Jag såg det också. Man har byggt gatan högt upp runt ekens stam och över dens rötter. Undrar när det gjordes. Och var det vid den tidpunkten någon som försökte förklara att eken skulle skadas? Eller var människorna i omgivningen kanske bara nöjda över att eken fick stå kvar?

Jag hörde på radio sthlm en expert på ekar vid prins eugens skog att denna ek kan räddas om man förbättrar livsmiljön för den på marken - tror även han nämnde något om beskärning - men denna expert lyssnar inte beslutsfattarna på - han lyfts inte fram. Någon som vet något om denna expert o hans uttalande?

Hade detta i min mailbox. Där stor det lite, bla om den sakunnige från waldemars udde.

Kära, Alla!
SOS! VIKTIGT MÖTE VID TV-EKEN KL.21.00 IKVÄLL SÖNDAG 20/11
Buss 4 från Gullmarsplan - Skanstull -Hornstull direkt till Radiohuset.

Situationen med TV-Eken är samma som vid Aspuddsbadet. Falska påståenden och en total ovilja att lyssna på argument. Ulla Hamilton har abdikerat från sitt ansvar och gömmer sig bakom sina tjänstemän. Dessa i sin tur kämpar desperat med de mest absurda påståenden:
Svd.20/12:"--Trädet är ruttet och stendött och kan falla när som helst, säger Mats Freij, informatör på Trafikkontoret.
En skogspatolog från Sveriges lantbruksuniversitet(SLU) är av annan åsikt.
--Tvärtom är ekens bark levande och sitter kvar och det är ett tecken på att den inte faller,säger Per Hansson vid SLU."
Den har haft fullt med löv och blommat och burit frukt som vanligt i år!

Vi har haft egna sakkunniga där b.la Klaus Stritzke, som fått Prins Eugens ek vid Waldermarsudde att ta sig och egna trädsvampskunniga som analyserar ekens svampar och deras farlighet. Alla svampar är inte farliga för ekar. En trädkunnig person har även undersökt rötterna och de visar inga tecken på att vara ruttna. Alla med trädkunskap som varit där säger att det inte är i så dålig kondition
som Trafikkontoret påstår.
Det finns ett dolt intresse från stadens sida ( inte SL ´s) att dra spårvagnsspår mitt i gatan där eken står, men det vill Mats Freij, informationsansvarig från Trafikkontoret inte kännas vid.

Vårt enda krav är respit ,så att vi kan få en egen undersökning av en av en oberoende expert som som vi valt.Detta utlovades i samband med att stadens anlitade oberoende arborist Erik Solfjeld från Norge undersökte eken. Han fick dock inte undersöka Ekens rötter.Vi skulle också få läsa Solfjelds rapport. En vecka senare undersökte Björn Embrén, Trafikkontorets trädansvarige, rötterna. Han påstod att "det var värre än väntat" och att eken omedelbart måste fällas utan att invänta den norske expertens rapport. Den var inte klar ännu. Björn Embrén gick ut med ett pressmeddelande dagen därpå att den norske experten höll med om att rötterna( som experten aldrig sett ) var ruttna och kronan instabil. Vi hade kontakt med Solfjeld dagen före men efter Björn Embréns uttalande får vi inte det. Löftet till oss om ngra veckors respit "kom han inte ihåg".

De vill inte ha ngn alternativ undersökning för då kan det visa sig att de har fel.
HELLRE FÄLLA EN FRIA,
Därför har nu gatan stängts av och polis uppbådats för fällning. Alla tecken pekar på inatt .

Vi börjar ikväll vid TV-Eken kl.21.00.med VIKTIGA UPPLYSNINGAR och litet annat.
Vi behöver mkt folk hela natten och förmiddagen.Se www.tv-eken.se . Precis som med Aspuddsbadet hoppades vi på en dialog med politikerna men de är inte intresserade.

Det känns lite som att en massa idealister drar för mycket paralleller mellan den här eken och almstriden. Tyvärr verkar ambitionerna högre än kunskaperna. För att rädda detta träd krävs enorma anpassningar, och det är ändå inte säkert att det går. För de pengarna det skulle kosta kunde man göra otroligt mycket mer på annat håll.

Hur undersöker man rötterna på ett träd som står i en gata och dessutom uppfyllt runtomkring?

Han kanske är en mullvad?

Mycket intressant info, Orkidétjuven. Jag tror mer på de riktiga experterna - det framgår att det finns starka intressen att ta bort eken pga spårvagnslinje.

Är spårväg bättre än en gammal skraltig ek? Svaret blir nog ett ja. Oavsett hur skraltig eken är.

Haha, du har visst inte åkt med Stockholms enda spårväg? I spårvägsplaneringen har man dessutom gjort en liten krök för att eken ska kunna stå kvar.

Eken har de senaste dagarna undersökts av flera erfarna arborister, som har konstaterat att den inte alls är skraltig, trots omild behandling. Jag förstår inte varför du missunnar stockholmarna ett vördnadsbjudande och vackert träd.

Skönhet är subjektivt men jag tror inte så många ser spretan som vacker. Nu tassar jag ut ur diskussionen innan eken faller. För sågen eller för vinden.

Inte? Jag trodde att alla tyckte gamla ekar är vackra.

Det är tydligen lätt att vara nedlåtande om man bara sett eken på bild. Den är imponerande, speciellt på sommaren i full grönska.

Inte så illa att emellanåt bli påmind om sin egen litenhet och sitt begränsade tidsperspektiv. Att den står utanför TV-huset är väl symboliskt.

Nu är den borta. Nu står det att den bara har förts bort, men man kan jhu alltid hoppas att den hamnar på djurgårn eller bättre närliggande natur så den får föras tillbaka till kretsloppet.

Får se om det blir en spårväg och plats för fler bilar nu, (trots att det sades att den togs ner av säkerhets skäl för risken att den skulle falla på folk etc) eller om det blir nya träd.

Det är nu trafikverkets verkliga avsikt kommer avlöjas.

Man planterar nog inte nya träd som kommer att stå i vägen. Jag har sett bilder på stubben, inte helrutten men knappast prima virke.

Nja, av bilderna att dömma var det nog ganska gott gry i den. Att den skulle riskerat att trilla omkull de närmsta hundra åren känns ganska överdrivet.

Har gått förbi den här eken varje dag i tio år och i morse fanns alltså inget kvar. Det högg i hjärtat kan jag säga. Den stubbe som står kvar har en frisk färg, en bred krans av prima ved runt en kärna som förmodligen är ganska lucker. Detta är väl det normala för gamla ekar.
Gatan höjdes med två meter på 60-talet och stammen står i en murad "brunn".
Hade den stått 250 m längre bort, på Gärdet, hade den stått inne i Nationalstadsparken och där får inga träd avverkas. En spårväg hade kunnat dras från Djurgårdsbron ut mot Frihamnen på andra gator i området, där det gått spårväg tidigare.
Heder åt er alla som värnat denna ek med ert engagemang. Den är en symbol för värden som inte går att räknas i pengar.
Den hade kunnat överleva oss alla.
/Inka

såg uppgifter idag på att den hade 80% bärighet kvar i stammen, vilket är gott för en 500-åring.

Sorgligt ! Tur att vi räddade almarna vi var där dag och natt så det fanns inte en chans att fälla dem. Det var nog för litet folk omkring eken.

Ungefär vad jag kom fram till genom de bilder som finns. Att en gammal ek är lite murken i mitten är helt naturligt, och absolut ingen fara. Det trädet hade stått i bra många år till.

Det är lite annorlunga med träd i skogen och i offentlig miljö. Det finns ett strikt ansvar att skydda medborgarna i en stad vilket innebär att alla träd som KAN vara en risk skall bort. Saker som ålder, utseende och annat har i detta sammanhang inget värde.

Men du förstår väll lika väl som alla andra att det där är svepskäl i detta fall? Trädet stod i vägen och skulle bort helt enkelt.

Hej!

Den fristående arboristgruppen har haft presskonferens:

http://www.dn.se/blogg/epstein/2011/11/28/...-helt-i-onodan/

Se fler inlägg från samma blogg där man kan se hur det hela gick till och hur de avsågade grenarna ser ut.

/Inka

ALLA träd KAN vara en risk!!!

Det är alltså inte bara att fälla ett träd för att det kan vara en risk, isåfall skulle vi inte ha några träd över 15 år i offentlig miljö!

Hela processen bakom dessa bedömningar följd av rekomendationer som ledar till beslut är något mer komplexa än vad som blir framställd.

Oftast börjar vi med en ockulär bedömning i denna skall trädets vitalitet i förhållanden till åtgärder som är +10 år gamla och ålder bedömas, ev svampar och sjukdomar skall lokaliseras artbestämmas och värderas, efter det kan en ev resonansbedömning (slag med hammare för att höra differenser i stamm och grenars resonans) detta ger den första grund för om uppföljande tester är nödvändiga detta kan bla vara med resistograph eller tomograph, ibland kan det även vara att rekomendera att ta in en annan arborist för bedömning.

Med i allt detta skall även trädets värde båda ekonomiskt och ståndortsbetingat värderas.

Om någon av dessa punkter blir fel eller mangelfullt utfört falerar hela bedömningen snabbt.

För visst kan träd leva i många år med svampar de till och med behöver vissa för att må bra, det är arten av svamp eller kombinationenav dessa som kan vara farlig, detsamma med röta om vi inte känner till rötans utbredning och utveckling samt kvarvarande veds styrka är alltihop meningslöst.

En realistisk bedömning kräver altså ett gediget kunnande inom många olika aspekter samt flera olika bedömningsmetoder för att säkerställa rätt beslut.

Det optimala skulle vara om vi hade fortlöpande dokumentation om våra trädbestånd med i dessa beslut tyvärr finns det väldigt sällan i dagsläget.

Mvh
Mike

PS ni får ursäkta för ev dålig svenska men jag har sittat i en del samtal med danmark senaste tiden så jag har börjat tänka lite på modersmålet igen!

Om jag förstår rätt så har babianerna på Skansen fått grenverket som julmat, medan stammen grävts ner på Djurgården. Vad är tanken bakom det sistnämnda, kan insektslivet ta tillvara det speciella med död ekved även om den ligger under mark?

Kan det finnas någon symbolik inblandat med att låta babianerna få grenarna?

Ekoxen gillar sådant.

Vill man se ekar av varierande ålder och storlek så rekommenderar jag ekskogen vid Sundby gård strax söder om Sthlm, där finns även servering för den som blir sugen på något att äta/fika. Har man tur kan man sommartid även se mig komma paddlandes på den närbelägna sjön.

http://www.natur.huddinge.se/sundby.htm

Jag brukar inte skriva annat än i trädavdelningen här, men detta blir ett undantag.

Det är fortfarande en hel del som måste göras för att misstagen kring TV-eken inte ska upprepas. Jag var delaktig i den fristående arboristgruppens arbete och vi fortsätter. Vi lämnar inte detta som en stubbe.

Om fällningen var en del av trafikintressen eller inte får andra utreda. Nu är tydligen spårvägen planerad att gå i mitten av vägen där eken stod, och även andra träd och buskar i området är borträknade för bilväg och trottoar mm. Det vi i fristående gruppen fokuserat på, var att mäta och se om trädet kunde stå kvar eller var en fara för allmänheten.

För mig började det med 100% förtroende för de som gjort bedömningarna om att eken var fallfärdig. Jag känner dem, har följt deras arbete under många år, har träffat dem i många sammanhang, också kring eken.

Jag ansåg ändå att eken i någon form skulle vara kvar, och att man skulle rätta platsbildningen efter det. Flera goda stadsarkitekters idéer kom upp om detta. För mig var eken lika unik som Vasaskeppet, och kunde gynna platsen genom att utnyttjas bättre som det också.

När jag sedan fick veta att fällningsbeslutet och bedömningarna om rot och stam gjorts utan att någon ens tittat på stammen, kom saken i ett helt nytt läge. Innan man räknar ut ett av Stockholms mest unika träd, kanske det mest unika, bör utredningen göras mer seriöst.

Jag var inte ensam om att reagera så, och kollegor från Göteborg och Falun kom direkt till Stockholm dagen efter de förstod hur eken (inte) undersökts innan fällningsbeslut. Andra Stockholmsarborister tog vid på dag två och tre, detta var 20/11-23/11. Det vi gjorde var att genomlysa stam och grenar på många ställen med ljudvågor, och med hjälp av den informationen simulera belastning av trädet, som man gör när man beräknar hållfasthet.

Trafikkontoret och deras norske kollega hade bara fokuserat på att beskriva svagheterna i trädet (förutom stammen då som i efterhand bara undersöktes kort med hammare och kofot). En och annan svampanalys blev fel, och framför allt var deras bedömning av ihåligheterna resonemangsmässig - inte mätbar. Ofta räcker deras metoder för att bedöma vanliga 30-100-åringar. Men det här var en komplex och värdefull 500-årig ek, och en sådan kan man inte bedöma korrekt om man inte också kan mäta styrkan i veden.

Vi genomlyste hela trädet och simulerade bl a 33m/s vindtryck. Eken höll för detta med god säkerhet. Som Mike skriver är inga träd, inga hus, inga bilar, inga trafikskyltar riskfria. Men vi vet att vi behöver dem och det gäller att hitta godtagbara risker. För träd måste risknivån vara mycket låg för att vara acceptabel, mycket lägre än t ex överrgångsställen. Hade man velat öka säkerheten, t ex så att säkerheten blev ännu högre än för de mindre träd som står runt omkring, hade man kunnat beskära lätt i översta delarna av kronan.

Trafikkontoret fick rapporter om våra data redan kvällen efter första mätningen (via media fick de informationen ännu tidigare), och sedan regelbundet under hela veckan. Vi meddelade också att vi behövde en vecka för att ge dem en fullskalig rapport. På torsdagskvällen fick de första genomarbetade slutsatserna, kl 1 på fredagsmorgonen lyfte de bort ek-aktivisterna och fällde. På måndagen hade de haft hela rapporten.

Fällningen var helt onödig ur risksynpunkt. Trädet höll inte på att rasa. Det hade just påbörjat samarbetet med svampar på ett typiskt sätt för ekar i sin andra levnadsfas (av tre). Stammen börjat bli ihålig, en gren likaså. Att ekar lever så länge beror bland annat på deras förträffliga sätt att leva i samklang med svampar som urholkar grenar till starka och lätta rör. Detta träd var inget undantag, trots behandlingen det fått utstå.

Varför de ändå fällde får andra gräva i. I fristående arboristgruppen jobbar vi nu med att få ut information om hur man borde ha undersökt trädet, vad man kan lära för att kunna behålla unika träd i storstäder, och vi förbereder en internationell konferens i ämnet.

Vårt initiativ är på frivillig basis, inget beställt eller betalt jobb. Träd, att de behandlas väl där de så väl behövs, i städerna, brinner vi för. Unika träd som detta, som är placerat på världskartan och har engagerat många kollegor internationellt, blir särskilt viktiga symboler för all trädvård.

Varför man jobbar hårt och inte sover under en, ett par veckor för ett enda träd? :-)
För att det är ett Vasaskepp. Lika unikt. Lika värdefullt. Finns bara ett, men har massor att ge till många och kan bli det mycket länge till. Inte bara för oss trädnördar som i ett 500-årigt träd ser ett helt bibliotek att läsa och utforska. Också för människor som i flera generationer har minnen och berättelser om trädet. Som vill ha historisk förankring. Som i trädet såg en symbol för att det är nog med att bortprioritera grönskan till förmån för trafik. Som gillade denna vildhingst med ursprung i ett landskap långt innan stadsbebyggelse och långt innan alla tama ston av stadsträd planterades i staden. Som fascinerades av det, lärde stadsdelens historia genom det, träffades på grund av det. Som inget annat träd.

När man tar bort ett flerhundraårigt träd i storstaden tar man bort något som aldrig kommer tillbaka. Inget av de träd som planteras idag kommer att nå ens bråkdelen av 500 år. Knappt de hus som byggs heller, de spårvägar eller trafikleder som dras heller.

Självklart har allt levande en början och ett slut. Här var det dock frågan om det redan var slut, kört, om det måste fällas pga risk. Det var det inte.

Nu gäller att andra unika träd får bättre bedömning!

Psst, Cilla. När du nu tillfälligt lämnat trädavdelningen. Kolla även Stormens härjningar under Småprat. Garanterat träig tråd.

Tack Cilla för fackmässig information om eken! Jag har säkert missat hur gammal eken var, du skrev 500-årig. Det låter lite avrundat. Räknar man årsringar eller finns det någon mera exakt metod?

Stormens härjningar brukar väl mest handla om rotvältor (gran) och knäckta stammar (tall)? Rotvält ek?

Ekar brukar släppa grenarna först. Det händer dock att hela träd blåser ner, naturreservatet Rya skog blev av med en hel del stora ekar hösten 69. Dålig grund, sand, gjorde nog sitt till.

Problemet är att eken var rutten i mitten. Det påverkade inte hållfastheten nämnvärt, men årsringarna är ju tyvärr förstörda. Men man kan förståss räkna de som ännu finns, och utifrån de försöka uppskatta åldern.

Och visst är ek stormfasta. Efter Gudrun var det hela skogar av planterade granar som låg ner, men mitt i bråten stack de få ekar som lyckats överleva skuggdöden upp.

På västkusten var det häromdagen 33m/s vind. En av arboristerna i fristående gruppen, 25 år i branschen, var ute med firman och röjde. Många träd blev det, som alltid efter storm. De som faller och knäcks unga eller medelålders träd, som vanligt.

Det är inte de äldsta träden som faller i storm. Det är de yngre.

Exakt åldersbestämning av TV-eken har inte gjorts, det har räknats till 280 årsringar i yttre delarna av stubben, sedan går de inte längre att se. Det enda sättet mig veterligen på äldre ekar (som alltid samverkar med svamp de sista 5-700 åren) är kol 14-metoden. Sedan finns det tumregler, flera olika. Med någon tumregel hamnar man på 800-850 år, men en annan hamnar man på 350-450 år. Jag har själv litat till dem som lång tid arbetat med äldre ekar och som kikat på allehanda bilder, och på de svampkännare som studerat rötsvampar i ekar i flera decennier. De säger kring 500 år.

De flesta är ense om att eken var sisådär 200 år när Carl von Linné gav eken dess namn. Jag tror att den var något hundratal år eller lite yngre när Gustav Vasa formade något av det vi idag känner igen som Sverige. När Bibeln översattes till svenska.

Så värst akut farligt är det sällan med ekar. Inte var det undantag denna gång heller. Trafikkontoret hade fel.

Åke, jag hittar inte den där tråden Stormens härjningar. Kan du länka tack?

Sure, det är lite brötigt i Småprat. http://forum.odla.nu/index.php?showtopic=112335

Förresten angående TV-eken, vad säger du om uppfyllnaden på rötterna? 2 meter jord och sen asfalt.

Vad kallade Linné den? Knappast TV-eken i alla fall Eller menar du när han döpte ekarna till "quercus robur"?

Huggorm: Ja, det var det jag menade. När skogseken artbestämdes, särskildes från andra eksorter och fick sitt botaniska namn.

Åke: Uppfyllningen gjordes 1956-57 och den har för alla arborister och trädkännare varit ett mysterium. Skogsekar ska inte tåla markfyll, rotstörningar mm. Visserligen tar det tid innan det visar sig, men för en ek är också 10 år en mycket kort tid. Nu är det över femtio år sedan, eken hade tillväxt, hade visserligen påbörjat sin samverkan med svampar som skapar rörform, men inte mer än andra ekar i den åldern.

Jag har under de här veckorna bett folk att skicka bilder från den här tiden och har fått en hel del, också från museer. Människor som lekte i området innan det bebyggdes berättar det som också foton visar. Det var makadam, sten, man fyllde med, och nästan ingen jord.

Alla träd behöver syre för sina rötter, det sker en rotandning. I stenmassor finns detta och i en sådan kan också vätska och organiskt material röra sig, och näringsämnen tas upp av trädet. Alla ekar är beroende av mykohorizza, och denna svamp växer snabbt och ökar ekens rötter med volymer på 4000 gånger.



Frågan är då hur vätska, organiskt material och annat kunnat komma ned under plattsatta refugen (som är mycket stor), som eken och dess "rotsvampar" behöver?

Återigen, foton, undersökning av platsen. Det jag själv kunde se var två dagvattenbrunnar, som folk berrättade för mig inte var i funktion. Dessutom fanns i svackan i området innan fyllet en bäck som rann förbi stället en bit ifrån. Min tanke var att i de gamla dagvattenledningarna finns vätska som drar ned partiklar och rör sig nedåt i stenmassorna. Och kanske fanns en vattenrörelse ännu från det gamla vattendraget, fast nu 2,5 m ned under stenmassan. En hel del rötter kan också ha tagit sig in i ledningarna.

Kanske, sa expertisen. Men rötter kan också växa uppåt, och snabbare sker tillväxten av rotsvamparna, mykohorizza, som kan växa upp ända till ytan, dit också regnvatten med näringsämnen silas ned.



"Rotsvampen" mykorrhiza kan också skapa ett limaktigt slem som lagrar vätska.

På något sätt har denna ek fått vatten och näring. Att den inte skulle ha fått det i över 50 år är det minst trovärdiga.

TACK Cilla för all information, helt underbart att läsa dina seriösa, välformulerade och intressanta inlägg!

Kan du säga något om värdet av en döende/död ensam ek i en stad? Om den nu hade fått stå kvar, hur stort hade ekens värde varit jämfört med gamla ekar som står nära andra ekar? För det har hävdats i tråden att arterna som är knutna till ek inte skulle hittat dit.


Det hade jag missat. Uppenbarligen fanns det helt andra intressen och man var aldrig på allvar intresserad av hur eken mådde

Värdet av en död eller döende ek kan vi kanske ta i en annan tråd. TV-eken sjöd av liv!

Annars mycket bra fråga. Vad är värdet av en gammal ek i en stad? Internationellt kallas en ek över 300 år för ancient, dvs forntida. Här säger vi "gammal", och det ordet har väl intte särskilt positiv klang. Om gamla prylar säger vi antika saker. Det säger lite om en värdesättning...

Det finns många värden att lista upp och att diskutera.

Biologiskt finns hur mycket som helst att säga. De som jobbar med och forskar på forntida ekar säger att det biologiska värdet av en ek över 300 år är större än värdet av 100 stycken 100-åriga ekar.

Forntida ekar huserar och är mat för flest andra organismer, svampar, växter insekter mm i sig av alla enskilda växter. de är komplexa ekosystem. Ingen ek är endast en ek... Samtidigt har eken en enorm förmåga att samverka med andra liv, så att eken får fördelar och kan leva så länge som över 1000 år.

TV-eken är inte inventerad. Trafikkontoret fällde helt utan hänsyn till alla som vill forska och lära av forntida ekar i stadsmiljö. Därefter har man flyttat materialet så att mycket mulm mm förstörts och trillat ut, vilket gör det svårt att veta vilka insekter som bott här. Men en hel del mulm mm lyckades vi rädda, och har skickat till allehanda laboratorier och experter.

Det brukar sägas att biologisk mångfald inte är intressant att eftersträva med gatuträd, att det inte har betydelse om insekter, lavar mm lever där för de kan ändå inte spridas och leva och få betydelse för stadsmiljön.

Om detta vet vi intet. Det finns så få forntida träd i stadsmiljön att vi inte kunnat se om t ex ett forntida träd hjälper de andra träden i området, om de kan fungera som "öar" och till och med vara mycket betydelsefulla för insekter mm för att de hittar bostad just där. Och om de kan påverka markmiljön för andra träd. Att en enskild ek i något så ovanligt som gatumiljö är som en ö i Atlanten - lika intressant att utforska, är helt klart.

Trädet växte i steril miljö. Det var ändå minst tre lavar som växte på barken, ett par mossor, fyra vedlevande svampar, mängder av olika insekter (hann vi fota spår av). I träden bredvid kan man knappt hitta någon av dessa.

Kulturellt och för människors välbefinnande finns också mängder skrivet och forskat och klokt sagt, inte minst av vetenskapsmän.

Några kalla fakta för att ge historiskt perspektiv:
När eken var planta eller ca 100 år kom Gustav Vasa till makten. Under hans regentstid skapades något av det vi idag kallar Sverige efter kring med Danmark, införande av nationella regler mm. Man började tala svenska i kyrkan, bibeln översattes till svenska, lutheranismen slog ut katolocism och andra läror, med en hel del tvång.
När eken var ca 250 år gav Carl von Linne skogseken dess sortbestämning och botaniska namn. Innan dess kunde människor med olika dialekter och språk inte dela kunskap om växter eftersom man inte visste vad den andra talade om.
I ekens senare liv kom ångmaskinen, cykeln, sedan bilen, och närapå igår kom radion och TVn.

I Stockholm finns nu 31 träd med ungefär samma stamomkrets som den här eken. Det fanns ett av den här kalibern i gatumiljö, nu är de kvarvarande klart mindre och inget har chans att leva så här länge. Eken var lika unik som en Rembrandt i original. Lika ovanlig som en gigantisk diamant. Som dessutom stod så att den varje dag kunde delas av alla.

Socialt kan man också säga mycket, och det har sagts mycket klokt.
Ett faktum är att inget enskilt träd i Sverige rönt så mycket uppmärksamhet och engagemang under så lång tid. Och det är inte slut än. Ett forntida träd engagerar mer än någon annan enskild växt (vad man än tycker om det!).

Själv skrev jag så här på facebook för att förklara varför jag i flera veckor jobbade med ett enda träd (väl medveten om en rad andra världsfrågor som jag för övrigt också är delaktig i):

Hej vänner. Som många av er vet har jag engagerat mig i TV-eken, jag samordnade fristående arboristernas arbete och gör det än. Hur man efter 20 års arbete för fred kan engagera sig i ett enda 500-årigt stadsträd? Jo, för att det är unikt. Lika unikt som Vasaskeppet, lika mycket att lära och upptäcka. Lika historiskt hisnande och symboliskt värdemättat som en bro i Mostar kan vara. Lika präglande för en plats och för människors gemenskap som ett månghundraårigt torg kan vara.
Vi mätte hela trädet med ljud. 72 000 bilder analyserades i ett hållfasthetsprogram. Trädet hade klarat 33m/s vind. Eken var ingen fara för människor, mer än andra träd, hus eller lampor i stan. Nu jobbar vi för att andra unika träd ska undersökas bättre!

Tack för det oerhört viktiga arbetet ni gör. utan er och andra seriösa grupper skulle allt på jorden skövlas.

Synd. Säg till om det blir en sån tråd, annars lär jag missa den. Jag tänkte på denna ekens framtid, den skulle ju ha blivit döende och sedan död i framtiden och jag tycker den borde ha fått stå kvar och självdö och min fråga gällde om arter knutna till död ekved skulle hittat dit eller ej.

En del hade gjort det iaf. Det finns tyvärr väldigt få bra studier på hur långt vedlevande insekter flyttar men ju större täthet det finns med gamla träd ju större biodiversitet finns det i området. Djurgården har en stor population av en av våra hotade ekbarkbockar och den biotopen är ju rätt inträngd kan jag tänka mig så ju fler grova ekar som finns ju bättre.

Hej Myosotis,
Nu tror jag att jag förstår din fråga bättre.

Om du frågar Stockholms trafikkontor så säger de att biologisk mångfald inte är intressant i stan. Att det är så långt mellan "bostäderna" dvs de gamla träden att det aldrig blir en spridning av de växter, organismer, insekter och djur som råkat hitta dit.

Om detta vet dock inte de eller någon annan någonting. Vi har undersökt eken, fortsätter att göra det och finner fler och fler arter, och då är inte mulmen analyserad ännu. Många växter och djur hade hittat dit. Varför skulle de inte också kunna hitta därifrån?

Flera forskarintresserade från universitetet, museer, naturförvaltningarna, arborister, miljöorganisationer och ekologer kommer att ses efter helgerna för att se vilka forskningsprojekt som kan samsas om ekresterna. Visserligen är död, nedfallen ved inte alls lika bra bostad som i en levande ek, men det är sällan man får forska på 500-årigt biologiskt material och ekens stammar kan säkert ligga kvar i 100 år innan det brutits ned helt.

Jag ser gammelträd som öar. Visserligen inte lika avlägsna som öarna i Atlanten, men låt oss ta dem som exempel. Också på avlägsna öar växer och frodas det. Det bildas unika ekosystem och sådana som liknar dem vi ser på jordens stora landområden. Båda lika intressanta att lära av.

På några hundra år kan många organismer hitta till en ek även om den står avlägset. De som fanns i eken kan ha funnits där i många år. På frågan om det har betydelse på längre sikt säger jag nog nej, risken eller chansen att de i sin tur skulle kunna kolonisera liknande miljöer i närheten är minimal. Fragmenteringen i stadsmiljöer är stor men det är liksom inte städernas uppgift att vara odlingslandskap för fauna och flora.

Jag kan ta ett liknande exempel, Halltorps hage på Öland. Ett naturreservat skapat enbart pga att här är den enda platsen där Stora ekbocken förekommer i Sverige, egentligen norr om dess naturliga nordgräns. Ekbocken är bunden till gammelekar för sin utveckling. Är Stora ekbocken räddad nu då? Icke, den är obönhörligen på väg mot utrotningen i Sverige. Orsaken är att den i stort sett bara ynglar i 4 gammelekar i hagen. Den är samtidigt ett skadedjur av rang där larven gnager stora gångar i ekarna. Alla 4 ekar är döende och när de väl dött dör också ekbocken ut för det finns inga liknande miljöer den kan kolonisera. Vem vill fö ha ett skadedjur i sina träd? Som art är det dock ingen fara, den förekommer söderut i centrala och södra Europa.

Det avgör väl inte de Så förmätet av dem.

Ni som undersöker eken, planerar ni att publicera någon lista över funna arter?

Jajamen, hela upplägget som åtminstone jag och några till kommer föreslå är att dessutom göra det publikt.

Kul att du är intresserad, du kanske vill vara med om det blir ett projekt?

Hur då projekt? Jag är allra mest fågelintresserad, men allt hänger ju ihop, som mellanspettens utdöende och försvinnandet av gamla träd t.ex. Och här hemma var det länge sen man såg en ekoxe. Jag är väldigt mycket emot det moderna skogsbruket.

I dagsläget finns ingen kunskap om biologisk mångfald eller mikroorganismer, skalbagger mm. möjligheter för spridning i extrem urban miljö, av den enkla anledning att det inte finns tillräckligt med gamla träd för att göra en ordentlig forskning + att genomsnittsåldern på våra stadsträd och därmed eventuella korridorer/spridningsvägar har en för låg medelålder - för lite diversitet i arterna och blir skött för bra (ingen död ved) för att vara lämpliga.

Den forskning som finns publicerat idag grundar sig på det öppna landskap och där visar det tydligt att arters förmåga att sprida sig utan korridorer är väldigt dålig, det är ofta dessa rapporter det hänvisas till (jag gissar på att det skulle vara det som TK grundar sitt utlåtande om biologisk mångfald) dock finns det ingen som kan påvisa hur utbrett den biologiska mångfalden i urban miljö är eller vilken betydelse den har för växt och djurliv i våra städer.

Ännu mindre finns det något underlag som beskriver ett veteranträds biologiska betydelse vara sig positivt eller negativt av den enkla anledning att det finns väldigt få veteranträd i den miljön att bedriva forskning på!

Och då undrar jag jo lite personligen varför det först är när ett veteranträd fälls att röster höjs om biologiska värden och vår okunnighet även från forskare, vart var ni för 10 år sedan när detta träd också var ett veteranträd men inte var bedömt som en risk???

Kanske dax att leta rätt på nästa veteranträd i extrem urban miljö och påbörja forskning och kartläggning av arter som levar där innan fällningsbeslut tas??

Jag anser att för att få en hållningsändring och bredare/bättre förståelse och acceptans av just gamla träd i denna miljö behövs det sådan forskning, det hjälper inget att forska i skogen eller parkerna då det fortfarande inte kan räknas som extrem urban miljö, och så länge det inte finns väldokumenterade underlag kommer det att bli samma argument från båda hållen som vi hört nu om tv-eken och som vi lyssnat på de senaste 20 åren (jag kan bara referera till 20 då det är den tiden jag varit yrkesverksam och följd debatten) som oftast blir det fel för trädet antingen fällning eller också extrema onödigt hårda beskärningar.

Jag vet att man åtminstone vad det gäller lavar och i viss mån skalbaggar så har man undersökt träd i parker, kyrkogårdar och i alléer i bland annat Lund. Ofta är det så att det är intresserade naturvårdsansvariga i respektive kommun som får upp ögonen för vilka biologiskt intressanta träd man har i tätorten och beställer ett expertutlåtande från någon konsultfirma eller universitet.
Stockholm har väl inte vara i framkant verkar det som...

Jag såg två stycken en gång som stod och tittade med lupp på gamla trädstammar, lönn tror jag, på Riseberga kyrkogård. Jag blev så glatt överraskad och nyfiken att jag var tvungen att gå fram och fråga. Minns nu inte om de var från länsstyrelsen, men de forskade om lavar i alla fall. Tyvärr var de rätt avvisande i sättet så jag fick inte veta något mer.

Hej Mike,
Bra synpunkter. För min del:

Och då undrar jag jo lite personligen varför det först är när ett veteranträd fälls att röster höjs om biologiska värden och vår okunnighet även från forskare, vart var ni för 10 år sedan när detta träd också var ett veteranträd men inte var bedömt som en risk???


Personligen var jag vid eken då... Och har varit ganska ofta. Både med de som dömde ut den och med andra. Som enskilt träd tror jag TV-eken under minst 20 år varit det enskilda träd som träd- och naturvårdsintresserade besökt och studerat mest. Vid den här eken har jag lärt mig en hel del både om svampars fruktkroppar, body language of trees och en hel del annat. Och jag är inte ensam. TV-eken var en lärosal.

Men det är sant, vi har inte bedrivit forskning på det. Skulle vi ha gjort!
Och det skulle ha satts igång också om vi förstått att eken plötsligt skulle anses akut fällningsfärdig.

Kanske dax att leta rätt på nästa veteranträd i extrem urban miljö och påbörja forskning och kartläggning av arter som levar där innan fällningsbeslut tas??


Japp, på gång. Både från forskarhåll och föreningshåll.

Jag anser att för att få en hållningsändring och bredare/bättre förståelse och acceptans av just gamla träd i denna miljö behövs det sådan forskning, det hjälper inget att forska i skogen eller parkerna då det fortfarande inte kan räknas som extrem urban miljö, och så länge det inte finns väldokumenterade underlag kommer det att bli samma argument från båda hållen som vi hört nu om tv-eken och som vi lyssnat på de senaste 20 åren (jag kan bara referera till 20 då det är den tiden jag varit yrkesverksam och följd debatten) som oftast blir det fel för trädet antingen fällning eller också extrema onödigt hårda beskärningar.

Håller helt med. Idag används bristen på forskning för att just hävda att mångfald inte hör hemma i stan, inte har något värde där. Sanningen är att det vet vi inget om. Och forskning på gammelträd i öppna fält är också ofta begränsad till rödlistade arter och deras spridning. I stadsmiljö blir också lavar och många icke rödlistade arter ovanliga. Vad vet vi om deras betydelse för lokalklimatet och lokala miljön i stan? (Eken var full av lavar och mossor som man aldrig annars ser på träd i gatumiljö, samt insekter och svamp som inte heller är vanligt förekommande i stan.) Kan vissa växter, insekter, svampar och djur skapa anpassning till stadsklimatet? Vad av detta kan vi dra nytta av?

Och helt andra aspekter är också mer eller mindre outforskade: Betydelsen för städer av veteranträd som kulturminnen, som mötesplatser, som trivselfaktorer. Det finns forskning kring naturområdens och trädmiljöers betydelse för människors hälsa. Men inte för värdet av stora veteranträd i staden.

Mer forskning, men också mer diskussion mellan medborgare, stadsplanerare, trafikansvariga m fl behövs.