Inte ett spöke så långt ögat når, och jag som köpt godis och tänt pumpan... trist
*lockar på spöken* -Komsikomsi...

Det SKA inga spöken komma 1 nov Kommer det spöken, benrangel o liknande ska de dyka upp 31 okt. Häxor/påskkärringar får vi vänta på ända till skärtorsdag

What night is halloween night? A: The night of October 31. (e.g. the evening beginning October 31 through midnight November 1)



Så står det på halloween.com. det som står under kommer från en annan site

The Story of Halloween
Halloween is one of the oldest holidays with origins going back thousands of years. The holiday we know as Halloween has had many influences from many cultures over the centuries. From the Roman's Pomona Day, to the Celtic festival of Samhain, to the Christian holidays of All Saints and All Souls Days.
Hundreds of years ago in what is now Great Britain and Northern France, lived the Celts. The Celts worshipped nature and had many gods, with the sun god as their favorite. It was "he" who commanded their work and their rest times, and who made the earth beautiful and the crops grow.

The Celts celebrated their New Year on November 1st. It was celebrated every year with a festival and marked the end of the "season of the sun" and the beginning of "the season of darkness and cold."

On October 31st after the crops were all harvested and stored for the long winter the cooking fires in the homes would be extinguished. The Druids, the Celtic priests, would meet in the hilltop in the dark oak forest (oak trees were considered sacred). The Druids would light new fires and offer sacrifices of crops and animals. As they danced around the the fires, the season of the sun passed and the season of darkness would begin.

When the morning arrived the Druids would give an ember from their fires to each family who would then take them home to start new cooking fires. These fires would keep the homes warm and free from evil spirits.

The November 1st festival was called Samhain (pronounced "sow-en"). The festival would last for 3 days. Many people would parade in costumes made from the skins and heads of their animals. This festival would become the first Halloween.

During the first century the Romans invaded Britain. They brought with them many of their festivals and customs. One of these was the festival know as Pomona Day, named for their goddess of fruits and gardens. It was also celebrated around the 1st of November. After hundreds of years of Roman rule the customs of the Celtic's Samhain festival and the Roman Pomona Day mixed becoming 1 major fall holiday.

The next influence came with the spread of the new Christian religion throughout Europe and Britain. In the year 835 AD the Roman Catholic Church would make November 1st a church holiday to honor all the saints. This day was called All Saint's Day, or Hallowmas, or All Hallows. Years later the Church would make November 2nd a holy day. It was called All Souls Day and was to honor the dead. It was celebrated with big bonfires, parades, and people dressing up as saints, angels and devils.

But the spread of Christianity did not make people forget their early customs. On the eve of All Hallows, Oct. 31, people continued to celebrate the festivals of Samhain and Pomona Day. Over the years the customs from all these holidays mixed. October 31st became known as All Hallow Even, eventually All Hallow's Eve, Hallowe'en, and then - Halloween.

The Halloween we celebrate today includes all of these influences, Pomona Day's apples, nuts, and harvest, the Festival of Samhain's black cats, magic, evil spirits and death, and the ghosts, skeletons and skulls from All Saint's Day and All Soul's Day.

Så tydligen hänger dom ihop iaf Halloween o Allahelgon, men Halloween är 31 okt, det är ett som är säkert. Det står faktiskt i vår almanacka också Halloween på 31 okt.

....fast det är så det är i USA.....

Jag har en svensk almanacka Det är jag väldigt säker på

Cilla,

Vore lite tokigt om vi började fira Thanksgiving som firas tack vare skörden "USAs" första immigranter (pilgrimmerna som bosatt sig i New England) fick.
(Säger jag som i bästa stil springer stan runt för att hitta tranbärssylt att ha till kalkonen. )

Hej MimE,
Javisst, alla traditioner är väl lite tokiga men de brukar ju kunna anpassas till de lokala förhållandena. Om vi inte vill fira våra anfäders första skörd i det förlovade landet så kanske vi kan fira att vi fick våra egna skördar i nutid.

Jag är tacksam för allt som kom upp i min trädgård i somras och skördar nu de sista ätbara blommorna och örtkryddorna. Det är väl värt att firas med en rejäl tacksägelsehelg.

Smaklig måltid med kalkonen!

Någon hade irriterat sej på vårt söta spöke...

Stackars dej!

Vi har tacksägelsegudstjänst i svenska kyrkan på hösten då många kyrkor smyckas med höstens skörd. Så ett slags tacksägelsedag har vi faktiskt redan.

Det visste jag inte Eva, måste vara vackert med höstsmyckade kyrkorum!

Kom att tänka på ett halloweenfirande jag var med om i Mexiko. Där kallas helgen "Los Dias de los Muertos", de dödas dag, men det är inte i första hand en sorgens och förlustens helg, utan ett hedrande och uppmärksammande av de försvunna människosjälarna.

Man har slagit samman halloween och alla själars/helgons dagar på ett alldeles eget sätt: Helgen firas i samband med att Monarkfjärilarna kommer tillbaka för att övervintra i mexikos granträd (Abies religiosa på latin). Man välkomnar fjärilarnas ankomst, som sägs ha med sig alla försvunna människosjälar.



När flyttfjärilarna kommer tillbaka till Mexiko fylls luften av fladdrande färger.

Barnen har en särskild dag denna helg och gör många av de dekorationer som sätts upp som altare på gator och torg. Man har öppna utemässor där barn sjunger och talar.



Barnen har gjort många av de hantverk som ställs i altare både utomhus och i hemmen. Det är mängder av levande ljus, krucifix, handgjorda dockor, små karvade pumpor - döds- och livssymboler i en salig blandning.

Cilla, så vackra bilder! I Sverige dör inte folk längre, man har avskaffat begravningståg, svarta kläder... ingen vet, hur man pratar om döden. Det enda vi gör här, är och bråkar om arvet...?

På något sett blev man glad på denna ryska gravplats, där olika religioner samsas. Fullt med plastblommor och färger! Ingen strikt allmän gravvård, utan de anhöriga skötte allt. Ändå ska jag inte själv ha nån gravplats, men mina anhöriga får gärna ordna en fest...

Så mycket gnäll om Halloween... det finns ju nästan inga äkta svenska helger. Okunskap och fördomar? Jag tog fram Ebbe Schöns Svenska Traditioner; Allhelgona är en katolsk tradition, som riksdagen återinförde 1953 - för att det saknades helgdagar på hösten!

Seden att smycka gravar (skrev granar) hade spritt sej här, ursprugligen från kontinenten; romersk katolicism och grekisk ortodoxin. Stockholmarna tod seden till sej först.
Så mycket svensk tradition var det...

Det finns ingen död

Finns väl bara en enda svensk tradition, och det är att fira midsommar.
Dansa runt midsommarstången och supa sig redlös.
Eller är den oxå importerad?

Döden är vacker tycker jag. Inte alls skrämmande som de utklädda Halloweenfirarna.

"I Sverige dör inte folk längre, man har avskaffat begravningståg, svarta kläder... ingen vet, hur man pratar om döden. Det enda vi gör här, är och bråkar om arvet...? " (Hannele)

Måste fråga... I vilken värld lever du?

Troligen är majstången/midsommarstången importerad från Tyskland i slutet av medeltiden...
Midsommaren firas till minnet av Johannes Döparen.
Ännu i mitten av 1800-talet förekom midsommareldar,
i Finland är det vanligt och i övriga Europa.
Midsommaren ansågs förr vara laddad med kraftfull magi.
När kalenderreformen infördes 1753, blev det tufft för alla trollkunniga örtsamlare...
Vilken natt var det som gällde i magiska sammanhang?

Jag tror att Lucia-firande är ett svenskt bidrag till festfirandet i världen. Inte midsommarfestandet. Men man kan säga att alla seder vi har i landet är svenska i så motto att de försvenskas när vi tar upp dem.

Sen är våra festseder ingenting statiskt de förändras över tid. Det händer ganska mycket med våra seder bara över en tidsrymd som trettio år. Skillnaden på seders utformning mellan stad och land håller på att slätas ut t.ex.

Sen tror jag att vi påverkas av att Sverige idag är mångkulturellt i religiöst hänseende också. (Om man nu kan uttrycka sig så.) Att många religioner är levande i landet gör att även vi inom svenska kyrkan vågar visa religiösa uttryck. Det har förut varit så fruktansvärt tuktat hur man skulle uppföra sig religiöst: det fick inte vara för frireligiöst, inte för katolskt, inte för hedninskt, inte för pråligt, inte för glädjefullt, man skulle vara måttlig, väluppfostrad, lagom och lydig.

Och jag måste säga att när jag under lördagskvällen gick runt på kyrkogården (även om kyrkan säger att det är fel kväll, för det skulle vara under söndagkvällen egentligen) så var det rena "folkfesten". Massor av folk, barn och hundar vandrade runt bland gravarna. Överallt var det ljus tända - en fantastiskt syn - ibland bara små värmeljus men också marschaller som flämtade. Många hade flerfärgade glaslyktor (som säkert i en del ögon ansågs som "bad taste") blommor, nallar, lamm, madonnabilder, fotografier, pumpor, hjärtan, änglar - ja allt fanns som prydnader. Några satt vid sina gravar och drack kaffe. Vid de romska gravarna var det ingen hejd på uppmärksamheten och hedersvakten vid koncentrationsfångarnas gravar var gripande. När man inte längre behöver vara så ängslig för hur man ska "uppföra sig" utan att kyrkan fördömer så visar människor ett stort (uppdämt?) behov av religiösa uttryck.