Jag som är halvgammal tant har också lagt allt vad klockor heter på hyllan. Onödig pryl nuförtiden helt enkelt. Har man som jag en sjuklig åldrig förälder och en tonåring på stan så är det inte många centimeter som mobilen är från min ficka, en klocka har jag ju då gratis.

Du kan väl inte prata för andra vad dom har för behov. Jag skulle inte vilja vara utan för jag har inte mobilen med mig överallt. Det finns en massa människor som inte ens har en mobil.



Det är väl ändå högst individuellt om man har behov av klocka eller inte.

Absolut. Men jag har väl ändå inte talat för annan än mig själv?

Skitsamma, tråden handlar om armbandsur som statussymbol.

(Ska ni prata mobiltelefon så kan vi väl lika väl fortsätta med veganism, eller.. )

Framgick väl inte sådär helt klart att det bara var en onödig pryl för dig nuförtiden.

Gjorde det inte? Oj, jo den är helt onödig, men som jag skrev alldeles i trådens inledning så har jag också en Greenpeace-klocka som funkar alldeles utmärkt utifall att telefonen skulle paja.

Den kan du nog få en bra slant för. Min har visserligen sekundvisare men storleken är densamma och försäkringsvärdet ligger på 8000 kr.

Jag har också lagt den åt sidan.

Mobilen har ersatt massa såna prylar. Sen finns några som har det kvar...

Min guldklocka Omega som mamma fick när jag föddes (den är snart 44 år nu då jajaja) den är värderad till 15000 och det var för ca 5 år sedan. Så guld är fint!

Av alla saker jag kan lägga märke till på en kvinna, tror någon verkligen att jag ens märker klockan?

Män är det annorlunda med, en man som köpt en dyr klocka skulle inte gömma den precis, han skulle antagligen sticka den under näsan på dej vid första bästa tillfälle.

min bästa klocka köpte jag på Claes ohlsons realager, för 24, 50.
nej förresten, min mor gave mej den också

Ger den rätt tid också Farbror Blå?

Gudars skymning, nu är det dags att värdera den! Tackar.

Jag skulle nog inte klara mig utan mitt armbandsur, mobilen ligger som sagt var oftast avstängd i nån ficka. Visste inte att den kunde visa tid men när jag kollade så gick det åtminstone att ställa in tiden. Modell? Nokia 5110. Går alldeles utmärkt att ringa med och det räcker för mig. Jag har fö två armbandsur, en synnerligen enkel som jag har när jag arbetar. Då får gulduret vila sig.

Jag kan inte låta bli att tycka att det är okej med dyra klockor bara man har råd att köpa dom så man inte annvänder kreditkort och sätter sig i skuld för att ha en klocka att impa med.Märkes klockor varar i regel hela livet ut har bra garantier och hög kvalitet och håller ofta flera generationer.Sen är det kul att man kan köpa billiga hyffsat bra klockor om man tycker det är kul att byta och vill ha lite bling bling som inte kostar skjortan.

Absolut, Motti, kunde inte sagt det bättre själv. Vad man lägger sina pengar på ska ingen annan bry sig om. Jag skämmer säkert bort mina råttor med onödigt dyr mat och spån på ett år än gemeneman gör på klockor. Alla prioriterar olika.

självklart?
till skillnad från dyra klockor har denna ju ett quartzverk

Men då går den ju bara rätt en gång i kvarten? Eller?

ellr åtminstone två gånger per dygn...

humorn på topp som vanligt.... *gäspar å loggar ur*

Nej din klocka är inte så mycket ännu Farbror Blå, så du kan inte var trött...Din klocka är bara en fjärdedel så mycket!

Har för tillfället själv ingen klocka men ser inget fel att köpa en dyr sådan - om det nu är så att det finns pengar till inköpet.
Ärligt talat är det upp till var och en hur mycket man vill betala för sina saker

[attachment=46628:skev_klocka.jpg]

"Tiden är ur led"...

Jag har en urstyv klocka. Den ringer varje söndag vid sådär 10.55. Bor rätt nära kyrkan, som håller mig vid rätt dag. Den kostar nog mer än en Reinfeldtsk Longines, eller den andra, som dom sa i Kina "RRRRR-Lolex". Att inte vara bekymrad om tiden är den största fördelen att vara pensionär - tiden är omätbar, varför då mäta den?

Tänkte bara meddela att jag blev inte rik när jag värderat mammas klocka. Allt är inte guld som glimmar, den var gjord av gulddouble. Visserligen en fin sådan men inget av större värde.

Men det var ju synd Ruda. Men som du säger så är den inte mindre värd för dig ändå!
Guldklockan som var min mammas är ju både värderad och dyr, men viktigast för mig är den att det var en gåva från pappa till mamma för att fira min födelse. Gulligt va?

Ja då är den värd sin vikt i guld... på flera sätt, för dig!
Vad roligt med saker som har en vacker historia.

Tack! Så tycker jag med!

Men du skriver inte om du löste in den i alla fall?

Det lät på urmakaren som om han inte ens skulle ta emot den om han fick den. Nej, den hamnar i minneslådan.

Armbandsklocka har jag inte använt på mer än 30 år!! Även om jag ff har den jag fick när jag började skolan och som fungerar!! En Arsenal!!!

Bryr mig inte om klockor!! Är väl upp till var och en vad de väljer att ha!! Om den är dyr eller inte spelar ingen roll tycker jag!!

Jag är förmodligen UR-åldrig (!!!!) och fattar som vanligt inget.....

Förstår att det finns folk som vill känna "status" och vissa även vill visa(re) det. Eller kanske "känna" sig lyxiga.
So what!!??
Sista idioten är välk inte född ännu. (Har själv ett antal "akilleshälar" men armbandsur hör INTE till dessa)

Fråga någon som just tittat på sin klocka, vad klockan är- Han/hon kommer omedelbart att titta IGEN på sin klocka innan hon/han svarar.... varför?? Jo, förmodligen för att man inte registrerar VAD klockan är utan bara att den INTE är vad man trodde...

Själv har jag levt utan arbandsur (OCH alla !!! andra smycken) säkert över 30 år och vet oftast på 5minuter när, vad "klockan är". Jag tror det är lättare att hålla koll på tiden om man inte har en klocka för lätt tillgänglig.

Men säkert har jag andra "saker" som signalerar något om mig- medvetet eller ovedvetet.

Men jag "impas" ALDRIG av dyra: bilar, klockor, kläder, resor --- etc etc. Men impas ofta av personer med utstrålning- vad nu det är.


b

Jag vet inte...
Men att köpa något för att imponera på andra är väl att skaffa sig det av fel anledning?

Skaffar man sig nåt fint för att man tycker att det är värt det och för att man verkligen vill ha det, är det ju en annan sak, tycker jag... Om andra imponeras av det spelar ju då ingen roll...

Min klocka känner bara jag och möjligtvis klocktjuvarna igen... den är en rätt diskret och lite omodern sak...

Jag gav den till mig själv i present för att jag klarat av en stor sak i livet... en sorts övergångsceremoni on my own...

En liten reflektion:

Vem säger att man köpt en dyr pryl för att imponera? INGEN

Vem säger att man köpt en dyr pryl för sin egen skull? ALLA


Det kan nog inte vara riktig sant, eller?

Påminner mig om en lustig historia som hände häromåret. Min mans läkare upptäckte min mans klocka och utropade: "Hur sjutton har du råd med en sån här???" samtidigt som han viftade med sin högerarm där det fanns en likadan klocka. Vadårå undrade vi och läkaren svarade att klockan kostade närmare 50.000:-. Det var bara det att min mans klocka kostade en bra bit under 100:- i Laos.

Och för att det inte ska sticka i ögonen på någon kan jag meddela att det inte var vi som varit i Laos och köpt klockan. Den fick han som present från en som varit på resa och som arbetar heltid och tjänar sina egna pengar och inte snyltar på andras skattepengar.

Jag har en Citizen och min sambo har en Breitling, en Omega och några Citizen dykarklockor. Snygga klockor vill han ha ha, inte att glänsa med. Sen får folk tro vad dom vill.
Min klocka har batteritorsk för tillfället, använder mobilen istället. Måste fixas!!
Jag lägger mina pengar på växter istället,( klockan har jag fått av gubben )och han gillar båtar,bilar och prylar.

Hon heter faktiskt Mona !

Jag brukar inte gå omkring och fråga folk vad deras klockor kostar eller hur dyr väska de har.
Lägger inte ens märke till om nån skulle ha en dyr designklocka eller något annat märkesplagg , för det är rätt ointressant.
Tror att min klocka kostade 1000 kr när den köptes nån gång på 90-talet , vilket jag tyckte var vansinnigt dyrt, men det var den enda garanterat nickelfria jag kunde hitta. Fick halva klockan i present, annars hade jag nog fått vara utan den !

Jag använder armbandsklocka !
Skulle känna mej naken utan den. Inte vill då jag gå ut naken bland folk
Dessutom är jag uppfostrad till att komma i tid och då är armbandsklocka lättare att titta på än att plocka fram mobilen ur väskan varenda gång jag behöver kolla tiden.

Instämmer. Tid är pengar sägs det och det tar max någon sekund att se vad klockan på armen visar.

En del inlägg i den här tråden tycks vilja påstå (underförstått) att man är en bättre människa om man väljer tagelskjorta, säck och aska. Så är det inte, man är bara lite tristare, ett slags omvänd snobbism.
Gita

Nja, att kalla någon trist för att man väljer bort lyx är väl magstarkt, men inte är man bättre människa eller sämre heller med de val man gör angående sina ägodelar som man har råd att köpa.

Ja? Jag skrev ju det.

Same shit, different spelling.

Vem säger att man klär sig i säck och tagelskjorta bara för att man väljer bort onödigt lyx????

Trist är för mig en människa som tror att han/hon är bättre bara för att den köper en dyr kavaj (som du ju ofta framhäver att du gör, så ofta att man nästan undrar om du har något mera på dig än en kavaj? )

För mig är avgörande hur än människa är, inte kläderna. Du tycks glömma det......

Elisabeth

använder min mobil för att se på klockan, äger ingen armbandsklocka och kommer nog aldrig att köpa en heller. och andra får köpa vad dom vill det bryr jag mig inte om och jag bryr mig inte om om dom köpt väldigt dyra klockor.

Oj, nu vet jag faktiskt inte om du misstolkar med flit eller om du verkligen inte förstår vad jag försöker säga.
Vi tar det igen: Jag är helt övertygad om att det är bättre både för miljö, klimat, våra gemensamma resurser och min plånbok att köpa färre saker av hög kvalité än att köpa mängder med skräp.
Glöm kavajen om det är det som stör dig, för mitt resonomang kan gälla för vilken pryl som helst.
Eller såhär: Jag tycker att det känns bättre att omge mig med färre riktigt bra saker än massor med billigt skit.
Misstolka inte nu igen, jag menar inte att allt som är billigt är dålig, men medge att det finns mängder av skräp på marknaden.
Gita
Dessutom var det den präktiga tonen i vissa inlägg jag vände mig mot för vi väljer helt enkelt olika livsstil, den ena inte bättre än den andra.

Visst finns det mycket skräp men glöm inte att även "billigt skit" är många människors levebröd så det kanske är tur att det finns människor som köper "skiten".

Självklart är det avgörande hur en människa är, men jag förstår ändå om Flaxxs vill köpa en dyr kavaj.

Modet svänger ju rätt snabbt och även om man inte är nån modenörd vill man kanske köpa nytt. Blusar, toppar och skjortor märks ju modesvängningarna mest på. En kavaj däremot kan man ofta ha i många år utan att den går ur modet.

Jag brukar därför säga att jag gärna lägger en slant på sånt som håller sig i tiden, typ kostymer, jeans och jackor, medan jag köper blusar och toppar billigt, gärna på rea, eftersom det är större omsättning på dem i garderoben.

I mitt förra jobb växlade jag mest mellan två kostymer, då det iofs inte var kostymtvång men ändå krävdes en viss stil. Det var bekvämt och man kände sig välklädd. Det var självklart för mig att köpa bättre kvalitet för att de skulle kunna klara ett så frekvent användande.

Jag tror att vi i den här tråden får skilja mellan inköp som görs enbart för att imponera inför andra (dååligt?) och de inköp man gör för sin egen skull (helt ok?).

Hur man prioriterar måste väl ändå vara upp till var och en att avgöra utifrån inkomst och livsvillkor? Det härliga är ju att vi alla är olika....

Fast Flaxss hade väl inget med Elisabeths svar att göra kanske.