.
[attachment=42893:earina_m.jpg]

Peka-a-waka (Earina mucronata) eller ?! (Earina aestivalis). Lite osäker ännu. Tror mer på den sistnämda trots att den är lite mer ovanlig och har bara skådats på 3 lokaler.
[attachment=42894:earina_.jpg]

Har du inte funderat på att skriva på resdagboken.se? Då skulle många fler kunna följa ditt viktiga arbete.

Tack för bilderna! Den första, Pterostylis, är ju markväxande men den andra, Earina, växer den på träd?( Eller har du vänt på bilderna?)
Jag hade en Pterostylis, men den strök med när min sambo gick bort och jag inte orkade med att sköta mina växter.