Beklagar sorgen Netha!
....och liksom Pejori beklagar jag det bemötande han fick!

Det är sådana här vittnesmål som stärker mig i min önskan att inte bli så gammal att jag behöver vård av andra. Åldersringarna är inget självändamål. Jag vill hellre leva nu.
Alltså fortsätter jag att röka, motionera mycket måttligt samt i övrigt leva på ett politiskt inkorrekt sätt.
Jag tror inte allt kan stavas pengar. Det handlar ofta om att ha en smidig organisation - eller ännu hellre: arbetsvilja/-glädje hos berörd personal! Låt mig ge ett exempel. Den 8 okt besökte jag vårdcentralen och blev lovad en remiss till ett arbets-ekg. I förra veckan ringde jag upp och frågade om dom postat den. Jodå, den gick iväg den 23/10! Och mottagarinstansen har inte hört av sig ännu. Idag är det 24/11.
Vad är det som är så svårt, komplicerat, tidskrävande etc med att trycka på printknappen, ta papperet och stoppa i kuvert samt lägga på en brevlåda? Och hur svårt är det att sprätta upp ett kuvert, kolla i datorn efter första lediga tid, mata in uppgifterna, trycka på printknappen, stoppa kallelsen i ett kuvert samt lägga på brevlåda.
??? Jag fattar faktiskt inte hur man kan vara så ineffektiv. Tur man inte är sjukskriven och kostar samhället en massa sjukpengar i onödan.

Dessutom, när jag ändå är igång, artighet har heller inte med pengar att göra. Det finns många sätt att säga nej på. Har offentliga instanser någonsin hört uttrycket win-win?

Beklagar sorgen och det bemötande han fick